Notoritet - Ett rättssäkerhetsproblem vid migrationsdomstolarna?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Reformen av asylrätten, genom proposition 2004/05:170 ''Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapärenden'', medförde att migrationsmål idag ska avgöras i domstol istället för av en nämnd. De huvudsakliga motiven till reformen var att öka öppenheten och tydligheten genom att skapa en tvåpartsprocess med ökat inslag av muntlighet. Reformen har dock även resulterat i en rad förändringar som medfört problem och oklarheter. Ett av problemen är oklarheten hur reglerna om notoritet ska tillämpas vid de nyinrättade migrationsdomstolarna. Notoritet är allmänt veterliga omständigheter och utgör undantag från huvudregeln att domare i sin dömande verksamhet inte får utnyttja sitt privata vetande. För att vara säker på att domarens... (More)
- Reformen av asylrätten, genom proposition 2004/05:170 ''Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapärenden'', medförde att migrationsmål idag ska avgöras i domstol istället för av en nämnd. De huvudsakliga motiven till reformen var att öka öppenheten och tydligheten genom att skapa en tvåpartsprocess med ökat inslag av muntlighet. Reformen har dock även resulterat i en rad förändringar som medfört problem och oklarheter. Ett av problemen är oklarheten hur reglerna om notoritet ska tillämpas vid de nyinrättade migrationsdomstolarna. Notoritet är allmänt veterliga omständigheter och utgör undantag från huvudregeln att domare i sin dömande verksamhet inte får utnyttja sitt privata vetande. För att vara säker på att domarens privata vetande inte på ett otillbörligt sätt påverkar att avgörande är det nödvändigt att domen endast bygger på processmaterial som förts in i målet av parterna och att parterna i princip haft möjlighet att ta del av domstolens hela beslutsmaterial, men angående notoriska omständigheter behövs ingen bevisning. Svårigheten vid tillämpningen av dessa regler är att det idag inte finns en entydig och klar definition av begreppet. Detta i samband med en nästintill obefintlig praxis, samt domare som mestadels är nya på rättsområdet, skapar problem i migrationsdomstolarna vid gränsdragningen av vad som utgör allmänt veterliga omständigheter och vad som faller utanför. Problematiken med oklarhet och otydlighet vid tillämpningen av notoritet blir extra tydlig i de ofta känsliga och komplexa migrationsmålen. Vid bedömningen av sådana mål är kännedom om förhållanden i andra länder av stor betydelse. I asylärenden krävs ofta kännedom om de politiska förhållandena i det land där sökanden uppger att han riskerar förföljelse. Det räcker inte med kunskap om olika politiska partier och om vilken typ av politisk aktivitet eller tillhörighet till etnisk eller religiös grupp som kan föranleda förföljelse från regimen eller från andra grupper i samhället. För en riktig bedömning av trovärdigheten krävs ofta även faktakunskaper om landet och dess geografi, kommunikationer med andra länder o.s.v. vilket domarna i migrationsdomstolarna idag generellt inte besitter. Det andra problemet är angående rättssäkerhet och måste ses i samband med notoritetsproblematiken. Att rättssäkerheten påverkas av övergången till migrationsdomstol är tydlig och den mer intressanta frågan är om detta sker i positiv eller negativ riktning. Rättssäkerhet innebär att avgöranden inte får träffas efter godtycke och måste ske med utgångspunkt från principen om allas likhet inför lagen samt att även myndigheterna är bundna av lagar och andra regler. Den dömande makten har överlämnats till oberoende och självständiga domstolar som har att följa lagen och om domstolen inte har en klar och entydig lagtillämpning finns det risk att rättssäkerheten minskar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561267
- author
- Petersson, Lina
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561267
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561267,
abstract = {{Reformen av asylrätten, genom proposition 2004/05:170 ''Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapärenden'', medförde att migrationsmål idag ska avgöras i domstol istället för av en nämnd. De huvudsakliga motiven till reformen var att öka öppenheten och tydligheten genom att skapa en tvåpartsprocess med ökat inslag av muntlighet. Reformen har dock även resulterat i en rad förändringar som medfört problem och oklarheter. Ett av problemen är oklarheten hur reglerna om notoritet ska tillämpas vid de nyinrättade migrationsdomstolarna. Notoritet är allmänt veterliga omständigheter och utgör undantag från huvudregeln att domare i sin dömande verksamhet inte får utnyttja sitt privata vetande. För att vara säker på att domarens privata vetande inte på ett otillbörligt sätt påverkar att avgörande är det nödvändigt att domen endast bygger på processmaterial som förts in i målet av parterna och att parterna i princip haft möjlighet att ta del av domstolens hela beslutsmaterial, men angående notoriska omständigheter behövs ingen bevisning. Svårigheten vid tillämpningen av dessa regler är att det idag inte finns en entydig och klar definition av begreppet. Detta i samband med en nästintill obefintlig praxis, samt domare som mestadels är nya på rättsområdet, skapar problem i migrationsdomstolarna vid gränsdragningen av vad som utgör allmänt veterliga omständigheter och vad som faller utanför. Problematiken med oklarhet och otydlighet vid tillämpningen av notoritet blir extra tydlig i de ofta känsliga och komplexa migrationsmålen. Vid bedömningen av sådana mål är kännedom om förhållanden i andra länder av stor betydelse. I asylärenden krävs ofta kännedom om de politiska förhållandena i det land där sökanden uppger att han riskerar förföljelse. Det räcker inte med kunskap om olika politiska partier och om vilken typ av politisk aktivitet eller tillhörighet till etnisk eller religiös grupp som kan föranleda förföljelse från regimen eller från andra grupper i samhället. För en riktig bedömning av trovärdigheten krävs ofta även faktakunskaper om landet och dess geografi, kommunikationer med andra länder o.s.v. vilket domarna i migrationsdomstolarna idag generellt inte besitter. Det andra problemet är angående rättssäkerhet och måste ses i samband med notoritetsproblematiken. Att rättssäkerheten påverkas av övergången till migrationsdomstol är tydlig och den mer intressanta frågan är om detta sker i positiv eller negativ riktning. Rättssäkerhet innebär att avgöranden inte får träffas efter godtycke och måste ske med utgångspunkt från principen om allas likhet inför lagen samt att även myndigheterna är bundna av lagar och andra regler. Den dömande makten har överlämnats till oberoende och självständiga domstolar som har att följa lagen och om domstolen inte har en klar och entydig lagtillämpning finns det risk att rättssäkerheten minskar.}},
author = {{Petersson, Lina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Notoritet - Ett rättssäkerhetsproblem vid migrationsdomstolarna?}},
year = {{2007}},
}