Sjukdom, arbetsskada & kränkande särbehandling
(2002)Department of Law
- Abstract
- Med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) infördes ett generellt arbetsskadebegrepp, som i princip omfattar alla skador som har sin grund i arbetet. En arbetsskadeprövning görs i två steg. Först prövas om en skada/sjukdom kan vara en arbetsskada, därefter prövas om det finns ett orsakssamband mellan skadan/sjukdomen och olycksfallet eller den skadliga inverkan. Ersättning utges om en bestående nedsättning av arbetsförmågan kvarstår när skadan/sjukdomen upphört. En arbetstagare är försäkrad i befintligt skick, vilket betyder, att han/hon skyddas av försäkringen oavsett om sjukdom, anlag för sjukdom eller lyten föreligger. Skada av psykisk eller psykosomatisk natur till följd av vissa i LAF angivna undantagssituationer anses inte... (More)
- Med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) infördes ett generellt arbetsskadebegrepp, som i princip omfattar alla skador som har sin grund i arbetet. En arbetsskadeprövning görs i två steg. Först prövas om en skada/sjukdom kan vara en arbetsskada, därefter prövas om det finns ett orsakssamband mellan skadan/sjukdomen och olycksfallet eller den skadliga inverkan. Ersättning utges om en bestående nedsättning av arbetsförmågan kvarstår när skadan/sjukdomen upphört. En arbetstagare är försäkrad i befintligt skick, vilket betyder, att han/hon skyddas av försäkringen oavsett om sjukdom, anlag för sjukdom eller lyten föreligger. Skada av psykisk eller psykosomatisk natur till följd av vissa i LAF angivna undantagssituationer anses inte som arbetsskada. Dessa undantag är företagsnedläggelse, arbetstvist, bristande uppskattning, vantrivsel eller därmed jämförbara förhållanden, 2 kap. 1 § LAF. Denna typ av undantag ger inte rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen även om de orsakat skada av psykisk eller psykosomatisk natur. Undantagen är vidsträckta och täcker ett stort antal skilda situationer, vilket visat sig göra det ytterst svårt för en arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling att få en skada/sjukdom klassad som arbetsskada. Arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling ställs inför stora svårigheter inte minst psykiskt. Det finns inget entydigt begrepp för vad som utgör kränkande särbehandling, men olika exempel på vad som kan vara kränkande särbehandling har angivits. Orsaken till att företeelsen uppstår, kan sökas i flera samverkande faktorer. Även om en skada/sjukdom är psykisk, torde det inte vara ovanligt, att arbetstagaren åtminstone till en början ger uttryck för fysisk sjukdom som skäl till sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ersätts med sjuklön eller sjukpenning om de särskilda förutsättningarna i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL), lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) är uppfyllda. 1993 skärptes kraven för vad som kan anses vara arbetsskada betydligt. LAF har kritiserats hårt för svårigheterna att få en arbetsskada godkänd. Kritiken har riktats från olika håll och mot olika plan inom de berörda instanser som handhar arbetsskadeprövningen. Reglerna i LAF kommer därför att ändras och ändringarna träder i kraft inom en snar framtid. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560466
- author
- Nilsson, Annica
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- language
- Swedish
- id
- 1560466
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560466,
abstract = {{Med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) infördes ett generellt arbetsskadebegrepp, som i princip omfattar alla skador som har sin grund i arbetet. En arbetsskadeprövning görs i två steg. Först prövas om en skada/sjukdom kan vara en arbetsskada, därefter prövas om det finns ett orsakssamband mellan skadan/sjukdomen och olycksfallet eller den skadliga inverkan. Ersättning utges om en bestående nedsättning av arbetsförmågan kvarstår när skadan/sjukdomen upphört. En arbetstagare är försäkrad i befintligt skick, vilket betyder, att han/hon skyddas av försäkringen oavsett om sjukdom, anlag för sjukdom eller lyten föreligger. Skada av psykisk eller psykosomatisk natur till följd av vissa i LAF angivna undantagssituationer anses inte som arbetsskada. Dessa undantag är företagsnedläggelse, arbetstvist, bristande uppskattning, vantrivsel eller därmed jämförbara förhållanden, 2 kap. 1 § LAF. Denna typ av undantag ger inte rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen även om de orsakat skada av psykisk eller psykosomatisk natur. Undantagen är vidsträckta och täcker ett stort antal skilda situationer, vilket visat sig göra det ytterst svårt för en arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling att få en skada/sjukdom klassad som arbetsskada. Arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling ställs inför stora svårigheter inte minst psykiskt. Det finns inget entydigt begrepp för vad som utgör kränkande särbehandling, men olika exempel på vad som kan vara kränkande särbehandling har angivits. Orsaken till att företeelsen uppstår, kan sökas i flera samverkande faktorer. Även om en skada/sjukdom är psykisk, torde det inte vara ovanligt, att arbetstagaren åtminstone till en början ger uttryck för fysisk sjukdom som skäl till sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ersätts med sjuklön eller sjukpenning om de särskilda förutsättningarna i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL), lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) är uppfyllda. 1993 skärptes kraven för vad som kan anses vara arbetsskada betydligt. LAF har kritiserats hårt för svårigheterna att få en arbetsskada godkänd. Kritiken har riktats från olika håll och mot olika plan inom de berörda instanser som handhar arbetsskadeprövningen. Reglerna i LAF kommer därför att ändras och ändringarna träder i kraft inom en snar framtid.}},
author = {{Nilsson, Annica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sjukdom, arbetsskada & kränkande särbehandling}},
year = {{2002}},
}