Konstitutionell kontroll -En studie av konstitutionsutskottets granskning av regeringen 1987-2004
(2006)Department of Law
- Abstract
- Det svenska statsskicket bygger på en grund av parlamentarism, det vill säga att regeringen måste ha förtroende och stöd från folkrepresentationen&semic riksdagen eller i vart fall dess tolerans. Parlamentarismen har ingen lång tradition i Sverige, utan så sent som under 1900-talet utvecklades denna för att bli införd i den nya grundlagen, regeringsformen som kom 1974. Detta var i samband med att Sverige gick från tvåkammarriksdag till en enkammarriksdag. Parlamentarismens principer innebär även att det skall finnas en konstitutionell kontroll genom exempelvis misstroendeförklarings möjlighet, när regeringen eller ett enskilt statsråd inte längre innehar riksdagens förtroende. Regeringen står även under en annan form av kontroll, som är... (More)
- Det svenska statsskicket bygger på en grund av parlamentarism, det vill säga att regeringen måste ha förtroende och stöd från folkrepresentationen&semic riksdagen eller i vart fall dess tolerans. Parlamentarismen har ingen lång tradition i Sverige, utan så sent som under 1900-talet utvecklades denna för att bli införd i den nya grundlagen, regeringsformen som kom 1974. Detta var i samband med att Sverige gick från tvåkammarriksdag till en enkammarriksdag. Parlamentarismens principer innebär även att det skall finnas en konstitutionell kontroll genom exempelvis misstroendeförklarings möjlighet, när regeringen eller ett enskilt statsråd inte längre innehar riksdagens förtroende. Regeringen står även under en annan form av kontroll, som är mindre politiskt inriktad, nämligen konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Detta regleras i 12 kap 1-3 §§ RF, där även ett rent juridiskt ansvar åläggs vid grovt åsidosättande av tjänsteplikt. Konstitutionsutskottets granskning skall idag vara opolitisk, även om utskottet består av riksdagsledamöter representerade utifrån mandaten i riksdagen. Det har därför ifrågasatts huruvida granskningen verkligen är opolitisk och effektiv. Mitt syfte med denna uppsats är därför att genom en empirisk studie undersöka konstitutionsutskottets granskningsbetänkande från 1987-2004. Vad jag genom denna studie kom fram till var främst att granskningen är präglad av hur regeringen är sammansatt. Är det en borgerlig regering är de borgerliga partirepresentanterna i utskottet mer försiktiga med att kritisera regeringen. Samma sak gäller när det är en socialdemokratisk regering, då socialdemokraterna väljer att inte kritisera ofta. Inte heller förekommer det att ett parti i utskottet delar på sig och tycker olika i en fråga. Mycket sällan förekommer det också att ett helt enat utskott kritiserar. Uttalad skarp kritik från ett enat utskott förekommer också mycket sällan. Mycket av resultaten tyder på en politiserad granskning, utifrån partipolitisk tillhörighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557536
- author
- Franklin, Annica
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt, Statsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557536
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557536,
abstract = {{Det svenska statsskicket bygger på en grund av parlamentarism, det vill säga att regeringen måste ha förtroende och stöd från folkrepresentationen&semic riksdagen eller i vart fall dess tolerans. Parlamentarismen har ingen lång tradition i Sverige, utan så sent som under 1900-talet utvecklades denna för att bli införd i den nya grundlagen, regeringsformen som kom 1974. Detta var i samband med att Sverige gick från tvåkammarriksdag till en enkammarriksdag. Parlamentarismens principer innebär även att det skall finnas en konstitutionell kontroll genom exempelvis misstroendeförklarings möjlighet, när regeringen eller ett enskilt statsråd inte längre innehar riksdagens förtroende. Regeringen står även under en annan form av kontroll, som är mindre politiskt inriktad, nämligen konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Detta regleras i 12 kap 1-3 §§ RF, där även ett rent juridiskt ansvar åläggs vid grovt åsidosättande av tjänsteplikt. Konstitutionsutskottets granskning skall idag vara opolitisk, även om utskottet består av riksdagsledamöter representerade utifrån mandaten i riksdagen. Det har därför ifrågasatts huruvida granskningen verkligen är opolitisk och effektiv. Mitt syfte med denna uppsats är därför att genom en empirisk studie undersöka konstitutionsutskottets granskningsbetänkande från 1987-2004. Vad jag genom denna studie kom fram till var främst att granskningen är präglad av hur regeringen är sammansatt. Är det en borgerlig regering är de borgerliga partirepresentanterna i utskottet mer försiktiga med att kritisera regeringen. Samma sak gäller när det är en socialdemokratisk regering, då socialdemokraterna väljer att inte kritisera ofta. Inte heller förekommer det att ett parti i utskottet delar på sig och tycker olika i en fråga. Mycket sällan förekommer det också att ett helt enat utskott kritiserar. Uttalad skarp kritik från ett enat utskott förekommer också mycket sällan. Mycket av resultaten tyder på en politiserad granskning, utifrån partipolitisk tillhörighet.}},
author = {{Franklin, Annica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Konstitutionell kontroll -En studie av konstitutionsutskottets granskning av regeringen 1987-2004}},
year = {{2006}},
}