Ekonomisk brottslighet
(2005)Department of Law
- Abstract
- Statsmakterna har bedömt den ekonomiska brottsligheten som ett allvarligt samhällsproblem som uppskattningsvis kostar enskilda, näringsidkare och det allmänna 100-150 miljarder kronor per år. Den ekonomiska brottsligheten är svårbemästrad eftersom den utnyttjar det fria näringslivets verksamhetsformer och regler. Det faktum att brottsligheten utnyttjar dessa vägar gör den till, dels svårupptäckt och svårutredd, dels att samhällets handlingsfrihet vad gäller motåtgärder i viss mån är begränsad. Den ekonomiska brottsligheten anpassar sig snabbt till förändrad lagstiftning och drar fördel av, att regelsystemet är så komplext. Den fortgående internationaliseringen och den tekniska utvecklingen gynnar brottslighetens framfart. De brottsformer... (More)
- Statsmakterna har bedömt den ekonomiska brottsligheten som ett allvarligt samhällsproblem som uppskattningsvis kostar enskilda, näringsidkare och det allmänna 100-150 miljarder kronor per år. Den ekonomiska brottsligheten är svårbemästrad eftersom den utnyttjar det fria näringslivets verksamhetsformer och regler. Det faktum att brottsligheten utnyttjar dessa vägar gör den till, dels svårupptäckt och svårutredd, dels att samhällets handlingsfrihet vad gäller motåtgärder i viss mån är begränsad. Den ekonomiska brottsligheten anpassar sig snabbt till förändrad lagstiftning och drar fördel av, att regelsystemet är så komplext. Den fortgående internationaliseringen och den tekniska utvecklingen gynnar brottslighetens framfart. De brottsformer jag valt, att behandla är riktade mot staten, det allmänna eller mot andra kollektiva intressen. Dessa brottsformer utgör ett kärnområde inom ekobrottsligheten och betraktas som speciellt viktiga, genom att det påverkar den allmänna välfärden. I kampen mot den ekonomiska brottsligheten framhålls vikten av ett brottsförebyggande arbete där behovet av vidareutveckling och en förstärkning av det förebyggande arbetet är i fokus. Ett kännetecken för ekobrottsärenden är, att dessa kräver en samverkan mellan olika myndigheter i större utsträckning än andra brott. Jag har redogjort för de olika myndigheterna som är inblandade i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten samt deras samarbete sinsemellan. Jag har utfört en studie av bokföringsbrott och skattebrott, där mitt syfte har varit att redogöra för om och hur dessa brott har utvecklats samt vilka åtgärder som vidtas för att stävja brotten. I anslutning till studien behandlas påföljderna vid ekonomisk brottslighet. För att kunna effektivisera bekämpningen av ekonomisk brottslighet måste de regler som på olika sätt begränsar möjligheten för berörda myndigheter, att lämna information utvidgas till sådant som har betydelse för att förebygga, upptäcka eller utreda brottsbekämpningen. Ekobrottsbekämpningen skall vara effektiv men samtidigt skall rättsstaten värna om den enskildes integritet. Sekretessreglerna sätter gränserna för myndigheternas informationsutbyte. Balansgången mellan den enskildes integritet och en effektiv ekobrottsbekämpning är svår och under ständig utveckling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562513
- author
- Tenorio Diogo, Louise
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562513
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562513,
abstract = {{Statsmakterna har bedömt den ekonomiska brottsligheten som ett allvarligt samhällsproblem som uppskattningsvis kostar enskilda, näringsidkare och det allmänna 100-150 miljarder kronor per år. Den ekonomiska brottsligheten är svårbemästrad eftersom den utnyttjar det fria näringslivets verksamhetsformer och regler. Det faktum att brottsligheten utnyttjar dessa vägar gör den till, dels svårupptäckt och svårutredd, dels att samhällets handlingsfrihet vad gäller motåtgärder i viss mån är begränsad. Den ekonomiska brottsligheten anpassar sig snabbt till förändrad lagstiftning och drar fördel av, att regelsystemet är så komplext. Den fortgående internationaliseringen och den tekniska utvecklingen gynnar brottslighetens framfart. De brottsformer jag valt, att behandla är riktade mot staten, det allmänna eller mot andra kollektiva intressen. Dessa brottsformer utgör ett kärnområde inom ekobrottsligheten och betraktas som speciellt viktiga, genom att det påverkar den allmänna välfärden. I kampen mot den ekonomiska brottsligheten framhålls vikten av ett brottsförebyggande arbete där behovet av vidareutveckling och en förstärkning av det förebyggande arbetet är i fokus. Ett kännetecken för ekobrottsärenden är, att dessa kräver en samverkan mellan olika myndigheter i större utsträckning än andra brott. Jag har redogjort för de olika myndigheterna som är inblandade i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten samt deras samarbete sinsemellan. Jag har utfört en studie av bokföringsbrott och skattebrott, där mitt syfte har varit att redogöra för om och hur dessa brott har utvecklats samt vilka åtgärder som vidtas för att stävja brotten. I anslutning till studien behandlas påföljderna vid ekonomisk brottslighet. För att kunna effektivisera bekämpningen av ekonomisk brottslighet måste de regler som på olika sätt begränsar möjligheten för berörda myndigheter, att lämna information utvidgas till sådant som har betydelse för att förebygga, upptäcka eller utreda brottsbekämpningen. Ekobrottsbekämpningen skall vara effektiv men samtidigt skall rättsstaten värna om den enskildes integritet. Sekretessreglerna sätter gränserna för myndigheternas informationsutbyte. Balansgången mellan den enskildes integritet och en effektiv ekobrottsbekämpning är svår och under ständig utveckling.}},
author = {{Tenorio Diogo, Louise}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ekonomisk brottslighet}},
year = {{2005}},
}