Husrannsakan - En sammanställning av gällande rätt huvudsakligen mot bakgrund av JO:s uttalanden mellan 1956-2000
(2001)Department of Law
- Abstract
- Enligt RF 2:6 är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Skyddet är emellertid inte absolut, utan kan under vissa förutsättningar begränsas genom lag. Bestämmelserna i RB 28 kap. om husrannsakan kan sägas ge uttryck för en sådan begränsning. Där föreskrivs att husrannsakan får ske i syfte att eftersöka föremål eller annan bevisning, som kan vara av betydelse för utredning av ett visst brott, eller för att finna personer som skall underkastas tvångsmedel, t.ex. anhållande eller häktning. Husrannsakan brukar definieras som varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe. Denna definition föranleder vissa problem. Att en villafastighet och de utrymmen som denna... (More)
- Enligt RF 2:6 är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Skyddet är emellertid inte absolut, utan kan under vissa förutsättningar begränsas genom lag. Bestämmelserna i RB 28 kap. om husrannsakan kan sägas ge uttryck för en sådan begränsning. Där föreskrivs att husrannsakan får ske i syfte att eftersöka föremål eller annan bevisning, som kan vara av betydelse för utredning av ett visst brott, eller för att finna personer som skall underkastas tvångsmedel, t.ex. anhållande eller häktning. Husrannsakan brukar definieras som varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe. Denna definition föranleder vissa problem. Att en villafastighet och de utrymmen som denna inrymmer är att betrakta som hus respektive rum råder det väl knappast några tvivel om. Men hur förhåller det sig i övrigt? Hur skall man t.ex. rättsligen klassificera tält, husvagnar och andra liknande utrymmen, som endast tillfälligt används för övernattning? Och hur skall man se på de skåp, som skolelever använder som förvaringsställe för böcker, jackor och andra föremål. Är dessa att se som slutna förvaringsställen, med den effekten att endast polis och åklagare får undersöka dem vid misstanke om brott? JO anser inte detta. Själv intar jag dock rakt motsatt ståndpunkt, vilket jag bland annat stödjer på en undersökning om skåpens funktion, som jag företagit. Husrannsakansinstitutet ger också upphov till många andra problem. Som kommer att redogöras för i detta arbete, gäller olika regler beroende på om husrannsakningen riktas mot en person som är misstänkt för brott eller någon annan. Det är därför av stor vikt att kunna avgöra hos vem åtgärden företas. Frågan förefaller enkel att besvara, men kan föranleda en del problem inte minst vid samboende, där två personer disponerar över samma utrymmen. En annan fråga är hur man skall se på det faktum att en person samtycker till eller till och med begär att husrannsakan skall komma till stånd. Innebär detta att polis och åklagare inte behöver ta ställning till om de materiella förutsättningarna för husrannsakan föreligger, utan helt enkelt kan stödja sig på samtycket eller begäran? Vidare finns det ett stort antal frågor av praktisk och formell natur att besvara. Krävs det exempelvis att de som verkställer ett beslut om husrannsakan företer någon handling, utvisande på vilken grund de företar den aktuella åtgärden? Och när går ett förhör som sker i någons bostad över gränsen till vad som är att betrakta som en husrannsakan? Detta är några av de frågeställningar varom detta arbete kommer att handla. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559388
- author
- Larsson, Anders
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559388
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559388,
abstract = {{Enligt RF 2:6 är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Skyddet är emellertid inte absolut, utan kan under vissa förutsättningar begränsas genom lag. Bestämmelserna i RB 28 kap. om husrannsakan kan sägas ge uttryck för en sådan begränsning. Där föreskrivs att husrannsakan får ske i syfte att eftersöka föremål eller annan bevisning, som kan vara av betydelse för utredning av ett visst brott, eller för att finna personer som skall underkastas tvångsmedel, t.ex. anhållande eller häktning. Husrannsakan brukar definieras som varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe. Denna definition föranleder vissa problem. Att en villafastighet och de utrymmen som denna inrymmer är att betrakta som hus respektive rum råder det väl knappast några tvivel om. Men hur förhåller det sig i övrigt? Hur skall man t.ex. rättsligen klassificera tält, husvagnar och andra liknande utrymmen, som endast tillfälligt används för övernattning? Och hur skall man se på de skåp, som skolelever använder som förvaringsställe för böcker, jackor och andra föremål. Är dessa att se som slutna förvaringsställen, med den effekten att endast polis och åklagare får undersöka dem vid misstanke om brott? JO anser inte detta. Själv intar jag dock rakt motsatt ståndpunkt, vilket jag bland annat stödjer på en undersökning om skåpens funktion, som jag företagit. Husrannsakansinstitutet ger också upphov till många andra problem. Som kommer att redogöras för i detta arbete, gäller olika regler beroende på om husrannsakningen riktas mot en person som är misstänkt för brott eller någon annan. Det är därför av stor vikt att kunna avgöra hos vem åtgärden företas. Frågan förefaller enkel att besvara, men kan föranleda en del problem inte minst vid samboende, där två personer disponerar över samma utrymmen. En annan fråga är hur man skall se på det faktum att en person samtycker till eller till och med begär att husrannsakan skall komma till stånd. Innebär detta att polis och åklagare inte behöver ta ställning till om de materiella förutsättningarna för husrannsakan föreligger, utan helt enkelt kan stödja sig på samtycket eller begäran? Vidare finns det ett stort antal frågor av praktisk och formell natur att besvara. Krävs det exempelvis att de som verkställer ett beslut om husrannsakan företer någon handling, utvisande på vilken grund de företar den aktuella åtgärden? Och när går ett förhör som sker i någons bostad över gränsen till vad som är att betrakta som en husrannsakan? Detta är några av de frågeställningar varom detta arbete kommer att handla.}},
author = {{Larsson, Anders}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Husrannsakan - En sammanställning av gällande rätt huvudsakligen mot bakgrund av JO:s uttalanden mellan 1956-2000}},
year = {{2001}},
}