Överträdelser av konkurrenslagen - en form av ekonomisk brottslighet som bör kriminaliseras?
(2000)Department of Law
- Abstract
- Konkurrensen ses idag som ett av de grundläggande fundamenten i det samhällsekonomiska systemet. En väl fungerande konkurrens antas leda till samhällsekonomisk effektivitet och, som en följd därav, välfärd för samhällsmedborgarna. Förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens påverkas av flera faktorer, som t ex olika typer av samverkan mellan marknadsaktörerna. Då företagen drivs av en strävan efter maximal vinst och marknadskontroll rubbas förutsättningarna för konkurrensen lätt. För att motverka detta anses det nödvändigt att i viss mån från statligt håll styra och kontrollera marknadsaktörernas beteende. Genom olika former av styrning kan samhället påverka individernas beteende i en riktning som anses önskvärd. För detta ändamål... (More)
- Konkurrensen ses idag som ett av de grundläggande fundamenten i det samhällsekonomiska systemet. En väl fungerande konkurrens antas leda till samhällsekonomisk effektivitet och, som en följd därav, välfärd för samhällsmedborgarna. Förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens påverkas av flera faktorer, som t ex olika typer av samverkan mellan marknadsaktörerna. Då företagen drivs av en strävan efter maximal vinst och marknadskontroll rubbas förutsättningarna för konkurrensen lätt. För att motverka detta anses det nödvändigt att i viss mån från statligt håll styra och kontrollera marknadsaktörernas beteende. Genom olika former av styrning kan samhället påverka individernas beteende i en riktning som anses önskvärd. För detta ändamål kan flera olika styrmedel tas i bruk. Den mest kraftfulla formen för styrning samhället idag använder är den straffrättsliga. Genom kriminalisering hotas samhällsmedborgarna med straff i det fall de väljer att bete sig på ett visst sätt. Metoden är dock inte endast kraftfull utan även av en mycket ingripande karaktär. Det anses därför vara viktigt att denna typ av styrmedel endast används som en sista utväg för att komma till rätta med samhälleliga problem. Detta innebär att kriminalisering skall vara en sista utväg, inte att straffsanktioner skall finnas att tillämpa som ett sista val. Det man vill uppnå genom att styra marknadsaktörernas beteende är att undvika att hinder för och begränsningar i konkurrensen uppstår. Styrningen sker främst i form av konkurrensreglering. Konkurrenslagen utgör den centrala lagstiftningen på området. Denna styrning anses dock inte vara tillräcklig då omfattande konkurrensbegränsningar ändå förekommer. För att komma till rätta med detta problem har Konkurrensverket föreslagit att straffsanktioner läggs till konkurrenslagens nuvarande sanktionssystem. En grundläggande förutsättning för att kriminalisera överträdelser av konkurrenslagen är att det aktuella beteendet (lagöverträdelsen) enligt sociala och etiska värderingar kan anses vara förkastligt. En annan förutsättning är att kriminaliseringen kan antas vara ändamålsenlig. Som ovan nämnt är tanken att kriminalisering endast skall tillgripas som en sista utväg då alternativa medel ej är tillräckliga. Konkurrenslagens bestämmelser är idag sanktionerade genom den ekonomiska sanktionen, konkurrensskadeavgift. Denna sanktion har samma allmänpreventiva syfte som straffsanktioner. Tillämpningen av konkurrensskadeavgiften är idag tillräckligt effektiv för att uppnå det allmänpreventiva syftet i en större utsträckning än straffsanktioner kan förväntas göra. En kriminalisering av överträdelser av konkurrenslagen är därför inte den sista utvägen och kan därför inte heller bli aktuell. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562388
- author
- Svensson, Sanna
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562388
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562388,
abstract = {{Konkurrensen ses idag som ett av de grundläggande fundamenten i det samhällsekonomiska systemet. En väl fungerande konkurrens antas leda till samhällsekonomisk effektivitet och, som en följd därav, välfärd för samhällsmedborgarna. Förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens påverkas av flera faktorer, som t ex olika typer av samverkan mellan marknadsaktörerna. Då företagen drivs av en strävan efter maximal vinst och marknadskontroll rubbas förutsättningarna för konkurrensen lätt. För att motverka detta anses det nödvändigt att i viss mån från statligt håll styra och kontrollera marknadsaktörernas beteende. Genom olika former av styrning kan samhället påverka individernas beteende i en riktning som anses önskvärd. För detta ändamål kan flera olika styrmedel tas i bruk. Den mest kraftfulla formen för styrning samhället idag använder är den straffrättsliga. Genom kriminalisering hotas samhällsmedborgarna med straff i det fall de väljer att bete sig på ett visst sätt. Metoden är dock inte endast kraftfull utan även av en mycket ingripande karaktär. Det anses därför vara viktigt att denna typ av styrmedel endast används som en sista utväg för att komma till rätta med samhälleliga problem. Detta innebär att kriminalisering skall vara en sista utväg, inte att straffsanktioner skall finnas att tillämpa som ett sista val. Det man vill uppnå genom att styra marknadsaktörernas beteende är att undvika att hinder för och begränsningar i konkurrensen uppstår. Styrningen sker främst i form av konkurrensreglering. Konkurrenslagen utgör den centrala lagstiftningen på området. Denna styrning anses dock inte vara tillräcklig då omfattande konkurrensbegränsningar ändå förekommer. För att komma till rätta med detta problem har Konkurrensverket föreslagit att straffsanktioner läggs till konkurrenslagens nuvarande sanktionssystem. En grundläggande förutsättning för att kriminalisera överträdelser av konkurrenslagen är att det aktuella beteendet (lagöverträdelsen) enligt sociala och etiska värderingar kan anses vara förkastligt. En annan förutsättning är att kriminaliseringen kan antas vara ändamålsenlig. Som ovan nämnt är tanken att kriminalisering endast skall tillgripas som en sista utväg då alternativa medel ej är tillräckliga. Konkurrenslagens bestämmelser är idag sanktionerade genom den ekonomiska sanktionen, konkurrensskadeavgift. Denna sanktion har samma allmänpreventiva syfte som straffsanktioner. Tillämpningen av konkurrensskadeavgiften är idag tillräckligt effektiv för att uppnå det allmänpreventiva syftet i en större utsträckning än straffsanktioner kan förväntas göra. En kriminalisering av överträdelser av konkurrenslagen är därför inte den sista utvägen och kan därför inte heller bli aktuell.}},
author = {{Svensson, Sanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Överträdelser av konkurrenslagen - en form av ekonomisk brottslighet som bör kriminaliseras?}},
year = {{2000}},
}