Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Reparationsavdrag för näringsfastigheter - gränsdragning mellan reparation och underhåll samt ombyggnad

Strand, Ann-Charlotte (2006)
Department of Law
Abstract
Ända sedan KL tillkom 1928 har det funnits regler med innebörden att avdrag får göras för sådana utgifter som hänförs till reparation och underhåll av byggnad. Dessa regler följde med även när IL ersatte bl.a. KL. Problemet har dock varit, och är fortfarande, att det inte finns några klara och precisa gränser för vilka åtgärder på en byggnad som ska anses utgöra reparation och underhåll. För att kunna ge en bra beskrivning och uppställa riktlinjer för vilka åtgärder som ska hänföras var, är en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin nödvändig. De åtgärder som vidtas på en byggnad kan i princip hänföras till två olika grupper av åtgärder: reparations- och underhållsåtgärder samt ny-, till- och ombyggnadsåtgärder. Eftersom det ofta kan... (More)
Ända sedan KL tillkom 1928 har det funnits regler med innebörden att avdrag får göras för sådana utgifter som hänförs till reparation och underhåll av byggnad. Dessa regler följde med även när IL ersatte bl.a. KL. Problemet har dock varit, och är fortfarande, att det inte finns några klara och precisa gränser för vilka åtgärder på en byggnad som ska anses utgöra reparation och underhåll. För att kunna ge en bra beskrivning och uppställa riktlinjer för vilka åtgärder som ska hänföras var, är en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin nödvändig. De åtgärder som vidtas på en byggnad kan i princip hänföras till två olika grupper av åtgärder: reparations- och underhållsåtgärder samt ny-, till- och ombyggnadsåtgärder. Eftersom det ofta kan vara fråga om stora belopp är det viktigt att kunna hänföra de arbeten man vidtagit till rätt grupp av åtgärder, detta eftersom kostnaderna för reparations- och underhållsåtgärder får dras av omedelbart medan kostnaderna för ny-, till- och ombyggnadsåtgärder ska läggas till anskaffningsvärdet och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. 1969 infördes det utvidgade reparationsbegreppet innebärande att utgifter för åtgärder som egentligen är att se som ombyggnad, i vissa fall ska behandlas som utgifter för reparation och underhåll i inkomstskattehänseende, dvs. utgifterna får dras av omedelbart. För att det utvidgade reparationsbegreppet ska kunna tillämpas ska det vara fråga om ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet. Det får dock inte vara fråga om åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden. Syftet med införandet av detta begrepp var att anpassa de skatterättsliga reglerna efter vad som ur företagsekonomisk synpunkt kan anses riktigt. Av förarbeten till både KL och IL framgår att för att en åtgärd ska kunna hänföras till reparation och underhåll så ska det vara fråga om en åtgärd som erfarenhetsmässigt måste vidtas med en byggnad någon eller några gånger under dess livslängd. Normalt räknas inte åtgärder på en byggnads bärande delar som reparation och underhåll eftersom man normalt inte behöver räkna med att vidta sådana åtgärder under en byggnads livslängd. Det är åtgärdens tekniska karaktär som är avgörande för om utgifterna för åtgärden ska få dras av omedelbart eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Avgörande för bedömningen av vilka åtgärder som ska hänföras till det utvidgade reparationsbegreppet är även ifall ändringsarbetena kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet, denna bedömning ska göras utifrån antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet beroende på vem som bekostat arbetena och inte utifrån den verksamhet som bedrivs i lokalen. För att en åtgärd ska kunna räknas som reparation och underhåll krävs dels att den återställt byggnaden i dess ursprungliga skick, dels att den var nödvändig för att avhjälpa uppkomna normalt förutsebara brister. Skatteverket har uttryckt det på så sätt att åtgärden ska avse byggnadsdelar och detaljer som man normalt behöver byta en eller flera gånger under en byggnads livslängd. Omedelbart avdrag medges inte för de utgifter man haft för att åtgärda felkonstruktioner i en byggnad. Anledningen till detta är att åtgärderna närmast är att hänföra till nybyggnad eftersom byggnaden inte anses vara färdigbyggd i de fall den är behäftad med felkonstruktioner. Åtgärder för att rätta till felkonstruktioner i en byggnad anses således vara ett led i byggnadens uppförande. Om man ska företa reparationsåtgärder och ombyggnadsåtgärder vid samma tillfälle kan det vara av vikt att man dokumenterar byggnadens skick innan man vidtager några åtgärder. Det är annars lätt att reparationsåtgärderna byter skepnad och istället ses som ombyggnadsåtgärder vilket i sådant fall medför att möjligheten att få göra omedelbart avdrag för de egentliga reparationsutgifterna försvinner. Reparations- och underhållsåtgärder som innebär ett utbyte medför endast rätt till omedelbart avdrag motsvarande den faktiska eller beräknade kostnaden för ett ersättande med likadant eller likvärdigt material. Skulle ett ersättande med likadant material ställa sig dyrare än det nyare material man valt kommer man således att få göra avdrag för hela kostnaden. Efter en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin framträder en något klarare bild av hur olika åtgärder på en byggnad kommer att klassificeras och alltså även om omedelbart avdrag får göras för kostnaderna. Det ger dock endast en bild av hur åtgärderna sannolikt kommer att bedömas. Eftersom frågan om hur åtgärderna kommer att behandlas är en bedömningsfråga som måste göras från fall till fall är det inte möjligt att uppställa några absoluta svar eller riktlinjer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Strand, Ann-Charlotte
