Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kollektiva gärningsbeskrivningar - en analys ur rättssäkerhetsperspektiv

Helevirta, Johanna (2006)
Department of Law
Abstract
Svensk rätt känner inget kollektivt straffansvar. Däremot finns institutet medgärningsmannaskap som tillämpas då flera personer begått en gärning tillsammans. Då åklagare anser att det föreligger en sådan form av medverkan att ansvar för medgärningsmannaskap kan bli aktuellt utformar de ofta sin gärningsbeskrivning genom att använda uttryck som ''tillsammans och i samråd'' och ''gemensamt och i samförstånd''. Gärningsbeskrivningarna är också formulerade på ett kollektivt sätt. Det anges sällan vilka specifika handlingar var och en av de tilltalade anklagas för. Detta medför att en ny dimension tillkommer i gärningsbeskrivningen - gärningsmannadimensionen. Vid utformningen av gärningsbeskrivningen ska hänsyn tas till två intressen&semic det... (More)
Svensk rätt känner inget kollektivt straffansvar. Däremot finns institutet medgärningsmannaskap som tillämpas då flera personer begått en gärning tillsammans. Då åklagare anser att det föreligger en sådan form av medverkan att ansvar för medgärningsmannaskap kan bli aktuellt utformar de ofta sin gärningsbeskrivning genom att använda uttryck som ''tillsammans och i samråd'' och ''gemensamt och i samförstånd''. Gärningsbeskrivningarna är också formulerade på ett kollektivt sätt. Det anges sällan vilka specifika handlingar var och en av de tilltalade anklagas för. Detta medför att en ny dimension tillkommer i gärningsbeskrivningen - gärningsmannadimensionen. Vid utformningen av gärningsbeskrivningen ska hänsyn tas till två intressen&semic det ena är intresset av att ge domstolen möjlighet att allsidigt bedöma det händelseförlopp som kommer att avhandlas under rättegången. Det andra är intresset av att den tilltalade ska förstå vad som läggs honom eller henne till last så att denne kan avgöra på vilka punkter försvaret bör inriktas. Frågan i denna uppsats är huruvida de kollektiva gärningsbeskrivningarna är förenliga med gällande rätt samt huruvida de medför några problem ur rättssäkerhetsperspektiv. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre lagrum: RB 45:4 st. 1 p. 3, RB 30:3 samt Europakonventionen artikel 6. I RB 45:4 st. 1 p. 3 finns angivet vilka uppgifter som måste finnas med i en gärningsbeskrivning. Europakonventionens artikel 6 stadgar rätten till en rättvis rättegång samt ställer krav på att en anklagelse om brott måste vara detaljerad. I RB 30:3 regleras rättens relation till gärningsbeskrivningen. Då uppsatsen behandlar gärningsbeskrivningen i mål om medgärningsmannaskap omfattar den även en genomgång av grunderna för medgärningsmannaskapet samt central praxis på området. För att granska huruvida praxis avseende gärningsbeskrivningarnas utformning är förenlig med gällande rätt och huruvida kollektiva gärningsbeskrivningar väcker några betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt analyseras gärningsbeskrivningarna i målet Göteborgsbranden och Kungsgatsmålet. Gärningsbeskrivningarna i dessa fall relateras till ovan angivna lagrum och relevanta rättsfall. Särskilt diskuteras vilken rätt försvaret bör ha att kräva preciserade gärningspåståenden. Vid en tolkning av gällande rätt kan inte direkt utläsas några krav på att varje tilltalads agerande måste preciseras. I kommentaren till RB 45:4 st. 1 p.3 samt RB 30:3 talas dock om den tilltalades intressen och vikten av att denne förstår vad som läggs honom eller henne till last på så sätt att försvaret kan förberedas på ett adekvat sätt. Den tilltalades rättigheter i detta avseende lyfts särskilt fram i Europakonventionens artikel 6.3 (a) och (b). Europadomstolens praxis tyder vidare på att kraven som kan ställas med utgångspunkt i artikel 6 möjligen är högre än de vi kan ställa med stöd av reglerna i RB. Sambandet mellan straff- och processrätten tydliggörs i denna uppsats och det är svårt att angripa problematiken kring de kollektiva gärningsbeskrivningarna ur endast ett av dessa perspektiv. För att läka några av de rättssäkerhetsbrister som finns på det aktuella området torde det krävas dels generella riktlinjer för hur gärningsbeskrivningar i fall om medgärningsmannaskap bör utformas, dels lagstiftning angående grunderna för medgärningsmannaansvaret. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Helevirta, Johanna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1558212
