Beslutsunderlag och utredningsansvar i mål om vårdnad, boende och umgänge
(2007)Department of Law
- Abstract
- Detta arbete behandlar som rubriken avslöjar, beslutsunderlag och utredningsansvar i mål om vårdnad, boende och umgänge. Tyngdpunkten ligger på att visa hur underlaget skapas och hur det sedan används i processen. Sedan anknyts detta till de konsekvenser underlagets utformning och användning har för beslut och domar i dessa mål. De myndigheter som är centrala i processer om vårdnad, boende och umgänge är domstolsväsendet och kommunernas socialtjänstförvaltningar. Ett tvistigt ärende som hamnar i domstol kräver i de allra flesta fall någon form av utredning. I enlighet med föräldrabalken har domstolen ansvar för att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Domstolen utreder dock inte själv utan delegerar detta uppdrag... (More)
- Detta arbete behandlar som rubriken avslöjar, beslutsunderlag och utredningsansvar i mål om vårdnad, boende och umgänge. Tyngdpunkten ligger på att visa hur underlaget skapas och hur det sedan används i processen. Sedan anknyts detta till de konsekvenser underlagets utformning och användning har för beslut och domar i dessa mål. De myndigheter som är centrala i processer om vårdnad, boende och umgänge är domstolsväsendet och kommunernas socialtjänstförvaltningar. Ett tvistigt ärende som hamnar i domstol kräver i de allra flesta fall någon form av utredning. I enlighet med föräldrabalken har domstolen ansvar för att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Domstolen utreder dock inte själv utan delegerar detta uppdrag till socialtjänstens utredare i berörda kommuner. I ett första skede handlar det om s.k. snabbupplysningar rörande barnet och familjen. Detta innebär kortare information om familjen i form av olika upplysningar och registerutdrag, om sådana finns att tillgå. Om domstolen väljer att fatta ett interimistiskt (tillfälligt) beslut om vårdnad, boende och/ eller umgänge är dessa upplysningar det enda beslutsunderlag som finns tillgängligt vid sidan av parternas egna inlagor och uppgifter lämnade vid förberedelsen. Om processen sedan går vidare och domstolen vill få mer information om barnets och familjens situation kan socialtjänstens utredare åter kontaktas och få i uppdrag att utföra en större utredning om vårdnad, boende och/ eller umgänge. En sådan utredning skall vara mer omfattande och djupgående än snabbupplysningarna. Förutom att ett flertal samtal med både föräldrar och barn bör genomföras, brukar även andra personer i barnets närhet intervjuas av utredarna. Det kan röra sig om skolpersonal, dagispersonal etc. I enlighet med den nya lagstiftningen som nämnts ovan skall utredarna numera, om det inte är olämpligt tillsammans med den sammanställda utredningen, lämna ett förslag till beslut i de berörda frågorna till domstolen. Utredningen lämnas sedan in till domstolen och blir en central del av beslutsunderlaget. Nästa steg efter att utredningen är inlämnad, om parterna inte kunnat enas, är en huvudförhandling. Vid denna förhandling utökas ofta beslutsunderlaget med vittnesförhör av olika slag. Det kan hända att utredaren hörs inför rätta för att uttala sig om utredningen, men det kan även röra sig om förhör med andra personer, såsom närstående, sakkunniga och i undantagsfall förhör med barnet självt. Det sistnämnda är dock ytterst ovanligt förekommande i praktiken. Dessa olika utsagor blir sedan en ytterligare del av domstolens beslutsunderlag. Principen om att beslutet skall vara till barnets bästa är alltid det centrala kriteriet i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa är en princip som saknar en fastställd betydelse och som kan variera stort från ett fall till en annat. Dilemmat är att dessa mål skall bedömas utifrån det enskilda barnets bästa, vilket gör bedömningen så flexibel att det är nästintill omöjligt att förutse hur en domstol skall bedöma ett visst fall. Praxis har också visat att olika instanser kan göra motsatta bedömningar om vad som är barnets bästa, utifrån samma beslutsunderlag. Ett annat viktigt problem för beslutens tillförlitlighet är snabb-upplysningarnas ofta bristande omfång och kvalitet, i förhållande till de interimistiska beslutens stora betydelse för barnet och resten av processen. Enligt principen barnets bästa borde det enligt min mening vara nödvändigt att genomföra samtal med både föräldrar och barn redan i detta stadie. Detta för att beslutsunderlag och därmed alla beslut i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall tillåtas erhålla erforderlig grad av rättssäkerhet. En annan slutsats är att flera av de ovanstående problemen kan knytas till det faktum att det finns ett stort utrymme för s.k. informellt beslutsunderlag. Alltså av faktorer som har betydelse för domstolens bedömning, men som inte redovisas i klartext i något processmaterial. Detta är ett problem för rättssäkerheten, objektiviteten och försäkrandet av den centrala principen om barnets bästa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558284