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1562164
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562164,
  abstract     = {{Ända sedan KL tillkom 1928 har det funnits regler med innebörden att avdrag får göras för sådana utgifter som hänförs till reparation och underhåll av byggnad. Dessa regler följde med även när IL ersatte bl.a. KL. Problemet har dock varit, och är fortfarande, att det inte finns några klara och precisa gränser för vilka åtgärder på en byggnad som ska anses utgöra reparation och underhåll. För att kunna ge en bra beskrivning och uppställa riktlinjer för vilka åtgärder som ska hänföras var, är en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin nödvändig. De åtgärder som vidtas på en byggnad kan i princip hänföras till två olika grupper av åtgärder: reparations- och underhållsåtgärder samt ny-, till- och ombyggnadsåtgärder. Eftersom det ofta kan vara fråga om stora belopp är det viktigt att kunna hänföra de arbeten man vidtagit till rätt grupp av åtgärder, detta eftersom kostnaderna för reparations- och underhållsåtgärder får dras av omedelbart medan kostnaderna för ny-, till- och ombyggnadsåtgärder ska läggas till anskaffningsvärdet och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. 1969 infördes det utvidgade reparationsbegreppet innebärande att utgifter för åtgärder som egentligen är att se som ombyggnad, i vissa fall ska behandlas som utgifter för reparation och underhåll i inkomstskattehänseende, dvs. utgifterna får dras av omedelbart. För att det utvidgade reparationsbegreppet ska kunna tillämpas ska det vara fråga om ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet. Det får dock inte vara fråga om åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden. Syftet med införandet av detta begrepp var att anpassa de skatterättsliga reglerna efter vad som ur företagsekonomisk synpunkt kan anses riktigt. Av förarbeten till både KL och IL framgår att för att en åtgärd ska kunna hänföras till reparation och underhåll så ska det vara fråga om en åtgärd som erfarenhetsmässigt måste vidtas med en byggnad någon eller några gånger under dess livslängd. Normalt räknas inte åtgärder på en byggnads bärande delar som reparation och underhåll eftersom man normalt inte behöver räkna med att vidta sådana åtgärder under en byggnads livslängd. Det är åtgärdens tekniska karaktär som är avgörande för om utgifterna för åtgärden ska få dras av omedelbart eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Avgörande för bedömningen av vilka åtgärder som ska hänföras till det utvidgade reparationsbegreppet är även ifall ändringsarbetena kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet, denna bedömning ska göras utifrån antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet beroende på vem som bekostat arbetena och inte utifrån den verksamhet som bedrivs i lokalen. För att en åtgärd ska kunna räknas som reparation och underhåll krävs dels att den återställt byggnaden i dess ursprungliga skick, dels att den var nödvändig för att avhjälpa uppkomna normalt förutsebara brister. Skatteverket har uttryckt det på så sätt att åtgärden ska avse byggnadsdelar och detaljer som man normalt behöver byta en eller flera gånger under en byggnads livslängd. Omedelbart avdrag medges inte för de utgifter man haft för att åtgärda felkonstruktioner i en byggnad. Anledningen till detta är att åtgärderna närmast är att hänföra till nybyggnad eftersom byggnaden inte anses vara färdigbyggd i de fall den är behäftad med felkonstruktioner. Åtgärder för att rätta till felkonstruktioner i en byggnad anses således vara ett led i byggnadens uppförande. Om man ska företa reparationsåtgärder och ombyggnadsåtgärder vid samma tillfälle kan det vara av vikt att man dokumenterar byggnadens skick innan man vidtager några åtgärder. Det är annars lätt att reparationsåtgärderna byter skepnad och istället ses som ombyggnadsåtgärder vilket i sådant fall medför att möjligheten att få göra omedelbart avdrag för de egentliga reparationsutgifterna försvinner. Reparations- och underhållsåtgärder som innebär ett utbyte medför endast rätt till omedelbart avdrag motsvarande den faktiska eller beräknade kostnaden för ett ersättande med likadant eller likvärdigt material. Skulle ett ersättande med likadant material ställa sig dyrare än det nyare material man valt kommer man således att få göra avdrag för hela kostnaden. Efter en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin framträder en något klarare bild av hur olika åtgärder på en byggnad kommer att klassificeras och alltså även om omedelbart avdrag får göras för kostnaderna. Det ger dock endast en bild av hur åtgärderna sannolikt kommer att bedömas. Eftersom frågan om hur åtgärderna kommer att behandlas är en bedömningsfråga som måste göras från fall till fall är det inte möjligt att uppställa några absoluta svar eller riktlinjer.}},
  author       = {{Strand, Ann-Charlotte}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Reparationsavdrag för näringsfastigheter - gränsdragning mellan reparation och underhåll samt ombyggnad}},
  year         = {{2006}},
}