Arbetsskador på värnpliktiga - Finns stöd för en särreglering beträffande denna skadekategori?
(2002)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats har kommit till som en följd av en självupplevd skada under värnpliktstjänstgöring vid F 21 SE/ÖN under januari månad 1989. Uppsatsen behandlar de värnpliktigas ersättningsmässiga situation vid personskador specifikt men redogör även för en stor del av den generella ersättningssituationen vid arbetsskador på vanliga förvärvsarbetande. Sistnämnda för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om de skillnader som kan tänkas finnas. Vidare presenteras bland annat statistiska uppgifter över antalet skadade under militärtjänstgöring satt i förhållande till de anställda inom försvarsmakten. Det är min fasta övertygelse att en hel del av läsarna kommer att reagera både med förvåning och ilska över hur en så utsatt skadekategori... (More)
- Denna uppsats har kommit till som en följd av en självupplevd skada under värnpliktstjänstgöring vid F 21 SE/ÖN under januari månad 1989. Uppsatsen behandlar de värnpliktigas ersättningsmässiga situation vid personskador specifikt men redogör även för en stor del av den generella ersättningssituationen vid arbetsskador på vanliga förvärvsarbetande. Sistnämnda för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om de skillnader som kan tänkas finnas. Vidare presenteras bland annat statistiska uppgifter över antalet skadade under militärtjänstgöring satt i förhållande till de anställda inom försvarsmakten. Det är min fasta övertygelse att en hel del av läsarna kommer att reagera både med förvåning och ilska över hur en så utsatt skadekategori behandlas i en verksamhet som är oss alla till gagn i händelse av yttre angrepp från den lede fi och som dessutom är under statligt monopol. Uppsatsen innehåller vidare en diskussion kring tvångsverksamhet, merrisker samt värnpliktstjänstgöringens, i mina ögon, likhet med kriterierna för myndighetsutövning från statens sida gentemot den enskilde. Som rubriken för detta arbete antyder har min uppgift varit att se om det kan finnas stöd för en positiv särreglering vad beträffar denna skadekategori. Vilka slutsatser har då dragits? Till att börja med är synen på kompensation vid skada eftersatt i förhållande till den unika tvångssituation som råder för verksamhetens utförande. Den tid då staten kunde behandla sina medborgare hur som helst utan att ta ansvar verkar på detta område leva kvar än idag. En positiv förändring för denna skadekategori är till att börja med redan här motiverad. Min slutsats är dock uppbyggd kring i första hand tre punkter: tvångssituation, merrisk och medborgaracceptans. Utöver dessa tre menar jag att det även finns ett uttalat stöd för en sådan förändring i förarbetena till 1972 års skadeståndslag samt 1977 års lagar om statligt personskadeskydd och statlig ersättning vid ideell skada. De förslag till åtgärder som uppsatsen presenterar är måhända aningen provokativa men jag anser det nödvändigt då förändringar, i mina ögon, bör ske å det snaraste. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557512
- author
- Forsman, Magnus
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Försäkringsrätt, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557512
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557512,
abstract = {{Denna uppsats har kommit till som en följd av en självupplevd skada under värnpliktstjänstgöring vid F 21 SE/ÖN under januari månad 1989. Uppsatsen behandlar de värnpliktigas ersättningsmässiga situation vid personskador specifikt men redogör även för en stor del av den generella ersättningssituationen vid arbetsskador på vanliga förvärvsarbetande. Sistnämnda för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om de skillnader som kan tänkas finnas. Vidare presenteras bland annat statistiska uppgifter över antalet skadade under militärtjänstgöring satt i förhållande till de anställda inom försvarsmakten. Det är min fasta övertygelse att en hel del av läsarna kommer att reagera både med förvåning och ilska över hur en så utsatt skadekategori behandlas i en verksamhet som är oss alla till gagn i händelse av yttre angrepp från den lede fi och som dessutom är under statligt monopol. Uppsatsen innehåller vidare en diskussion kring tvångsverksamhet, merrisker samt värnpliktstjänstgöringens, i mina ögon, likhet med kriterierna för myndighetsutövning från statens sida gentemot den enskilde. Som rubriken för detta arbete antyder har min uppgift varit att se om det kan finnas stöd för en positiv särreglering vad beträffar denna skadekategori. Vilka slutsatser har då dragits? Till att börja med är synen på kompensation vid skada eftersatt i förhållande till den unika tvångssituation som råder för verksamhetens utförande. Den tid då staten kunde behandla sina medborgare hur som helst utan att ta ansvar verkar på detta område leva kvar än idag. En positiv förändring för denna skadekategori är till att börja med redan här motiverad. Min slutsats är dock uppbyggd kring i första hand tre punkter: tvångssituation, merrisk och medborgaracceptans. Utöver dessa tre menar jag att det även finns ett uttalat stöd för en sådan förändring i förarbetena till 1972 års skadeståndslag samt 1977 års lagar om statligt personskadeskydd och statlig ersättning vid ideell skada. De förslag till åtgärder som uppsatsen presenterar är måhända aningen provokativa men jag anser det nödvändigt då förändringar, i mina ögon, bör ske å det snaraste.}},
author = {{Forsman, Magnus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetsskador på värnpliktiga - Finns stöd för en särreglering beträffande denna skadekategori?}},
year = {{2002}},
}