Platt skatt - ett alternativ för Sverige?
(2006)Department of Law
- Abstract
- Syftet med skattereformen 1990/91 var sänkta skattesatser, minskad progressivitet och en mer enhetlig beskattning överlag. Systemet skulle dessutom vara både enkelt att tillämpa och enkelt att överblicka samtidigt som långsiktighet och stabilitet eftersträvades. Efter ikraftträdandet har ett antal ändringar företagits samtidigt som samhället har förändrats vilket har inneburit att målen vad avser rättvisa, enkelhet och stabilitet har kommit i skymundan. Skatteuttaget på arbete har ökat som en följd av att allmänna egenavgifter har introducerats men även genom förändringar i skatteskalorna. Detta på grund av ofullständig indexering av grundavdrag och skiktgränser samt införandet av ett extra skalsteg vad avser statlig inkomstskatt. En... (More)
- Syftet med skattereformen 1990/91 var sänkta skattesatser, minskad progressivitet och en mer enhetlig beskattning överlag. Systemet skulle dessutom vara både enkelt att tillämpa och enkelt att överblicka samtidigt som långsiktighet och stabilitet eftersträvades. Efter ikraftträdandet har ett antal ändringar företagits samtidigt som samhället har förändrats vilket har inneburit att målen vad avser rättvisa, enkelhet och stabilitet har kommit i skymundan. Skatteuttaget på arbete har ökat som en följd av att allmänna egenavgifter har introducerats men även genom förändringar i skatteskalorna. Detta på grund av ofullständig indexering av grundavdrag och skiktgränser samt införandet av ett extra skalsteg vad avser statlig inkomstskatt. En inkomstskattereform påbörjades dock år 2000 i vilken de skattskyldiga kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom en skattereduktion. Även den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjs vilket leder till att andelen individer som betalar statlig skatt minskar Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2005, Edita, Västerås 2005, s. 28. men faktum kvarstår: Målen med skattereformen är i dagsläget inte uppfyllda, systemet har än en gång blivit snårigt och svåröverskådligt och jämför vi dessutom med andra länder finner vi att Sverige ligger högt, både vad avser marginalskatt och den totala marginaleffekten samtidigt som vår disponibla inkomst är lägre än andra länders. Kan vi då tänka oss ett annat system än det vi tillämpar för att erhålla en mer rättvis och enklare beskattning? Ser vi till Östeuropa finner vi där ett skattesystem som är helt olikt vårt eget. I hög grad tillämpar dessa länder ett system som går under benämningen platt skatt vilket i korthet innebär att alla inkomster oavsett inkomstslag beskattas med en och samma skattesats. Platt skatt är den svenska översättningen av engelskans ''flat tax'', i dagligt tal benämnd ''proportionell skatt''. http://danne-nordling.blogspot.com/2005/04/vad-r-platt-skatt.html Länderna tillämpar systemet på olika sätt vilket i realiteten innebär att det rör sig om ett flertal olika skattesystem. Slovakien är det land som nått längst på området. 2004 infördes här en enhetlig skatt på 19 procent för alla inkomster över en viss summa samtidigt som alla avdragsmöjligheter och undantagsregler avskaffades. Även bolagsbeskattningen och mervärdesskatten omfattades av denna reform. Platt skatt skärper konkurrensen om företagens investeringar, Tervahauta, Per, artikel från Tillväxtpolitisk utblick, november 2005, s. 6. För Sveriges del torde en helt platt skatt inte vara ett alternativ inom en överskådlig framtid men det borde inte vara omöjligt att utarbeta ett system som har vissa likheter med det som tillämpas i Östeuropa. Att endast avskaffa den statliga inkomstskatten torde inte vara lösningen då detta enbart gagnar höginkomsttagare, utan vi måste se till samtliga grupper i samhället och utforma ett system som främjar alla. Om även vi inför ett stort grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare, avskaffar merparten av övriga avdrag samtidigt som en sänkning genomförs av kommunalskatten i kombination med ett upphävande av den statliga inkomstskatten, förefaller detta vara mer rättvist. Tanken borde trots allt vara att individer i största möjliga mån skall kunna leva på sin inkomst utan att erhålla bidrag från staten. Föreslagna åtgärder kommer dock att innebära avsevärda kostnader och frågan är om förändringarna är möjliga att införa rent praktiskt. En del av kostnaden kan med stor sannolikhet inhämtas från det skattebortfall vilket sker idag då detta hade sjunkit. Lägre skattesatser ökar dessutom arbetsutbudet och genom fler arbeten blir skattebortfallet inte lika stort för staten. Detta genererar istället ytterligare skatteintäkter samtidigt som individerna erhåller mer pengar att spendera. Ser vi till Slovakien och landets riktade åtgärder inom vissa områden borde detta vara något att eftersträva även för Sveriges del. Detta då nämnda förfarande torde innebära att ytterligare en del av de förlorade skatteintäkterna kan hämtas upp samtidigt som det förefaller mer rättvist att tillämpa ett system vilket säkerställer en rättvis fördelning av skatteintäkterna. Av yttersta vikt i sammanhanget är dock att vi inte förbiser våra skatterättsliga principer då dessa är väl förankrade i vårt svenska skattesystem. Detta torde inte hindra en förändring av systemet eftersom principerna även kan tolkas på så vis att de motiverar en proportionell skattesats istället för en progressiv beskattning. En förändring av vårt svenska skattesystem bör ske, och en variant av den platta skatten kan vara en början till ännu en reform på området. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559474
