Möjligheter att kringgå de nya ränteavdragsbegränsade reglerna
(2009)Department of Law
- Abstract
- Avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstlaget näringsverksamhet har fram till årsskiftet 2008/2009 verkat nästan helt utan begränsningar. Bortsett från de fall som rörde vinstandelsränta på vinstandelslån och utgifter för förvärv av inkomster som genom skatteavtal är undantagna från beskattning i Sverige fick företag fullt avdrag för de ränteutgifter som de belastades med. I och med detta såg företag en möjlighet att undkomma beskattning av koncerninterna medel. Genom att internt sälja bolag mot revers och få avdrag för ränteutgifterna samtidigt som det säljande bolaget fick in intäkter iform av ränteinkomster kunde koncernen då åtnjuta en fördel som liknar förteckta utdelningar. Detta upplägg uppmärksammades av Skatteverket och... (More)
- Avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstlaget näringsverksamhet har fram till årsskiftet 2008/2009 verkat nästan helt utan begränsningar. Bortsett från de fall som rörde vinstandelsränta på vinstandelslån och utgifter för förvärv av inkomster som genom skatteavtal är undantagna från beskattning i Sverige fick företag fullt avdrag för de ränteutgifter som de belastades med. I och med detta såg företag en möjlighet att undkomma beskattning av koncerninterna medel. Genom att internt sälja bolag mot revers och få avdrag för ränteutgifterna samtidigt som det säljande bolaget fick in intäkter iform av ränteinkomster kunde koncernen då åtnjuta en fördel som liknar förteckta utdelningar. Detta upplägg uppmärksammades av Skatteverket och definierades som s.k. räntesnurror. De mest omdiskuterade fallen var de s.k. Industrivärdendomarna (RÅ 2007 ref.85) och Kommunalmålet (RÅ 2001 ref.79) i vilka Skatteverkets talan avslogs då det inte gått att angripa fallen med Lag (1995:575) mot skatteflykt. För att möjliggöra denna typ av ränteupplägg krävdes att bolagen på ett så effektivt sätt som möjligt även använde andra regler för att kunna åtnjuta skattefördelarna. De var förutom Skatteflyktslagen, särskilt reglerna om de näringsbetingade andelarna, korrigeringsregeln samt koncernbidragsreglerna som antingen möjliggjorde eller som inte kunde angripa uppläggen. I och med utgången i de båda fallen krävde Skatteverket en förändning inom området. Skatteverket presenterade under sommaren 2008 ett förslag till förändringar i Inkomstkattelagens (1999:1229) 24:e kapitel, i vilket de ville införa en begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter. Med anledning av den kraftiga kritik som riktades mot förslaget presenterade Finansdepartementet en promemoria, med ett nytt förslag, i vilket de föreslagna reglerna i större utsträckning skulle avse att träffa de avsedda fallen. De nya reglerna, som kom att gälla från och med 1 januari 2009 är uppbyggda av ett par huvudregler och två övergripade undantag. Företag får numera inte avdrag för ränteutgifter som avser förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap och de får inte heller göra avdrag för de fall då det gäller ränteutgifter som övergått från ett bolag utanför Intressegemenskapen till ett inom. Likaså begränsas avdragsrätten i de fall då ett företag inom Intressegemenskapen har en skuld till ett företag utanför och ett annat företag inom Intressegemenskapen har en fordran på företaget utanför eller på ett företag som är i Intressegemenskap med detta företag då skulden kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från det förstnämnda företaget som ingår i en Intressegemenskap. Undantag kan sammanfattningsvis ges i de fall där ränteinkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattats med minst 10 procent i det land som har rätt till inkomsten om företaget bara skulle ha haft den inkomsten eller i de fall där transaktionerna är tillräckligt affärsmässigt motiverade. Genom att analysera de nya reglerma kunde jag uppmärksamma att det fortfarande finns vägar att gå för att kunna åtnjuta skattefördelar genom räntesnurror. Det tydligaste förslaget är enligt min mening att istället för att sälja delägarätten mot revers och istället sälja fordringsrätter då dessa inte finns reglerade i den nya lagtexten. Likaså kan även skattefördelar synes föreligga i de fall då den effektiva skattesatsen i det land där ränteinkomsten beskattas hamnar under 10 procent. I båda dessa fall blir det dock upp till Skatteflyktslagen att bestämma hur lagstiftningens syfte ska tolkas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558293
