Gränsöverskridande resultatutjämning - en studie av EG-rättsliga harmoniseringsförslag
(2010)Department of Law
- Abstract
- Internationella koncerner har oftast inte samma möjlighet till resultatutjämning som inhemska koncerner har. Näringslivet har dock ansett att dessa nationella förbud mot gränsöverskridande resultatutjämning hindrar den fria etableringen som stipuleras i EG-fördraget. Frågan har även prövats av EG-domstolen, vilket resulterade i det välomtalade rättsfallet Marks &&semic Spencer. I målet prövades det brittiska förlustavdragets överensstämmelse med etableringsfriheten. Marks &&semic Spencer domen följdes sedan av Oy AA som prövade de finska koncernbidragsreglernas förenlighet med etableringsfriheten. I motsats till vad som förväntades ansåg EG-domstolen inte att reglerna hindrade den fria etableringen, förutom i frågan om slutliga... (More)
- Internationella koncerner har oftast inte samma möjlighet till resultatutjämning som inhemska koncerner har. Näringslivet har dock ansett att dessa nationella förbud mot gränsöverskridande resultatutjämning hindrar den fria etableringen som stipuleras i EG-fördraget. Frågan har även prövats av EG-domstolen, vilket resulterade i det välomtalade rättsfallet Marks &&semic Spencer. I målet prövades det brittiska förlustavdragets överensstämmelse med etableringsfriheten. Marks &&semic Spencer domen följdes sedan av Oy AA som prövade de finska koncernbidragsreglernas förenlighet med etableringsfriheten. I motsats till vad som förväntades ansåg EG-domstolen inte att reglerna hindrade den fria etableringen, förutom i frågan om slutliga förluster. Med anledning av EG-domstolens praxis har även Regeringsrätten prövat de svenska koncernbidragsreglernas överensstämmelse med EG-rätten. De bristande möjligheterna till gränsöverskridande resultatutjämning inom EU lämnar hoppet till lagstiftning. Enligt kommissionen skulle gränsöverskridande resultatutjämning bidra till en ökad tillväxt inom unionen. Medlemsstaterna å andra sidan är mer negativa till en sådan utveckling, och har i alla år opponerat sig mot större harmoniseringsåtgärder inom skatterätten, även om vissa direktiv på den direkta beskattningens område har kunnat tillskapas. Främsta anledningen är rädsla för ett eroderat skatteunderlag. Kommissionen har under lång tid arbetat med harmonisering av skatterätten och en del av arbetet har varit möjliggörandet av resultatutjämning över gränserna. Det har sedan 1960-talet presenterats en rad olika harmoniseringsförslag. På senare tid har arbetet varit inriktat på att harmonisera hela företagsbeskattningen inom EU. De mest aktuella förslagen är CCCTB och HST. Andra helharmoniseringsförslag är EUCIT och CHBT. Sedan tidigare finns också mer riktade lösningar på den gränsöverskridande resultatutjämningsproblematiken, däribland ett direktivförslag från 1990. Även andra tänkbara harmoniseringslösningar ägnade att åstadkomma gränsöverskridande resultatutjämning har presenterats från akademiskt håll. Det finns förslag som innebär att det nederländska eller det danska resultatutjämningssystemet används som förlaga för att lösa den gränsöverskridande resultatutjämningsproblematiken. Min uppsats är mot bakgrund av det ovan sagda inriktad på att undersöka hur långt den gränsöverskridande resultatutjämningen inom dagens EG-rätt sträcker sig. Vidare diskuterar jag om möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning behöver beredas internationella koncerner. Till sist analyserar jag vilket av kommissionens harmoniseringsförslag som enligt min mening är att föredra, en helhetslösning eller en riktad lösning? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561812
- author
- Schuster von Bärnrode, Karin
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561812
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561812,
abstract = {{Internationella koncerner har oftast inte samma möjlighet till resultatutjämning som inhemska koncerner har. Näringslivet har dock ansett att dessa nationella förbud mot gränsöverskridande resultatutjämning hindrar den fria etableringen som stipuleras i EG-fördraget. Frågan har även prövats av EG-domstolen, vilket resulterade i det välomtalade rättsfallet Marks &&semic Spencer. I målet prövades det brittiska förlustavdragets överensstämmelse med etableringsfriheten. Marks &&semic Spencer domen följdes sedan av Oy AA som prövade de finska koncernbidragsreglernas förenlighet med etableringsfriheten. I motsats till vad som förväntades ansåg EG-domstolen inte att reglerna hindrade den fria etableringen, förutom i frågan om slutliga förluster. Med anledning av EG-domstolens praxis har även Regeringsrätten prövat de svenska koncernbidragsreglernas överensstämmelse med EG-rätten. De bristande möjligheterna till gränsöverskridande resultatutjämning inom EU lämnar hoppet till lagstiftning. Enligt kommissionen skulle gränsöverskridande resultatutjämning bidra till en ökad tillväxt inom unionen. Medlemsstaterna å andra sidan är mer negativa till en sådan utveckling, och har i alla år opponerat sig mot större harmoniseringsåtgärder inom skatterätten, även om vissa direktiv på den direkta beskattningens område har kunnat tillskapas. Främsta anledningen är rädsla för ett eroderat skatteunderlag. Kommissionen har under lång tid arbetat med harmonisering av skatterätten och en del av arbetet har varit möjliggörandet av resultatutjämning över gränserna. Det har sedan 1960-talet presenterats en rad olika harmoniseringsförslag. På senare tid har arbetet varit inriktat på att harmonisera hela företagsbeskattningen inom EU. De mest aktuella förslagen är CCCTB och HST. Andra helharmoniseringsförslag är EUCIT och CHBT. Sedan tidigare finns också mer riktade lösningar på den gränsöverskridande resultatutjämningsproblematiken, däribland ett direktivförslag från 1990. Även andra tänkbara harmoniseringslösningar ägnade att åstadkomma gränsöverskridande resultatutjämning har presenterats från akademiskt håll. Det finns förslag som innebär att det nederländska eller det danska resultatutjämningssystemet används som förlaga för att lösa den gränsöverskridande resultatutjämningsproblematiken. Min uppsats är mot bakgrund av det ovan sagda inriktad på att undersöka hur långt den gränsöverskridande resultatutjämningen inom dagens EG-rätt sträcker sig. Vidare diskuterar jag om möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning behöver beredas internationella koncerner. Till sist analyserar jag vilket av kommissionens harmoniseringsförslag som enligt min mening är att föredra, en helhetslösning eller en riktad lösning?}},
author = {{Schuster von Bärnrode, Karin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gränsöverskridande resultatutjämning - en studie av EG-rättsliga harmoniseringsförslag}},
year = {{2010}},
}