Straffreduktion vid flerfaldig brottslighet
(2006)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar straffreduktion vid flerfaldig brottslighet, även kallat straffrabatt. Straffrabatter ges idag enligt asperationsprincipen då en gärningsman ska dömas för flera brott samtidigt och innebär att ett gemensamt straff ges för den sammanlagda brottsligheten. Straffet motsvarar inte de olika brottens sammanlagda straffvärde som vid kumulation, utan viss rabatt ges för att upprätthålla bl.a. humanitets- och proportionalitetsprinciperna. Frågorna som behandlas är bland annat huruvida straffrabatterna är förenliga med vår tids ideologier och principer och varför diskussionen kring rabatterna är så begränsad. Det hela utmynnas i syftet med uppsatsen, som är att ta reda på om rabatterna ska vara utformade som de är idag eller om... (More)
- Uppsatsen behandlar straffreduktion vid flerfaldig brottslighet, även kallat straffrabatt. Straffrabatter ges idag enligt asperationsprincipen då en gärningsman ska dömas för flera brott samtidigt och innebär att ett gemensamt straff ges för den sammanlagda brottsligheten. Straffet motsvarar inte de olika brottens sammanlagda straffvärde som vid kumulation, utan viss rabatt ges för att upprätthålla bl.a. humanitets- och proportionalitetsprinciperna. Frågorna som behandlas är bland annat huruvida straffrabatterna är förenliga med vår tids ideologier och principer och varför diskussionen kring rabatterna är så begränsad. Det hela utmynnas i syftet med uppsatsen, som är att ta reda på om rabatterna ska vara utformade som de är idag eller om de bör reformeras. Olika ideologier och principer undersöks utifrån hur det sett ut historiskt och hur det ser ut idag. Det konstateras att proportionalitet, humanitet och likabehandling är de rådande principerna i vårt samhälle idag, men att inslag även finns från preventionsteorierna och viss vedergällningstanke. Vidare följs uppsatsen av en mer ingående bearbetning av straffrabatterna, varför de bör användas, när de i så fall bör användas och vilka alternativ som annars finns till rabatterna. En flyktig komparation görs med tysk rätt och praxis inom området. Jämförelser görs även mellan rabatter för flerfaldig brottslighet och straffskärpningar för återfall, då dessa situationer kan anses likvärdiga men behandlas på helt olika sätt. Mot slutet diskuteras framtida förändringar i och med den nya regeringens förslag om reformer inom straffsystemet och inte minst inom rabattsystemet. Viss diskussion handlar även om huruvida repressionsnivån redan är för hög eller om den bör höjas ytterligare. Argumenten för de båda sidorna präglas å ena sidan av tron på att hårda fängelsestraff är något som måste finnas för att upprätthålla allmänhetens tilltro till rättssystemet, och å andra sidan att fängelsestraffet är något som bör undvikas pga. det stora lidandet det medför för brottslingen. Slutsatsen blir att systemet kan behöva en förändring för att upprätthålla proportionaliteten och öka medvetenheten om varje enskilt brott. Systemet får samtidigt inte bli alltför repressivt så att brottslingens behov inte uppmärksammas tillräckligt och humaniteten förloras. Straffskalorna skulle dock kunna reformeras så att de bättre korrelerar med praxis. Det finns mycket att fortsätta att diskutera kring gällande rabatter och debatten kommer med säkerhet att tas upp i och med den nya regeringens reformförslag på området. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559891
- author
- Lundh, Jeanette
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559891
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559891,
abstract = {{Uppsatsen behandlar straffreduktion vid flerfaldig brottslighet, även kallat straffrabatt. Straffrabatter ges idag enligt asperationsprincipen då en gärningsman ska dömas för flera brott samtidigt och innebär att ett gemensamt straff ges för den sammanlagda brottsligheten. Straffet motsvarar inte de olika brottens sammanlagda straffvärde som vid kumulation, utan viss rabatt ges för att upprätthålla bl.a. humanitets- och proportionalitetsprinciperna. Frågorna som behandlas är bland annat huruvida straffrabatterna är förenliga med vår tids ideologier och principer och varför diskussionen kring rabatterna är så begränsad. Det hela utmynnas i syftet med uppsatsen, som är att ta reda på om rabatterna ska vara utformade som de är idag eller om de bör reformeras. Olika ideologier och principer undersöks utifrån hur det sett ut historiskt och hur det ser ut idag. Det konstateras att proportionalitet, humanitet och likabehandling är de rådande principerna i vårt samhälle idag, men att inslag även finns från preventionsteorierna och viss vedergällningstanke. Vidare följs uppsatsen av en mer ingående bearbetning av straffrabatterna, varför de bör användas, när de i så fall bör användas och vilka alternativ som annars finns till rabatterna. En flyktig komparation görs med tysk rätt och praxis inom området. Jämförelser görs även mellan rabatter för flerfaldig brottslighet och straffskärpningar för återfall, då dessa situationer kan anses likvärdiga men behandlas på helt olika sätt. Mot slutet diskuteras framtida förändringar i och med den nya regeringens förslag om reformer inom straffsystemet och inte minst inom rabattsystemet. Viss diskussion handlar även om huruvida repressionsnivån redan är för hög eller om den bör höjas ytterligare. Argumenten för de båda sidorna präglas å ena sidan av tron på att hårda fängelsestraff är något som måste finnas för att upprätthålla allmänhetens tilltro till rättssystemet, och å andra sidan att fängelsestraffet är något som bör undvikas pga. det stora lidandet det medför för brottslingen. Slutsatsen blir att systemet kan behöva en förändring för att upprätthålla proportionaliteten och öka medvetenheten om varje enskilt brott. Systemet får samtidigt inte bli alltför repressivt så att brottslingens behov inte uppmärksammas tillräckligt och humaniteten förloras. Straffskalorna skulle dock kunna reformeras så att de bättre korrelerar med praxis. Det finns mycket att fortsätta att diskutera kring gällande rabatter och debatten kommer med säkerhet att tas upp i och med den nya regeringens reformförslag på området.}},
author = {{Lundh, Jeanette}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Straffreduktion vid flerfaldig brottslighet}},
year = {{2006}},
}