Mänskliga rättigheter i EG-rätten - en europeisk angelägenhet
(2001)Department of Law
- Abstract
- Romfördraget som undertecknades år 1957 var en följd av Schumandeklarationen sju år tidigare och dess huvudsakliga syfte var att skapa en gemensam marknad där varor, tjänster, kapital och personer kunde cirkulera fritt. Någon förteckning över mänskliga rättigheter eller grundläggande rättigheter fanns dock inte i fördraget eftersom mänskliga rättigheter inte ansågs vara relevanta i det ekonomiska sammanhang fördragen hade antagits. Det var inte förrän Maastrichtfördraget antogs år 1993, och i samband med att Amsterdamfördraget signerades år 1997 som mänskliga rättigheter fick skriftligt erkännande i EG-rätten. Genom EG-domstolens rättspraxis har skyddet för mänskliga rättigheter utvecklats, mot bakgrund av påtryckningar från... (More)
- Romfördraget som undertecknades år 1957 var en följd av Schumandeklarationen sju år tidigare och dess huvudsakliga syfte var att skapa en gemensam marknad där varor, tjänster, kapital och personer kunde cirkulera fritt. Någon förteckning över mänskliga rättigheter eller grundläggande rättigheter fanns dock inte i fördraget eftersom mänskliga rättigheter inte ansågs vara relevanta i det ekonomiska sammanhang fördragen hade antagits. Det var inte förrän Maastrichtfördraget antogs år 1993, och i samband med att Amsterdamfördraget signerades år 1997 som mänskliga rättigheter fick skriftligt erkännande i EG-rätten. Genom EG-domstolens rättspraxis har skyddet för mänskliga rättigheter utvecklats, mot bakgrund av påtryckningar från medlemsstaterna, från att ha varit praktiskt taget obefintligt till att skriftligt erkännas genom art. 6 i Unionsfördraget enligt vilken gemenskapen är grundad på respekten för bland annat mänskliga rättigheter. EG-domstolens utveckling av rättighetsskyddet i EG-rätten har analyserats och kommenterats på olika sätt och en del kritiska ståndpunkter kan presenteras. Gemenskapens ekonomiska arv har exempelvis ansetts göra domstolen till en olämplig uttolkare av mänskliga rättigheter. Genom att introducera mänskliga rättigheter i EG-rätten har domstolen också utvidgat sin jurisdiktion på medlemsstaternas bekostnad. Samtidigt har problem som tolkningsmotsättningar och konkurrens avseende jurisdiktion uppkommit i förhållande till Europadomstolen som den främste uttolkaren av Europakonventionen. I december 2000 antogs stadgan om de grundläggande rättigheterna. För första gången har gemenskapen ett skrivet rättsskydd i form av en rättighetskatalog. Stadgan är till stor del influerad av Europakonventionen samtidigt som sociala rättigheter betonas vid sidan av de medborgerliga. Det är dock fortfarande inte avgjort om stadgan skall få bindande status eller inte. I nuläget verkar dock stadgan förbli en politisk rekommendation. Genom yttrande 2/94, om möjligheten att inkorporera Europakonventionen i EG-rätten för att åstadkomma ett enhetligt rättsskydd i gemenskapen och i Europa som helhet, förhindrade EG-domstolen ett förverkligande av denna lösning. Alternativet har dock inte upphört att diskuteras, och det är ett av de mest relevanta i dagsläget. För rättighetsskyddets framtid måste en effektivare dialog ta form mellan framförallt EG-domstolen och Europadomstolen. Skyddet för mänskliga rättigheter måste präglas av enhetlighet och harmoni för att Europas samtliga medborgare skall kunna garanteras ett fullgott rättsskydd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557162
- author
- Eliasson, Ylva
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1557162
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557162,
abstract = {{Romfördraget som undertecknades år 1957 var en följd av Schumandeklarationen sju år tidigare och dess huvudsakliga syfte var att skapa en gemensam marknad där varor, tjänster, kapital och personer kunde cirkulera fritt. Någon förteckning över mänskliga rättigheter eller grundläggande rättigheter fanns dock inte i fördraget eftersom mänskliga rättigheter inte ansågs vara relevanta i det ekonomiska sammanhang fördragen hade antagits. Det var inte förrän Maastrichtfördraget antogs år 1993, och i samband med att Amsterdamfördraget signerades år 1997 som mänskliga rättigheter fick skriftligt erkännande i EG-rätten. Genom EG-domstolens rättspraxis har skyddet för mänskliga rättigheter utvecklats, mot bakgrund av påtryckningar från medlemsstaterna, från att ha varit praktiskt taget obefintligt till att skriftligt erkännas genom art. 6 i Unionsfördraget enligt vilken gemenskapen är grundad på respekten för bland annat mänskliga rättigheter. EG-domstolens utveckling av rättighetsskyddet i EG-rätten har analyserats och kommenterats på olika sätt och en del kritiska ståndpunkter kan presenteras. Gemenskapens ekonomiska arv har exempelvis ansetts göra domstolen till en olämplig uttolkare av mänskliga rättigheter. Genom att introducera mänskliga rättigheter i EG-rätten har domstolen också utvidgat sin jurisdiktion på medlemsstaternas bekostnad. Samtidigt har problem som tolkningsmotsättningar och konkurrens avseende jurisdiktion uppkommit i förhållande till Europadomstolen som den främste uttolkaren av Europakonventionen. I december 2000 antogs stadgan om de grundläggande rättigheterna. För första gången har gemenskapen ett skrivet rättsskydd i form av en rättighetskatalog. Stadgan är till stor del influerad av Europakonventionen samtidigt som sociala rättigheter betonas vid sidan av de medborgerliga. Det är dock fortfarande inte avgjort om stadgan skall få bindande status eller inte. I nuläget verkar dock stadgan förbli en politisk rekommendation. Genom yttrande 2/94, om möjligheten att inkorporera Europakonventionen i EG-rätten för att åstadkomma ett enhetligt rättsskydd i gemenskapen och i Europa som helhet, förhindrade EG-domstolen ett förverkligande av denna lösning. Alternativet har dock inte upphört att diskuteras, och det är ett av de mest relevanta i dagsläget. För rättighetsskyddets framtid måste en effektivare dialog ta form mellan framförallt EG-domstolen och Europadomstolen. Skyddet för mänskliga rättigheter måste präglas av enhetlighet och harmoni för att Europas samtliga medborgare skall kunna garanteras ett fullgott rättsskydd.}},
author = {{Eliasson, Ylva}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Mänskliga rättigheter i EG-rätten - en europeisk angelägenhet}},
year = {{2001}},
}