- author
- Larsson, Petra
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559474
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559474,
abstract = {{Syftet med skattereformen 1990/91 var sänkta skattesatser, minskad progressivitet och en mer enhetlig beskattning överlag. Systemet skulle dessutom vara både enkelt att tillämpa och enkelt att överblicka samtidigt som långsiktighet och stabilitet eftersträvades. Efter ikraftträdandet har ett antal ändringar företagits samtidigt som samhället har förändrats vilket har inneburit att målen vad avser rättvisa, enkelhet och stabilitet har kommit i skymundan. Skatteuttaget på arbete har ökat som en följd av att allmänna egenavgifter har introducerats men även genom förändringar i skatteskalorna. Detta på grund av ofullständig indexering av grundavdrag och skiktgränser samt införandet av ett extra skalsteg vad avser statlig inkomstskatt. En inkomstskattereform påbörjades dock år 2000 i vilken de skattskyldiga kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom en skattereduktion. Även den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjs vilket leder till att andelen individer som betalar statlig skatt minskar Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2005, Edita, Västerås 2005, s. 28. men faktum kvarstår: Målen med skattereformen är i dagsläget inte uppfyllda, systemet har än en gång blivit snårigt och svåröverskådligt och jämför vi dessutom med andra länder finner vi att Sverige ligger högt, både vad avser marginalskatt och den totala marginaleffekten samtidigt som vår disponibla inkomst är lägre än andra länders. Kan vi då tänka oss ett annat system än det vi tillämpar för att erhålla en mer rättvis och enklare beskattning? Ser vi till Östeuropa finner vi där ett skattesystem som är helt olikt vårt eget. I hög grad tillämpar dessa länder ett system som går under benämningen platt skatt vilket i korthet innebär att alla inkomster oavsett inkomstslag beskattas med en och samma skattesats. Platt skatt är den svenska översättningen av engelskans ''flat tax'', i dagligt tal benämnd ''proportionell skatt''. http://danne-nordling.blogspot.com/2005/04/vad-r-platt-skatt.html Länderna tillämpar systemet på olika sätt vilket i realiteten innebär att det rör sig om ett flertal olika skattesystem. Slovakien är det land som nått längst på området. 2004 infördes här en enhetlig skatt på 19 procent för alla inkomster över en viss summa samtidigt som alla avdragsmöjligheter och undantagsregler avskaffades. Även bolagsbeskattningen och mervärdesskatten omfattades av denna reform. Platt skatt skärper konkurrensen om företagens investeringar, Tervahauta, Per, artikel från Tillväxtpolitisk utblick, november 2005, s. 6. För Sveriges del torde en helt platt skatt inte vara ett alternativ inom en överskådlig framtid men det borde inte vara omöjligt att utarbeta ett system som har vissa likheter med det som tillämpas i Östeuropa. Att endast avskaffa den statliga inkomstskatten torde inte vara lösningen då detta enbart gagnar höginkomsttagare, utan vi måste se till samtliga grupper i samhället och utforma ett system som främjar alla. Om även vi inför ett stort grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare, avskaffar merparten av övriga avdrag samtidigt som en sänkning genomförs av kommunalskatten i kombination med ett upphävande av den statliga inkomstskatten, förefaller detta vara mer rättvist. Tanken borde trots allt vara att individer i största möjliga mån skall kunna leva på sin inkomst utan att erhålla bidrag från staten. Föreslagna åtgärder kommer dock att innebära avsevärda kostnader och frågan är om förändringarna är möjliga att införa rent praktiskt. En del av kostnaden kan med stor sannolikhet inhämtas från det skattebortfall vilket sker idag då detta hade sjunkit. Lägre skattesatser ökar dessutom arbetsutbudet och genom fler arbeten blir skattebortfallet inte lika stort för staten. Detta genererar istället ytterligare skatteintäkter samtidigt som individerna erhåller mer pengar att spendera. Ser vi till Slovakien och landets riktade åtgärder inom vissa områden borde detta vara något att eftersträva även för Sveriges del. Detta då nämnda förfarande torde innebära att ytterligare en del av de förlorade skatteintäkterna kan hämtas upp samtidigt som det förefaller mer rättvist att tillämpa ett system vilket säkerställer en rättvis fördelning av skatteintäkterna. Av yttersta vikt i sammanhanget är dock att vi inte förbiser våra skatterättsliga principer då dessa är väl förankrade i vårt svenska skattesystem. Detta torde inte hindra en förändring av systemet eftersom principerna även kan tolkas på så vis att de motiverar en proportionell skattesats istället för en progressiv beskattning. En förändring av vårt svenska skattesystem bör ske, och en variant av den platta skatten kan vara en början till ännu en reform på området.}},
author = {{Larsson, Petra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Platt skatt - ett alternativ för Sverige?}},
year = {{2006}},
}