Europolkonventionen i förhållande till offentlighetsprincipen och förbudet mot åsiktsregistrering
(2003)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats behandlar polisbyrån Europol som upprättades genom Europolkonventionen år 1995 och är en del av EU:s polissamarbete. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, dels det skydd för den enskilde som offentlighetsprincipen uppställer genom reglerna om allmänna handlingars offentlighet och dels det integritetsskydd det absoluta förbudet mot åsiktsregistrering utgör, har påverkats och förändrats, direkt eller indirekt, till följd av Sveriges tillträde till Europolkonventionen. Europol ägnar sig huvudsakligen åt att bekämpa allvarlig organiserad kriminalitet, främst narkotikahandel men även människohandel samt terrorism. Till sin hjälp har Europol ett omfattande databaserat informationssystem. Detta utgörs av ett... (More)
- Denna uppsats behandlar polisbyrån Europol som upprättades genom Europolkonventionen år 1995 och är en del av EU:s polissamarbete. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, dels det skydd för den enskilde som offentlighetsprincipen uppställer genom reglerna om allmänna handlingars offentlighet och dels det integritetsskydd det absoluta förbudet mot åsiktsregistrering utgör, har påverkats och förändrats, direkt eller indirekt, till följd av Sveriges tillträde till Europolkonventionen. Europol ägnar sig huvudsakligen åt att bekämpa allvarlig organiserad kriminalitet, främst narkotikahandel men även människohandel samt terrorism. Till sin hjälp har Europol ett omfattande databaserat informationssystem. Detta utgörs av ett informationsregister, olika analysregister samt ett indexregister. Analysregistren, ur vilka även utomeuropeisk polis kan hämta information, innehåller bl.a. sådana uppgifter av mycket känslig karaktär som enskildas politiska eller religiösa åskådning, ras, etniska ursprung, hälsa eller sexuella läggning. Vidare får uppgifter om vittnen, brottsoffer, kontakter eller medhjälpare och andra personer som kan lämna uppgifter om de brott som utreds registreras. Författaren anser att konventionens reglering av utlämnandefrågan är mycket otydlig och svåröverskådlig och att medlemsstaternas och Europols vetorätt vid dessa förfaranden medför att uppgifter ur registren endast undantagsvis kommer att lämnas ut. Detta påverkar inte bara den enskilde individen utan även dagspressens möjlighet till kritisk redogörelse och analys. Författaren hävdar att Europol därmed utgör ett hot mot den fria demokratiska åsiktsbildningen. De sekretessgrunder på vilka ett avslagsbeslut rörande uppgiftsutlämning måste grunda sig är mycket vida och vaga till sin struktur. Detta öppnar för en godtycklig bedömning om vad som skall anses falla under respektive begrepp. Vidare hävdas att förbudet mot åsiktsregistrering urholkas genom att Europolkonventionen utvidgar området för vad som skall anses utgöra undantag från detta förbud. Författaren anser också att de nya författningar på registerlagstiftningens område, t.ex. lag (1998:621) om misstankeregister och polisdatalagen (1998:622), som trätt i kraft i Sverige är ett resultat av Sveriges tillträde till Europolkonventionen och det polisiära samarbetet inom EU. Avslutningsvis förs en diskussion kring den utveckling som fastslås i Unionsfördraget, nämligen att Europol i framtiden skall tillerkännas operativa befogenheter. Frågan är hur en överstatlig europeisk polisstyrka skall kunna bli föremål för politisk och demokratisk kontroll och göras ansvarig inför nationella domstolar. Dessutom kommer förmodligen ett intensifierat rättsligt samarbete kräva att en harmonisering av medlemsstaternas grundläggande straff- och processrätt äger rum. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557434
- author
- Fall, Emma
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557434
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557434,
abstract = {{Denna uppsats behandlar polisbyrån Europol som upprättades genom Europolkonventionen år 1995 och är en del av EU:s polissamarbete. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, dels det skydd för den enskilde som offentlighetsprincipen uppställer genom reglerna om allmänna handlingars offentlighet och dels det integritetsskydd det absoluta förbudet mot åsiktsregistrering utgör, har påverkats och förändrats, direkt eller indirekt, till följd av Sveriges tillträde till Europolkonventionen. Europol ägnar sig huvudsakligen åt att bekämpa allvarlig organiserad kriminalitet, främst narkotikahandel men även människohandel samt terrorism. Till sin hjälp har Europol ett omfattande databaserat informationssystem. Detta utgörs av ett informationsregister, olika analysregister samt ett indexregister. Analysregistren, ur vilka även utomeuropeisk polis kan hämta information, innehåller bl.a. sådana uppgifter av mycket känslig karaktär som enskildas politiska eller religiösa åskådning, ras, etniska ursprung, hälsa eller sexuella läggning. Vidare får uppgifter om vittnen, brottsoffer, kontakter eller medhjälpare och andra personer som kan lämna uppgifter om de brott som utreds registreras. Författaren anser att konventionens reglering av utlämnandefrågan är mycket otydlig och svåröverskådlig och att medlemsstaternas och Europols vetorätt vid dessa förfaranden medför att uppgifter ur registren endast undantagsvis kommer att lämnas ut. Detta påverkar inte bara den enskilde individen utan även dagspressens möjlighet till kritisk redogörelse och analys. Författaren hävdar att Europol därmed utgör ett hot mot den fria demokratiska åsiktsbildningen. De sekretessgrunder på vilka ett avslagsbeslut rörande uppgiftsutlämning måste grunda sig är mycket vida och vaga till sin struktur. Detta öppnar för en godtycklig bedömning om vad som skall anses falla under respektive begrepp. Vidare hävdas att förbudet mot åsiktsregistrering urholkas genom att Europolkonventionen utvidgar området för vad som skall anses utgöra undantag från detta förbud. Författaren anser också att de nya författningar på registerlagstiftningens område, t.ex. lag (1998:621) om misstankeregister och polisdatalagen (1998:622), som trätt i kraft i Sverige är ett resultat av Sveriges tillträde till Europolkonventionen och det polisiära samarbetet inom EU. Avslutningsvis förs en diskussion kring den utveckling som fastslås i Unionsfördraget, nämligen att Europol i framtiden skall tillerkännas operativa befogenheter. Frågan är hur en överstatlig europeisk polisstyrka skall kunna bli föremål för politisk och demokratisk kontroll och göras ansvarig inför nationella domstolar. Dessutom kommer förmodligen ett intensifierat rättsligt samarbete kräva att en harmonisering av medlemsstaternas grundläggande straff- och processrätt äger rum.}},
author = {{Fall, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Europolkonventionen i förhållande till offentlighetsprincipen och förbudet mot åsiktsregistrering}},
year = {{2003}},
}