Samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge
(2009)Department of Law
- Abstract
- När föräldrarna till ett barn väljer att separera ställs de inför en svår uppgift, de ska avsluta sitt förhållande och ändra hela sitt föräldraskap. Det uppstår då en del frågor kring vem som ska ha vårdnaden om barnet, var barnet ska bo och hur ett eventuellt umgänge ska se ut. Risken är stor att det blossar upp en konflikt mellan föräldrarna när det gäller dessa frågor. Lyckas föräldrarna inte komma överens genom de möjligheter samhället erbjuder återstår enbart att väcka talan vid tingsrätten. Domstolen har då två olika samförståndslösningar att tillgå&semic samarbetssamtal och inomrättslig medling. Samarbetssamtal som en möjlighet att få stridande parter att komma överens har funnits sedan början av 1990-talet, medan medling i själva... (More)
- När föräldrarna till ett barn väljer att separera ställs de inför en svår uppgift, de ska avsluta sitt förhållande och ändra hela sitt föräldraskap. Det uppstår då en del frågor kring vem som ska ha vårdnaden om barnet, var barnet ska bo och hur ett eventuellt umgänge ska se ut. Risken är stor att det blossar upp en konflikt mellan föräldrarna när det gäller dessa frågor. Lyckas föräldrarna inte komma överens genom de möjligheter samhället erbjuder återstår enbart att väcka talan vid tingsrätten. Domstolen har då två olika samförståndslösningar att tillgå&semic samarbetssamtal och inomrättslig medling. Samarbetssamtal som en möjlighet att få stridande parter att komma överens har funnits sedan början av 1990-talet, medan medling i själva tvisten infördes så sent som år 2006. Den här framställningen behandlar samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge och vad det är som skiljer dem åt och när det är tänkt att inomrättslig medling ska användas istället för samarbetssamtal. Frågan om möjligheten att förordna om inomrättslig medling har lett till några förändringar kommer även att behandlas. I uppsatsens deskriptiva del sker först en genomgång av samförståndslösningar i mål om vårdnad, boende och umgänge. Efter det följer en genomgång av samarbetssamtal och inomrättslig medling. Ett mål om vårdnad, boende och umgänge är ett indispositivt tvistemål, där domstolen bär ansvaret för att målet blir tillbörligt utrett. I alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande. En allmän utgångspunkt är att samförståndslösningar antas vara bäst för barnet. Domstolen har en skyldighet att om det är lämpligt verka för att parterna förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning. Lyckas domaren inte med att få parterna att förlika kan socialnämnden eller annat organ få i uppdrag att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna. Domstolen har också möjligheten att uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som kan anses vara förenlig med barnets bästa. I analysen konstateras inledningsvis att det finns ett flertal punkter där samarbetssamtal och inomrättslig medling skiljer sig åt. De skillnaderna finns emellertid inte när de gäller de väsentliga delarna. När det gäller utformningen och i de fall som det är lämpligt så skiljer det inte sig åt. Den inomrättsliga medlingen har därför inte någon konkurrensfördel när det gäller utformningen och medlingen kan mer ses som mer av samma sak. Med tanke på att inomrättslig medling mer ses som mer av samma sak kan det vara svårt att få parterna positivt inställda till att gå med på medling efter det att de redan har genomgått samarbetssamtal. Inomrättslig medling är tänkt att användas i de fall föräldrarna redan har genomgått samarbetssamtal. Antingen innan själva tvisten vid domstolen har inletts eller efter det, men föräldrarna inte lyckats komma fram till någon samförståndslösning. Inomrättslig medling kan alltså ses som ett komplement som inte blir aktuellt förrän samarbetssamtal skett. Visserligen skiljer det sig åt när man ska använda samarbetssamtal eller inomrättslig medling, men det finns inte någon valmöjlighet för domaren. Inomrättslig medling ska inte ske förrän samarbetssamtal redan har skett. Däremot skiljer sig inte de situationer där samarbetssamtal eller inomrättslig medling kan bli aktuellt, det är exakt samma situationer. För att inomrättslig medling ska ses som ett bra institut för att få föräldrarna att komma överens krävs en del ändringar. Först och främst ska inomrättslig medling inte vara beroende av att samarbetssamtal skett, utan medlare ska förordnas så fort man anser att det kan vara till nytta. Dessutom borde det finnas en större medvetenhet hos domstolarna vad det finns för medlare att tillgå så att de kunde välja en lämplig medlare i det aktuella fallet. Skulle de här ändringarna genomföras är jag övertygad om att inomrättslig medling som en metod att få föräldrarna att komma överens kommer att ge bättre resultat. Avslutningsvis diskuteras att genom lagstiftarens strävan efter samförståndslösningar har de indispositiva tvistemålens roll ändrats. Utvecklingen har gjort att domstolarna mer och mer ska gå ifrån att döma i mål om vårdnad, boende och umgänge. Frågan är dock om samförståndslösningar verkligen är till barnets bästa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557867
