Multinationella företags ansvar för mänskliga rättigheter - Hur kan dotterbolag i tredje land omfattas av moderbolagets lands jurisdiktion vid brott mot mänskliga rättigheter? En studie i tillämpningen av extraterritorialprincipen och ansvarsgenombrott.
(2002)Department of Law
- Abstract
- Under senare år har en rad kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av multinationella företag mot sina anställda eller mot individer som på annat sätt påverkas av företagens verksamhet uppmärksammats av media, stater och internationella organisationer. Dessa kränkningar har framförallt begåtts i utvecklingsländer där respekten för de mänskliga rättigheterna i vissa fall är obefintlig. Problemet på området är att det är svårt att ställa dessa företag inför rätta då dotterbolag etablerat i ett utvecklingsland skyddas av statssuveränitetsprincipen genom att de är förpliktigade att följa den lag i det landet det är etablerat i. Om detta land inte har implementerat konventioner om mänskliga rättigheter i sin nationella lagstiftning... (More)
- Under senare år har en rad kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av multinationella företag mot sina anställda eller mot individer som på annat sätt påverkas av företagens verksamhet uppmärksammats av media, stater och internationella organisationer. Dessa kränkningar har framförallt begåtts i utvecklingsländer där respekten för de mänskliga rättigheterna i vissa fall är obefintlig. Problemet på området är att det är svårt att ställa dessa företag inför rätta då dotterbolag etablerat i ett utvecklingsland skyddas av statssuveränitetsprincipen genom att de är förpliktigade att följa den lag i det landet det är etablerat i. Om detta land inte har implementerat konventioner om mänskliga rättigheter i sin nationella lagstiftning undkommer företagen på detta sätt ansvar. Det andra sättet företag kan komma undan ansvar är att de kan skydda sig bakom principen att varje aktiebolag är en självständig enhet som själv svara för sina skulder. På detta sätt kan moderbolaget som huvudregel inte sättas ansvarig för brott begångna av sitt dotterbolag. Multinationella företag har ofta sin huvudorganisation i de industrialiserade länderna. Dessa länder har ett mer långtgående skydd för den enskilde individens rättigheter till skillnad från många utvecklingsländer och det finns därför ett starkt intresse i att försöka få dotterbolagens verksamhet i utvecklingsländer att omfattas av moderbolagslandets lagstiftning. Det finns två möjligheter att komma runt problemet. Dels kan stater utvidga sin befogenhet genom att använda sig av den folkrättsliga undantagsregeln extraterritoriell jurisdiktion, dels kan man med det bolagsrättsliga undantaget ansvarsgenombrott få moderbolaget att bli ansvarigt för dotterbolagets skulder. Extraterritoriell jurisdiktion är en princip som har blivit mer och mer etablerad de senare åren och framför allt USA har använt sig av den här principen. Dock har principen mestadels använt på det associationsrättsliga området, men de senaste åren har extraterritoriell jurisdiktion använts då man har ställt utländska moderbolag inför rätta i hemmastatens domstolar för grova brott mot mänskliga rättigheter. I USA finns Alien Tort Claims Act som stadgar att mot allvarliga brott mot mänskliga rättigheter kan talan väcka inför en amerikansk domstol oavsett var i världen brottet har begåtts. Även i andra länder kan man se en rättsutveckling som börjar ta fart i samma riktning. Den andra möjligheten att komma åt ett dotterbolag i tredje land är att en domstol i hemmastaten beslutar om ansvarsgenombrott från dotterbolag till moderbolag. Genom att utdöma ansvarsgenombrott kan moderbolaget ändå bli skadeståndsskyldigt samt att den skadelidande får möjlighet att väcka talan i en domstol i hemmastaten som ofta innebär en större rättssäkerhet. Det är i dessa sammanhang som man talar om ''the corporate veil''. Företag försöker undkomma ansvar genom att agera självständiga enheter trots att moderbolaget i själva verket har stor kontroll och inflytande över dotterbolagets verksamhet. Framför allt i England har domstolar börjat utdöma ansvarsgenombrott vid brott mot mänskliga rättigheter med motiveringen att det ligger i ''in the interest of justice''. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560811
- author
- Nyman, Jessica
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560811
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1560811,
abstract = {{Under senare år har en rad kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av multinationella företag mot sina anställda eller mot individer som på annat sätt påverkas av företagens verksamhet uppmärksammats av media, stater och internationella organisationer. Dessa kränkningar har framförallt begåtts i utvecklingsländer där respekten för de mänskliga rättigheterna i vissa fall är obefintlig. Problemet på området är att det är svårt att ställa dessa företag inför rätta då dotterbolag etablerat i ett utvecklingsland skyddas av statssuveränitetsprincipen genom att de är förpliktigade att följa den lag i det landet det är etablerat i. Om detta land inte har implementerat konventioner om mänskliga rättigheter i sin nationella lagstiftning undkommer företagen på detta sätt ansvar. Det andra sättet företag kan komma undan ansvar är att de kan skydda sig bakom principen att varje aktiebolag är en självständig enhet som själv svara för sina skulder. På detta sätt kan moderbolaget som huvudregel inte sättas ansvarig för brott begångna av sitt dotterbolag. Multinationella företag har ofta sin huvudorganisation i de industrialiserade länderna. Dessa länder har ett mer långtgående skydd för den enskilde individens rättigheter till skillnad från många utvecklingsländer och det finns därför ett starkt intresse i att försöka få dotterbolagens verksamhet i utvecklingsländer att omfattas av moderbolagslandets lagstiftning. Det finns två möjligheter att komma runt problemet. Dels kan stater utvidga sin befogenhet genom att använda sig av den folkrättsliga undantagsregeln extraterritoriell jurisdiktion, dels kan man med det bolagsrättsliga undantaget ansvarsgenombrott få moderbolaget att bli ansvarigt för dotterbolagets skulder. Extraterritoriell jurisdiktion är en princip som har blivit mer och mer etablerad de senare åren och framför allt USA har använt sig av den här principen. Dock har principen mestadels använt på det associationsrättsliga området, men de senaste åren har extraterritoriell jurisdiktion använts då man har ställt utländska moderbolag inför rätta i hemmastatens domstolar för grova brott mot mänskliga rättigheter. I USA finns Alien Tort Claims Act som stadgar att mot allvarliga brott mot mänskliga rättigheter kan talan väcka inför en amerikansk domstol oavsett var i världen brottet har begåtts. Även i andra länder kan man se en rättsutveckling som börjar ta fart i samma riktning. Den andra möjligheten att komma åt ett dotterbolag i tredje land är att en domstol i hemmastaten beslutar om ansvarsgenombrott från dotterbolag till moderbolag. Genom att utdöma ansvarsgenombrott kan moderbolaget ändå bli skadeståndsskyldigt samt att den skadelidande får möjlighet att väcka talan i en domstol i hemmastaten som ofta innebär en större rättssäkerhet. Det är i dessa sammanhang som man talar om ''the corporate veil''. Företag försöker undkomma ansvar genom att agera självständiga enheter trots att moderbolaget i själva verket har stor kontroll och inflytande över dotterbolagets verksamhet. Framför allt i England har domstolar börjat utdöma ansvarsgenombrott vid brott mot mänskliga rättigheter med motiveringen att det ligger i ''in the interest of justice''.}},
author = {{Nyman, Jessica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Multinationella företags ansvar för mänskliga rättigheter - Hur kan dotterbolag i tredje land omfattas av moderbolagets lands jurisdiktion vid brott mot mänskliga rättigheter? En studie i tillämpningen av extraterritorialprincipen och ansvarsgenombrott.}},
year = {{2002}},
}