Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - ett konkretiserande av grundläggande rättigheter inom EU?
(2001)Department of Law
- Abstract
- Ändamålet med examensarbetet är att undersöka huruvida Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innebär ett konkretiserande av de grundläggande rättigheter som unionen redan erkänner som allmänna EG-rättsliga principer. För att kunna besvara denna fråga har en studie utförts dels av det befintliga rättighetsskyddet inom unionen, dels av de förväntade konsekvenserna av en för unionen alldeles egen rättighetsstadga. De juridiska problemen rör framför allt stadgans förhållande till andra redan etablerade rättighetsregleringar. Uppsatsen behandlar därför utförligt stadgans förhållande till rättighetsskydden i Europakonventionen, fördragen samt de nationella rättsordningarna. Eftersom olika uppfattningar råder bland... (More)
- Ändamålet med examensarbetet är att undersöka huruvida Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innebär ett konkretiserande av de grundläggande rättigheter som unionen redan erkänner som allmänna EG-rättsliga principer. För att kunna besvara denna fråga har en studie utförts dels av det befintliga rättighetsskyddet inom unionen, dels av de förväntade konsekvenserna av en för unionen alldeles egen rättighetsstadga. De juridiska problemen rör framför allt stadgans förhållande till andra redan etablerade rättighetsregleringar. Uppsatsen behandlar därför utförligt stadgans förhållande till rättighetsskydden i Europakonventionen, fördragen samt de nationella rättsordningarna. Eftersom olika uppfattningar råder bland medlemsstaterna om vilken rättslig status stadgan bör ha utgör även en diskussion om denna fråga en central del av uppsatsen. För närvarande skall stadgan inte vara bindande men frågan inställer sig vad som skulle hända om den i framtiden blir bindande i stället. Vid utredningen av stadgans förhållande till andra rättighetsregleringar har det visat sig att den innehåller egna villkor i syfte att reglera dessa förhållanden. Innebörden av de villkor som reglerar förhållandet till Europakonventionen är att konventionen skall fungera som en minimistandard vid tolkningen av grundläggande rättigheter inom unionen. Rättigheter som är upptagna både i stadgan och i fördragen skall utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i fördragen. Förhållandet till de nationella rättsordningarna har visat sig ha ett nära samband med när medlemsstaterna tillämpar unionsrätten eftersom det endast är då som stadgan är tillämplig och har någon inverkan på de nationella rättsordningarnas rättighetsskydd. I min utredning av stadgans rättsliga status kommer jag fram till att även en icke-bindande stadga kommer att fylla en viktig funktion, men att en sådan funktion för att vara effektiv förutsätter en hög ambitionsnivå och initiativförmåga hos dem som har möjlighet att tillämpa densamma. Stadgans framtida användning kommer i ett första läge följaktligen att vara alltigenom beroende av i vilken utsträckning domstolar och politiska organ tar den i beaktande. Det bör uppmärksammas att mina resultat angående huruvida stadgans rättigheter innebär ett konkretiserande av grundläggande rättigheter inom unionen skiftar beroende på vilken rättighet som utvärderas. Olika rättigheter i stadgan motsvarar olika rättigheter i redan etablerade regleringar. Sålunda skiftar också resultaten. En del rättigheter är i sina formuleringar utvidgande, en del snävare medan en del enbart utgör ett allmänt fastställande av det redan befintliga rättighetsskyddet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559450
- author
- Larsson, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1559450
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559450,
abstract = {{Ändamålet med examensarbetet är att undersöka huruvida Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innebär ett konkretiserande av de grundläggande rättigheter som unionen redan erkänner som allmänna EG-rättsliga principer. För att kunna besvara denna fråga har en studie utförts dels av det befintliga rättighetsskyddet inom unionen, dels av de förväntade konsekvenserna av en för unionen alldeles egen rättighetsstadga. De juridiska problemen rör framför allt stadgans förhållande till andra redan etablerade rättighetsregleringar. Uppsatsen behandlar därför utförligt stadgans förhållande till rättighetsskydden i Europakonventionen, fördragen samt de nationella rättsordningarna. Eftersom olika uppfattningar råder bland medlemsstaterna om vilken rättslig status stadgan bör ha utgör även en diskussion om denna fråga en central del av uppsatsen. För närvarande skall stadgan inte vara bindande men frågan inställer sig vad som skulle hända om den i framtiden blir bindande i stället. Vid utredningen av stadgans förhållande till andra rättighetsregleringar har det visat sig att den innehåller egna villkor i syfte att reglera dessa förhållanden. Innebörden av de villkor som reglerar förhållandet till Europakonventionen är att konventionen skall fungera som en minimistandard vid tolkningen av grundläggande rättigheter inom unionen. Rättigheter som är upptagna både i stadgan och i fördragen skall utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i fördragen. Förhållandet till de nationella rättsordningarna har visat sig ha ett nära samband med när medlemsstaterna tillämpar unionsrätten eftersom det endast är då som stadgan är tillämplig och har någon inverkan på de nationella rättsordningarnas rättighetsskydd. I min utredning av stadgans rättsliga status kommer jag fram till att även en icke-bindande stadga kommer att fylla en viktig funktion, men att en sådan funktion för att vara effektiv förutsätter en hög ambitionsnivå och initiativförmåga hos dem som har möjlighet att tillämpa densamma. Stadgans framtida användning kommer i ett första läge följaktligen att vara alltigenom beroende av i vilken utsträckning domstolar och politiska organ tar den i beaktande. Det bör uppmärksammas att mina resultat angående huruvida stadgans rättigheter innebär ett konkretiserande av grundläggande rättigheter inom unionen skiftar beroende på vilken rättighet som utvärderas. Olika rättigheter i stadgan motsvarar olika rättigheter i redan etablerade regleringar. Sålunda skiftar också resultaten. En del rättigheter är i sina formuleringar utvidgande, en del snävare medan en del enbart utgör ett allmänt fastställande av det redan befintliga rättighetsskyddet.}},
author = {{Larsson, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - ett konkretiserande av grundläggande rättigheter inom EU?}},
year = {{2001}},
}