- author
- Gunnarsson, Anna
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1557867
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557867,
abstract = {{När föräldrarna till ett barn väljer att separera ställs de inför en svår uppgift, de ska avsluta sitt förhållande och ändra hela sitt föräldraskap. Det uppstår då en del frågor kring vem som ska ha vårdnaden om barnet, var barnet ska bo och hur ett eventuellt umgänge ska se ut. Risken är stor att det blossar upp en konflikt mellan föräldrarna när det gäller dessa frågor. Lyckas föräldrarna inte komma överens genom de möjligheter samhället erbjuder återstår enbart att väcka talan vid tingsrätten. Domstolen har då två olika samförståndslösningar att tillgå&semic samarbetssamtal och inomrättslig medling. Samarbetssamtal som en möjlighet att få stridande parter att komma överens har funnits sedan början av 1990-talet, medan medling i själva tvisten infördes så sent som år 2006. Den här framställningen behandlar samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge och vad det är som skiljer dem åt och när det är tänkt att inomrättslig medling ska användas istället för samarbetssamtal. Frågan om möjligheten att förordna om inomrättslig medling har lett till några förändringar kommer även att behandlas. I uppsatsens deskriptiva del sker först en genomgång av samförståndslösningar i mål om vårdnad, boende och umgänge. Efter det följer en genomgång av samarbetssamtal och inomrättslig medling. Ett mål om vårdnad, boende och umgänge är ett indispositivt tvistemål, där domstolen bär ansvaret för att målet blir tillbörligt utrett. I alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande. En allmän utgångspunkt är att samförståndslösningar antas vara bäst för barnet. Domstolen har en skyldighet att om det är lämpligt verka för att parterna förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning. Lyckas domaren inte med att få parterna att förlika kan socialnämnden eller annat organ få i uppdrag att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna. Domstolen har också möjligheten att uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som kan anses vara förenlig med barnets bästa. I analysen konstateras inledningsvis att det finns ett flertal punkter där samarbetssamtal och inomrättslig medling skiljer sig åt. De skillnaderna finns emellertid inte när de gäller de väsentliga delarna. När det gäller utformningen och i de fall som det är lämpligt så skiljer det inte sig åt. Den inomrättsliga medlingen har därför inte någon konkurrensfördel när det gäller utformningen och medlingen kan mer ses som mer av samma sak. Med tanke på att inomrättslig medling mer ses som mer av samma sak kan det vara svårt att få parterna positivt inställda till att gå med på medling efter det att de redan har genomgått samarbetssamtal. Inomrättslig medling är tänkt att användas i de fall föräldrarna redan har genomgått samarbetssamtal. Antingen innan själva tvisten vid domstolen har inletts eller efter det, men föräldrarna inte lyckats komma fram till någon samförståndslösning. Inomrättslig medling kan alltså ses som ett komplement som inte blir aktuellt förrän samarbetssamtal skett. Visserligen skiljer det sig åt när man ska använda samarbetssamtal eller inomrättslig medling, men det finns inte någon valmöjlighet för domaren. Inomrättslig medling ska inte ske förrän samarbetssamtal redan har skett. Däremot skiljer sig inte de situationer där samarbetssamtal eller inomrättslig medling kan bli aktuellt, det är exakt samma situationer. För att inomrättslig medling ska ses som ett bra institut för att få föräldrarna att komma överens krävs en del ändringar. Först och främst ska inomrättslig medling inte vara beroende av att samarbetssamtal skett, utan medlare ska förordnas så fort man anser att det kan vara till nytta. Dessutom borde det finnas en större medvetenhet hos domstolarna vad det finns för medlare att tillgå så att de kunde välja en lämplig medlare i det aktuella fallet. Skulle de här ändringarna genomföras är jag övertygad om att inomrättslig medling som en metod att få föräldrarna att komma överens kommer att ge bättre resultat. Avslutningsvis diskuteras att genom lagstiftarens strävan efter samförståndslösningar har de indispositiva tvistemålens roll ändrats. Utvecklingen har gjort att domstolarna mer och mer ska gå ifrån att döma i mål om vårdnad, boende och umgänge. Frågan är dock om samförståndslösningar verkligen är till barnets bästa.}},
author = {{Gunnarsson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge}},
year = {{2009}},
}