Miljöbrottsoffer -problem i samband med miljöbrottsbekämpning samt praktisk tillämpning av offerkategoriseringar
(2002)Department of Law
- Abstract
- År 1999 trädde miljöbalken i kraft i ett försök att samla den uppsplittrade och alltmer svåröverskådliga svenska miljölagstiftningen till en enhetlig regelsystem. En av de viktigaste målsättningarna med miljöbalken är att skapa en hållbar utveckling där kommande generationer tillförsäkras en god livsmiljö. Lagstiftningssystemet vi har bygger på tillståndsprövning, tillsyn, kontroll och straffsanktioner. Inom detta system finns det allvarliga brister, vilket gör det mycket svårt att komma tillrätta med miljöbrottslighet, d v s det råder svårigheter med att tillvarata offrens intressen. Några vanliga problem är bristande resurser hos tillsynsmyndigheterna och bristande kunskaper hos polisen som skall utföra brottsutredningsarbetet, med... (More)
- År 1999 trädde miljöbalken i kraft i ett försök att samla den uppsplittrade och alltmer svåröverskådliga svenska miljölagstiftningen till en enhetlig regelsystem. En av de viktigaste målsättningarna med miljöbalken är att skapa en hållbar utveckling där kommande generationer tillförsäkras en god livsmiljö. Lagstiftningssystemet vi har bygger på tillståndsprövning, tillsyn, kontroll och straffsanktioner. Inom detta system finns det allvarliga brister, vilket gör det mycket svårt att komma tillrätta med miljöbrottslighet, d v s det råder svårigheter med att tillvarata offrens intressen. Några vanliga problem är bristande resurser hos tillsynsmyndigheterna och bristande kunskaper hos polisen som skall utföra brottsutredningsarbetet, med följden att antalet åtalade och fällda är ytterst få. I fall där miljöbrott anses vara styrkt utdöms nästan alltid blygsamma böter trots skärpta straffskalor. Att straffrättssystemet ofta är ineffektiv beror främst på att kraven på normkunskap, sanktionssannolikhet och sanktionsstränghet är dåligt uppfyllda. Miljöbrott utgör ofta en form av ekonomisk brottslighet, där brotten begås inom en i övrigt laglig verksamhet. Därför måste de styrmedel som väljs, det kan till exempel röra sig om straffrättsliga eller ekonomiska styrmedel, kunna påverka näringsverksamheternas miljömässiga handlingar och beteenden så att de inte företar negativa handlingar mot miljön. Det saknas en officiell svensk definition av begreppet brottsoffer och därför är det inte alltid så enkelt att veta vem eller vad som faller under begreppet i miljösammanhang. Fysiska personer, som har blivit direkt drabbade till följd av ett miljöbrott, kan ha rätt till skadestånd om de råkar ut för en person-, sak- eller förmögenhetsskada. Det är dock inte ovanligt att det uppstår olika typer av bevissvårigheter som slutligen leder till att skadestånd inte utdöms. Huruvida miljön i sig egentligen kan ses som ett offer kan diskuteras. Frågan är om man vinner något på att se miljön som ett offer, t ex om det skulle leda till några straffskärpningar. Jag anser att det är viktigt att ge miljön ett ansikte som offer för att allmänheten, d v s de potentiella anmälarna skall få upp ögonen för denna typ av brottslighet och inse dess allvarliga natur. Miljöbrott brukar hänföras till brottskategorin det offerlösa brottet och med detta menas att det inte finns ett offer i traditionell mening. Eftersom denna brottstyp ofta är osynlig, d v s föroreningarna syns inte alltid med blotta ögat och skadeverkningarna kan vara långsamma, finns det sällan någon enskild som har direkt intresse av att göra en polisanmälan. Detta leder till att miljöbrott är svårupptäckta. Det är istället ofta kollektiva värden som t ex den fysiska miljön som främst diskuteras. Det finns tankar kring huruvida beteckningen offerlösa brott passar in på ekonomisk brottslighet och därmed också miljöbrottslighet eftersom det finns en mängd olika offerkategorier. En uppdelning i direkt och indirekt viktimisering kan göras vad gäller miljöbrott. De som brottsangreppet i första hand drabbar är direkta offer och indirekta offer är de som lider skada även om de inte direkt utsätts för det aktuella brottsangreppet. Det går även i sammanhanget att tala om primär (brottsangrepp riktade mot personer), sekundär (angrepp mot opersonliga offer) och tertiär viktimisering (skadliga verkningar som drabbar mer diffusa storheter och värden). Med utgångspunkt i avfallsbrottslighet och med hjälp ovanstående offerkategorier kan de som kan tänkas bli drabbade plockas fram. Offer kan t ex vara liknande verksamheter som inte begår avfallsbrott och därför inte konkurrerar på lika villkor. De kan råka ut för större reningskostnader eller kostnader för omhändertagande av avfallet. Ett annat exempel är att miljön nästan alltid skadas till följd av avfallsbrott, men eftersom det råder svårigheter vid tillsynen, utredningen och bevisningen finns det risk att dessa skador aldrig repareras. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas för att underlätta möjligheten att ställa miljöbrottslingar inför domstol. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562290