- author
- Hesselroth, Sebastian
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1558293
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558293,
abstract = {{Avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstlaget näringsverksamhet har fram till årsskiftet 2008/2009 verkat nästan helt utan begränsningar. Bortsett från de fall som rörde vinstandelsränta på vinstandelslån och utgifter för förvärv av inkomster som genom skatteavtal är undantagna från beskattning i Sverige fick företag fullt avdrag för de ränteutgifter som de belastades med. I och med detta såg företag en möjlighet att undkomma beskattning av koncerninterna medel. Genom att internt sälja bolag mot revers och få avdrag för ränteutgifterna samtidigt som det säljande bolaget fick in intäkter iform av ränteinkomster kunde koncernen då åtnjuta en fördel som liknar förteckta utdelningar. Detta upplägg uppmärksammades av Skatteverket och definierades som s.k. räntesnurror. De mest omdiskuterade fallen var de s.k. Industrivärdendomarna (RÅ 2007 ref.85) och Kommunalmålet (RÅ 2001 ref.79) i vilka Skatteverkets talan avslogs då det inte gått att angripa fallen med Lag (1995:575) mot skatteflykt. För att möjliggöra denna typ av ränteupplägg krävdes att bolagen på ett så effektivt sätt som möjligt även använde andra regler för att kunna åtnjuta skattefördelarna. De var förutom Skatteflyktslagen, särskilt reglerna om de näringsbetingade andelarna, korrigeringsregeln samt koncernbidragsreglerna som antingen möjliggjorde eller som inte kunde angripa uppläggen. I och med utgången i de båda fallen krävde Skatteverket en förändning inom området. Skatteverket presenterade under sommaren 2008 ett förslag till förändringar i Inkomstkattelagens (1999:1229) 24:e kapitel, i vilket de ville införa en begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter. Med anledning av den kraftiga kritik som riktades mot förslaget presenterade Finansdepartementet en promemoria, med ett nytt förslag, i vilket de föreslagna reglerna i större utsträckning skulle avse att träffa de avsedda fallen. De nya reglerna, som kom att gälla från och med 1 januari 2009 är uppbyggda av ett par huvudregler och två övergripade undantag. Företag får numera inte avdrag för ränteutgifter som avser förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap och de får inte heller göra avdrag för de fall då det gäller ränteutgifter som övergått från ett bolag utanför Intressegemenskapen till ett inom. Likaså begränsas avdragsrätten i de fall då ett företag inom Intressegemenskapen har en skuld till ett företag utanför och ett annat företag inom Intressegemenskapen har en fordran på företaget utanför eller på ett företag som är i Intressegemenskap med detta företag då skulden kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från det förstnämnda företaget som ingår i en Intressegemenskap. Undantag kan sammanfattningsvis ges i de fall där ränteinkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattats med minst 10 procent i det land som har rätt till inkomsten om företaget bara skulle ha haft den inkomsten eller i de fall där transaktionerna är tillräckligt affärsmässigt motiverade. Genom att analysera de nya reglerma kunde jag uppmärksamma att det fortfarande finns vägar att gå för att kunna åtnjuta skattefördelar genom räntesnurror. Det tydligaste förslaget är enligt min mening att istället för att sälja delägarätten mot revers och istället sälja fordringsrätter då dessa inte finns reglerade i den nya lagtexten. Likaså kan även skattefördelar synes föreligga i de fall då den effektiva skattesatsen i det land där ränteinkomsten beskattas hamnar under 10 procent. I båda dessa fall blir det dock upp till Skatteflyktslagen att bestämma hur lagstiftningens syfte ska tolkas.}},
author = {{Hesselroth, Sebastian}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Möjligheter att kringgå de nya ränteavdragsbegränsade reglerna}},
year = {{2009}},
}