Datalagring och personlig integritet – En analys av datalagringsdirektivets genomförande i Sverige
(2009)Department of Law
- Abstract
- Det övergripande syftet med uppsatsen är att utröna huruvida det svenska förslaget till genomförandet av det s.k. datalagringsdirektivet innehåller tillräckligt skydd för den personliga integriteten. I mars 2006 antogs datalagringsdirektivet inom EU. Direktivet syftar till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning angående lagring av vissa uppgifter som genereras eller behandlas vid olika slags kommunikation i syfte att göra denna information tillgänglig för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott. I maj 2006 tillsattes en statlig utredning för att lämna förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Resultatet av denna presenterades av Trafikuppgiftsutredningen i slutet av 2007. Datalagringsdirektivet innebär en... (More)
- Det övergripande syftet med uppsatsen är att utröna huruvida det svenska förslaget till genomförandet av det s.k. datalagringsdirektivet innehåller tillräckligt skydd för den personliga integriteten. I mars 2006 antogs datalagringsdirektivet inom EU. Direktivet syftar till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning angående lagring av vissa uppgifter som genereras eller behandlas vid olika slags kommunikation i syfte att göra denna information tillgänglig för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott. I maj 2006 tillsattes en statlig utredning för att lämna förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Resultatet av denna presenterades av Trafikuppgiftsutredningen i slutet av 2007. Datalagringsdirektivet innebär en extraordinär åtgärd utan historisk motsvarighet i det avseende att det innebär en mycket omfattande registrering av enskildas kommunikation utan krav på brottsmisstanke. Då en lagstadgad skyldighet att lagra sådana uppgifter kommer att införas innebär direktivet och den därpå grundade nationella lagstiftningen att skyddet för den personliga integriteten kommer att försvagas. Denna försvagning har i förevarande fall motiverats genom att intresset av en effektiv brottsbekämpning av allvarlig brottslighet ansetts väga tyngre än integritetsskyddet. I stora delar är de nationella lagstiftarna bundna av datalagringsdirektivets bestämmelser och således förhindrade att i dessa delar påverka det integritetsintrång som lagringen av trafikuppgifter innebär. Uppsatsens huvudsakliga fokus riktas dock mot ett av de områden som inte reglerats närmare i direktivet utan istället överlämnats till varje medlemsstat att reglera, nämligen myndigheters rätt att få tillgång till den lagrade informationen. Den lösning som Trafikuppgiftsutredningen förespråkat i denna del innebär att de existerande regelverk som tillåter brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till lagrade trafikuppgifter i Sverige även ska gälla för den utökade lagring som införandet av datalagringsdirektivet innebär. Svensk rätt innehåller i nuläget två parallella regelverk som tillåter sådan tillgång&semic reglerna om hemlig teleövervakning och reglerna om undantag från tystnadsplikt i lagen om elektronisk kommunikation. Dessa båda regelverk uppvisar dock stora skillnader från rättssäkerhetssynpunkt och i fråga om skydd för den personliga integriteten, skillnader som genom direktivets införande kommer att öka markant i betydelse. Jag menar att Trafikuppgiftsutredningen i sitt förslag inte beaktat skyddet för den personliga integriteten i tillräckligt hög grad då ingen ansats gjorts för att utjämna skillnaderna i dessa två regelverk, trots deras väsentliga betydelse. En förändring bör krävas för att Sverige klart ska kunna sägas leva upp till Europakonventionens krav på inskränkningar i rätten till respekt för korrespondens och tillgång till effektivt nationellt rättsmedel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557322
- author
- Eriksson, Pontus
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557322
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557322,
abstract = {{Det övergripande syftet med uppsatsen är att utröna huruvida det svenska förslaget till genomförandet av det s.k. datalagringsdirektivet innehåller tillräckligt skydd för den personliga integriteten. I mars 2006 antogs datalagringsdirektivet inom EU. Direktivet syftar till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning angående lagring av vissa uppgifter som genereras eller behandlas vid olika slags kommunikation i syfte att göra denna information tillgänglig för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott. I maj 2006 tillsattes en statlig utredning för att lämna förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Resultatet av denna presenterades av Trafikuppgiftsutredningen i slutet av 2007. Datalagringsdirektivet innebär en extraordinär åtgärd utan historisk motsvarighet i det avseende att det innebär en mycket omfattande registrering av enskildas kommunikation utan krav på brottsmisstanke. Då en lagstadgad skyldighet att lagra sådana uppgifter kommer att införas innebär direktivet och den därpå grundade nationella lagstiftningen att skyddet för den personliga integriteten kommer att försvagas. Denna försvagning har i förevarande fall motiverats genom att intresset av en effektiv brottsbekämpning av allvarlig brottslighet ansetts väga tyngre än integritetsskyddet. I stora delar är de nationella lagstiftarna bundna av datalagringsdirektivets bestämmelser och således förhindrade att i dessa delar påverka det integritetsintrång som lagringen av trafikuppgifter innebär. Uppsatsens huvudsakliga fokus riktas dock mot ett av de områden som inte reglerats närmare i direktivet utan istället överlämnats till varje medlemsstat att reglera, nämligen myndigheters rätt att få tillgång till den lagrade informationen. Den lösning som Trafikuppgiftsutredningen förespråkat i denna del innebär att de existerande regelverk som tillåter brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till lagrade trafikuppgifter i Sverige även ska gälla för den utökade lagring som införandet av datalagringsdirektivet innebär. Svensk rätt innehåller i nuläget två parallella regelverk som tillåter sådan tillgång&semic reglerna om hemlig teleövervakning och reglerna om undantag från tystnadsplikt i lagen om elektronisk kommunikation. Dessa båda regelverk uppvisar dock stora skillnader från rättssäkerhetssynpunkt och i fråga om skydd för den personliga integriteten, skillnader som genom direktivets införande kommer att öka markant i betydelse. Jag menar att Trafikuppgiftsutredningen i sitt förslag inte beaktat skyddet för den personliga integriteten i tillräckligt hög grad då ingen ansats gjorts för att utjämna skillnaderna i dessa två regelverk, trots deras väsentliga betydelse. En förändring bör krävas för att Sverige klart ska kunna sägas leva upp till Europakonventionens krav på inskränkningar i rätten till respekt för korrespondens och tillgång till effektivt nationellt rättsmedel.}},
author = {{Eriksson, Pontus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Datalagring och personlig integritet – En analys av datalagringsdirektivets genomförande i Sverige}},
year = {{2009}},
}