- author
- Svensson Bray, Carina
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562290
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562290,
abstract = {{År 1999 trädde miljöbalken i kraft i ett försök att samla den uppsplittrade och alltmer svåröverskådliga svenska miljölagstiftningen till en enhetlig regelsystem. En av de viktigaste målsättningarna med miljöbalken är att skapa en hållbar utveckling där kommande generationer tillförsäkras en god livsmiljö. Lagstiftningssystemet vi har bygger på tillståndsprövning, tillsyn, kontroll och straffsanktioner. Inom detta system finns det allvarliga brister, vilket gör det mycket svårt att komma tillrätta med miljöbrottslighet, d v s det råder svårigheter med att tillvarata offrens intressen. Några vanliga problem är bristande resurser hos tillsynsmyndigheterna och bristande kunskaper hos polisen som skall utföra brottsutredningsarbetet, med följden att antalet åtalade och fällda är ytterst få. I fall där miljöbrott anses vara styrkt utdöms nästan alltid blygsamma böter trots skärpta straffskalor. Att straffrättssystemet ofta är ineffektiv beror främst på att kraven på normkunskap, sanktionssannolikhet och sanktionsstränghet är dåligt uppfyllda. Miljöbrott utgör ofta en form av ekonomisk brottslighet, där brotten begås inom en i övrigt laglig verksamhet. Därför måste de styrmedel som väljs, det kan till exempel röra sig om straffrättsliga eller ekonomiska styrmedel, kunna påverka näringsverksamheternas miljömässiga handlingar och beteenden så att de inte företar negativa handlingar mot miljön. Det saknas en officiell svensk definition av begreppet brottsoffer och därför är det inte alltid så enkelt att veta vem eller vad som faller under begreppet i miljösammanhang. Fysiska personer, som har blivit direkt drabbade till följd av ett miljöbrott, kan ha rätt till skadestånd om de råkar ut för en person-, sak- eller förmögenhetsskada. Det är dock inte ovanligt att det uppstår olika typer av bevissvårigheter som slutligen leder till att skadestånd inte utdöms. Huruvida miljön i sig egentligen kan ses som ett offer kan diskuteras. Frågan är om man vinner något på att se miljön som ett offer, t ex om det skulle leda till några straffskärpningar. Jag anser att det är viktigt att ge miljön ett ansikte som offer för att allmänheten, d v s de potentiella anmälarna skall få upp ögonen för denna typ av brottslighet och inse dess allvarliga natur. Miljöbrott brukar hänföras till brottskategorin det offerlösa brottet och med detta menas att det inte finns ett offer i traditionell mening. Eftersom denna brottstyp ofta är osynlig, d v s föroreningarna syns inte alltid med blotta ögat och skadeverkningarna kan vara långsamma, finns det sällan någon enskild som har direkt intresse av att göra en polisanmälan. Detta leder till att miljöbrott är svårupptäckta. Det är istället ofta kollektiva värden som t ex den fysiska miljön som främst diskuteras. Det finns tankar kring huruvida beteckningen offerlösa brott passar in på ekonomisk brottslighet och därmed också miljöbrottslighet eftersom det finns en mängd olika offerkategorier. En uppdelning i direkt och indirekt viktimisering kan göras vad gäller miljöbrott. De som brottsangreppet i första hand drabbar är direkta offer och indirekta offer är de som lider skada även om de inte direkt utsätts för det aktuella brottsangreppet. Det går även i sammanhanget att tala om primär (brottsangrepp riktade mot personer), sekundär (angrepp mot opersonliga offer) och tertiär viktimisering (skadliga verkningar som drabbar mer diffusa storheter och värden). Med utgångspunkt i avfallsbrottslighet och med hjälp ovanstående offerkategorier kan de som kan tänkas bli drabbade plockas fram. Offer kan t ex vara liknande verksamheter som inte begår avfallsbrott och därför inte konkurrerar på lika villkor. De kan råka ut för större reningskostnader eller kostnader för omhändertagande av avfallet. Ett annat exempel är att miljön nästan alltid skadas till följd av avfallsbrott, men eftersom det råder svårigheter vid tillsynen, utredningen och bevisningen finns det risk att dessa skador aldrig repareras. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas för att underlätta möjligheten att ställa miljöbrottslingar inför domstol.}},
author = {{Svensson Bray, Carina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Miljöbrottsoffer -problem i samband med miljöbrottsbekämpning samt praktisk tillämpning av offerkategoriseringar}},
year = {{2002}},
}