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558212,
  abstract     = {{Svensk rätt känner inget kollektivt straffansvar. Däremot finns institutet medgärningsmannaskap som tillämpas då flera personer begått en gärning tillsammans. Då åklagare anser att det föreligger en sådan form av medverkan att ansvar för medgärningsmannaskap kan bli aktuellt utformar de ofta sin gärningsbeskrivning genom att använda uttryck som ''tillsammans och i samråd'' och ''gemensamt och i samförstånd''. Gärningsbeskrivningarna är också formulerade på ett kollektivt sätt. Det anges sällan vilka specifika handlingar var och en av de tilltalade anklagas för. Detta medför att en ny dimension tillkommer i gärningsbeskrivningen - gärningsmannadimensionen. Vid utformningen av gärningsbeskrivningen ska hänsyn tas till två intressen&semic det ena är intresset av att ge domstolen möjlighet att allsidigt bedöma det händelseförlopp som kommer att avhandlas under rättegången. Det andra är intresset av att den tilltalade ska förstå vad som läggs honom eller henne till last så att denne kan avgöra på vilka punkter försvaret bör inriktas. Frågan i denna uppsats är huruvida de kollektiva gärningsbeskrivningarna är förenliga med gällande rätt samt huruvida de medför några problem ur rättssäkerhetsperspektiv. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre lagrum: RB 45:4 st. 1 p. 3, RB 30:3 samt Europakonventionen artikel 6. I RB 45:4 st. 1 p. 3 finns angivet vilka uppgifter som måste finnas med i en gärningsbeskrivning. Europakonventionens artikel 6 stadgar rätten till en rättvis rättegång samt ställer krav på att en anklagelse om brott måste vara detaljerad. I RB 30:3 regleras rättens relation till gärningsbeskrivningen. Då uppsatsen behandlar gärningsbeskrivningen i mål om medgärningsmannaskap omfattar den även en genomgång av grunderna för medgärningsmannaskapet samt central praxis på området. För att granska huruvida praxis avseende gärningsbeskrivningarnas utformning är förenlig med gällande rätt och huruvida kollektiva gärningsbeskrivningar väcker några betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt analyseras gärningsbeskrivningarna i målet Göteborgsbranden och Kungsgatsmålet. Gärningsbeskrivningarna i dessa fall relateras till ovan angivna lagrum och relevanta rättsfall. Särskilt diskuteras vilken rätt försvaret bör ha att kräva preciserade gärningspåståenden. Vid en tolkning av gällande rätt kan inte direkt utläsas några krav på att varje tilltalads agerande måste preciseras. I kommentaren till RB 45:4 st. 1 p.3 samt RB 30:3 talas dock om den tilltalades intressen och vikten av att denne förstår vad som läggs honom eller henne till last på så sätt att försvaret kan förberedas på ett adekvat sätt. Den tilltalades rättigheter i detta avseende lyfts särskilt fram i Europakonventionens artikel 6.3 (a) och (b). Europadomstolens praxis tyder vidare på att kraven som kan ställas med utgångspunkt i artikel 6 möjligen är högre än de vi kan ställa med stöd av reglerna i RB. Sambandet mellan straff- och processrätten tydliggörs i denna uppsats och det är svårt att angripa problematiken kring de kollektiva gärningsbeskrivningarna ur endast ett av dessa perspektiv. För att läka några av de rättssäkerhetsbrister som finns på det aktuella området torde det krävas dels generella riktlinjer för hur gärningsbeskrivningar i fall om medgärningsmannaskap bör utformas, dels lagstiftning angående grunderna för medgärningsmannaansvaret.}},
  author       = {{Helevirta, Johanna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kollektiva gärningsbeskrivningar - en analys ur rättssäkerhetsperspektiv}},
  year         = {{2006}},
}