- author
- Herou, Helena
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt, Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558284
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558284,
abstract = {{Detta arbete behandlar som rubriken avslöjar, beslutsunderlag och utredningsansvar i mål om vårdnad, boende och umgänge. Tyngdpunkten ligger på att visa hur underlaget skapas och hur det sedan används i processen. Sedan anknyts detta till de konsekvenser underlagets utformning och användning har för beslut och domar i dessa mål. De myndigheter som är centrala i processer om vårdnad, boende och umgänge är domstolsväsendet och kommunernas socialtjänstförvaltningar. Ett tvistigt ärende som hamnar i domstol kräver i de allra flesta fall någon form av utredning. I enlighet med föräldrabalken har domstolen ansvar för att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Domstolen utreder dock inte själv utan delegerar detta uppdrag till socialtjänstens utredare i berörda kommuner. I ett första skede handlar det om s.k. snabbupplysningar rörande barnet och familjen. Detta innebär kortare information om familjen i form av olika upplysningar och registerutdrag, om sådana finns att tillgå. Om domstolen väljer att fatta ett interimistiskt (tillfälligt) beslut om vårdnad, boende och/ eller umgänge är dessa upplysningar det enda beslutsunderlag som finns tillgängligt vid sidan av parternas egna inlagor och uppgifter lämnade vid förberedelsen. Om processen sedan går vidare och domstolen vill få mer information om barnets och familjens situation kan socialtjänstens utredare åter kontaktas och få i uppdrag att utföra en större utredning om vårdnad, boende och/ eller umgänge. En sådan utredning skall vara mer omfattande och djupgående än snabbupplysningarna. Förutom att ett flertal samtal med både föräldrar och barn bör genomföras, brukar även andra personer i barnets närhet intervjuas av utredarna. Det kan röra sig om skolpersonal, dagispersonal etc. I enlighet med den nya lagstiftningen som nämnts ovan skall utredarna numera, om det inte är olämpligt tillsammans med den sammanställda utredningen, lämna ett förslag till beslut i de berörda frågorna till domstolen. Utredningen lämnas sedan in till domstolen och blir en central del av beslutsunderlaget. Nästa steg efter att utredningen är inlämnad, om parterna inte kunnat enas, är en huvudförhandling. Vid denna förhandling utökas ofta beslutsunderlaget med vittnesförhör av olika slag. Det kan hända att utredaren hörs inför rätta för att uttala sig om utredningen, men det kan även röra sig om förhör med andra personer, såsom närstående, sakkunniga och i undantagsfall förhör med barnet självt. Det sistnämnda är dock ytterst ovanligt förekommande i praktiken. Dessa olika utsagor blir sedan en ytterligare del av domstolens beslutsunderlag. Principen om att beslutet skall vara till barnets bästa är alltid det centrala kriteriet i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa är en princip som saknar en fastställd betydelse och som kan variera stort från ett fall till en annat. Dilemmat är att dessa mål skall bedömas utifrån det enskilda barnets bästa, vilket gör bedömningen så flexibel att det är nästintill omöjligt att förutse hur en domstol skall bedöma ett visst fall. Praxis har också visat att olika instanser kan göra motsatta bedömningar om vad som är barnets bästa, utifrån samma beslutsunderlag. Ett annat viktigt problem för beslutens tillförlitlighet är snabb-upplysningarnas ofta bristande omfång och kvalitet, i förhållande till de interimistiska beslutens stora betydelse för barnet och resten av processen. Enligt principen barnets bästa borde det enligt min mening vara nödvändigt att genomföra samtal med både föräldrar och barn redan i detta stadie. Detta för att beslutsunderlag och därmed alla beslut i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall tillåtas erhålla erforderlig grad av rättssäkerhet. En annan slutsats är att flera av de ovanstående problemen kan knytas till det faktum att det finns ett stort utrymme för s.k. informellt beslutsunderlag. Alltså av faktorer som har betydelse för domstolens bedömning, men som inte redovisas i klartext i något processmaterial. Detta är ett problem för rättssäkerheten, objektiviteten och försäkrandet av den centrala principen om barnets bästa.}},
author = {{Herou, Helena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Beslutsunderlag och utredningsansvar i mål om vårdnad, boende och umgänge}},
year = {{2007}},
}