Arbetsgivarens principalansvar - syften och tolkning
(2004)Department of Law
- Abstract
- I denna uppsats har jag redogjort för de syften, som enligt propositionen till skadeståndslagen ligger bakom arbetsgivarens principalansvar i 3 kap 1 § SkL. Det är här fråga om syften av både rättspolitisk och rättsekonomisk karaktär. Det lagstiftaren ville uppnå med det numera oinskränkta principalansvaret var ett effektivt skydd för den skadelidande, en rationell kostnadsplacering, internalisering av verksamhetens kostnader, prevention av skador vållade av arbetstagare, ansvar placerat hos den som är den bäste försäkraren samt rättstekniska fördelar. Mot syftena ovan har jag ställt en tolkning av rekvisiten ''arbetstagare'' och ''i tjänsten'' i 3 kap 1 § SkL. Personkretsen, som vid tolkningen omfattas av begreppet arbetstagare, är... (More)
- I denna uppsats har jag redogjort för de syften, som enligt propositionen till skadeståndslagen ligger bakom arbetsgivarens principalansvar i 3 kap 1 § SkL. Det är här fråga om syften av både rättspolitisk och rättsekonomisk karaktär. Det lagstiftaren ville uppnå med det numera oinskränkta principalansvaret var ett effektivt skydd för den skadelidande, en rationell kostnadsplacering, internalisering av verksamhetens kostnader, prevention av skador vållade av arbetstagare, ansvar placerat hos den som är den bäste försäkraren samt rättstekniska fördelar. Mot syftena ovan har jag ställt en tolkning av rekvisiten ''arbetstagare'' och ''i tjänsten'' i 3 kap 1 § SkL. Personkretsen, som vid tolkningen omfattas av begreppet arbetstagare, är vidsträckt. Det omfattar både dem, som traditionellt faller inom det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, samt en kategori personer som likställs med arbetstagare enligt 6 kap 5 § SkL&semic däribland interner, värnpliktiga, skolelever samt andra som utför arbetsuppgifter under omständigheter liknande de som förekommer i ett anställningsförhållande. Rekvisitet ''i tjänsten'' omfattar främst handlingar företagna under arbetstid, på arbetsplatsen och vid utförandet av själva arbetsuppgifterna. Utöver detta kan skadevållande handlingar, som företagits i nära anslutning till arbetet, exempelvis på raster eller vid arbete som utförs någon annanstans än i arbetsgivarens lokaler, anses vara företagna i tjänsten. Förutsättningen är att handlingarna har ett funktionellt samband med arbetet samt att dessa är någorlunda förutsebara för arbetsgivaren. Även brottsliga handlingar kan falla inom begreppet under förutsättning att de inte är så allvarliga och oförutsebara att de är att betrakta som abnormhandlingar. Efter tolkningen av ovanstående rekvisit utvärderade jag om syftena med arbetsgivarens principalansvar får anses vara uppfyllda genom denna tolkning. Till största delen är så fallet. Tolkningen ger den skadelidande ett effektivt skydd genom att ansvaret läggs på den som har störst möjlighet att utge skadestånd samt försäkra sig. Arbetsgivaren får också anses ha störst möjlighet att förhindra och förebygga skador genom kontroll och arbetsledning. Detta innebär att det nuvarande oinskränkta principalansvaret på bästa möjliga sätt tillgodoser syftena om prevention och en rationell kostnadsplacering. Kostnader för skador vållade av arbetstagare inom arbetsgivarens verksamhet tycks också bli internaliserade, även om kostnaden för rena olycksfall får bäras av den skadelidande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562391
- author
- Svensson, Sarah
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562391
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562391,
abstract = {{I denna uppsats har jag redogjort för de syften, som enligt propositionen till skadeståndslagen ligger bakom arbetsgivarens principalansvar i 3 kap 1 § SkL. Det är här fråga om syften av både rättspolitisk och rättsekonomisk karaktär. Det lagstiftaren ville uppnå med det numera oinskränkta principalansvaret var ett effektivt skydd för den skadelidande, en rationell kostnadsplacering, internalisering av verksamhetens kostnader, prevention av skador vållade av arbetstagare, ansvar placerat hos den som är den bäste försäkraren samt rättstekniska fördelar. Mot syftena ovan har jag ställt en tolkning av rekvisiten ''arbetstagare'' och ''i tjänsten'' i 3 kap 1 § SkL. Personkretsen, som vid tolkningen omfattas av begreppet arbetstagare, är vidsträckt. Det omfattar både dem, som traditionellt faller inom det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, samt en kategori personer som likställs med arbetstagare enligt 6 kap 5 § SkL&semic däribland interner, värnpliktiga, skolelever samt andra som utför arbetsuppgifter under omständigheter liknande de som förekommer i ett anställningsförhållande. Rekvisitet ''i tjänsten'' omfattar främst handlingar företagna under arbetstid, på arbetsplatsen och vid utförandet av själva arbetsuppgifterna. Utöver detta kan skadevållande handlingar, som företagits i nära anslutning till arbetet, exempelvis på raster eller vid arbete som utförs någon annanstans än i arbetsgivarens lokaler, anses vara företagna i tjänsten. Förutsättningen är att handlingarna har ett funktionellt samband med arbetet samt att dessa är någorlunda förutsebara för arbetsgivaren. Även brottsliga handlingar kan falla inom begreppet under förutsättning att de inte är så allvarliga och oförutsebara att de är att betrakta som abnormhandlingar. Efter tolkningen av ovanstående rekvisit utvärderade jag om syftena med arbetsgivarens principalansvar får anses vara uppfyllda genom denna tolkning. Till största delen är så fallet. Tolkningen ger den skadelidande ett effektivt skydd genom att ansvaret läggs på den som har störst möjlighet att utge skadestånd samt försäkra sig. Arbetsgivaren får också anses ha störst möjlighet att förhindra och förebygga skador genom kontroll och arbetsledning. Detta innebär att det nuvarande oinskränkta principalansvaret på bästa möjliga sätt tillgodoser syftena om prevention och en rationell kostnadsplacering. Kostnader för skador vållade av arbetstagare inom arbetsgivarens verksamhet tycks också bli internaliserade, även om kostnaden för rena olycksfall får bäras av den skadelidande.}},
author = {{Svensson, Sarah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetsgivarens principalansvar - syften och tolkning}},
year = {{2004}},
}