Home State Taxation - den framtida bolagsbeskattningen inom EU?

Abstract

Home State Taxation är ett förslag på en ny form av bolagsbeskattning inom EU, framlagt av Sven-Olof Lodin och Malcolm Gammie. Förslagets grundtanke är att beskattningsrätten för dotterbolag, fasta driftställen och filialer kommer att tillfalla verksamhetsstaterna genom att man samlar hela den beskattningsbara vinsten hos moderbolaget i en koncern och sedan fördelar den med hjälp av en formel. Förslaget är ett interimistiskt system som ska fungera tills man på EU-nivå kan enas om en enhetlig bolagsbeskattning genom sekundär lagstiftning. Det är utformat för att lösa de problem en koncern står inför idag när den har verksamheter i flera olika medlemsstater. Det största problemet för koncernerna har utgjorts av en saknad möjlighet till resultatutjämning mellan bolag i olika medlemsstater. Därutöver kan förslaget ge en möjlighet till omorganisation och expansion över gränserna eftersom alla transaktioner mellan bolagen anses som interna enligt moderbolagets verksamhetsstats nationella skattelagstiftning. De avtalsslutande staterna ska på ett möte besluta om detaljregleringen av förslaget och deras största arbetsuppgift blir att besluta om den formel som ska fördela beskattningsrätten till de olika verksamhetsstaterna. Övriga uppgifter består av att besluta om vilka kriterier som ska uppfyllas av medlemsstaterna för att de ska kunna kvalificera sig som hemstat. De ska också lägga upp riktlinjer för hur själva hemstatsgruppen, det vill säga koncernen, ska konstrueras. Valet av vilken medlemsstat, som koncernen ska ha som hemstat, avgörs av koncernen själv. I dagsläget är det dubbelbeskattningsavtalen som reglerar var en inkomst ska beskattas. Vid en övergång till HST har dessa dock spelat ut sin roll vad gäller fördelningen av beskattningsrätten för ett företags inkomst. Fördelningen kommer att ske enligt den beslutade formeln. De redan ingångna dubbelbeskattningsavtalen kan dock utgöra ett problem eftersom de i vissa fall kan motarbeta sig själva genom att de ibland, trots deras ursprungliga funktion, kan göra att en koncerns inkomst beskattas mer än en gång i olika stater eller också, att det inte sker någon beskattning alls av en viss inkomst. Detta beror på att en koncerns inkomst från tredje land, ett icke-EU land, kommer att fortsätta regleras genom dubbelbeskattningsavtal och i dessa kan de två olika metoderna för undvikandet av dubbel-beskattning ta ut varandra. Det finns endast ett fåtal direktiv på det direkta skatteområdet eftersom man i ministerrådet inte kan enas om enhälliga beslut. Istället har EG-domstolen tagit på sig en roll där de styr de olika medlemsstaternas skiftande bolagsbeskattning mot likformighet genom att i flera rättsfall underkänna de olika medlemsstaternas bolagsskattelagstiftningar såsom stridande mot de fria rörligheterna och där speciellt etableringsfriheten och anti-diskrimineringsreglerna. I målen från EG-domstolen handlar det oftast inte om just bolagsskattelagstiftningens utformning utan om att den strider mot de i EG-fördraget uppdragna friheterna eller att en viss stats lagstiftning är diskriminerande. I medlemsstaternas begäran om förhandsavgörande, tolkar då EG-domstolen in rättsfrågor, som istället handlar om själva utformningen av bolagsskattelagstiftningen och underkänner den oftast på en grund som snarare vilar på de fria rörligheterna eller anti-diskrimineringsreglerna än på att medlemsstaternas beskattningssystem i sig strider mot EG-fördraget. Om HST blir en del av den europeiska bolagsbeskattningen kan systemet komma på kollisionskurs med EG-rätten. Även om domstolen inte har någon rätt enligt EG-fördraget att angripa HST finns det fortfarande en möjlighet att ifrågasätta systemet genom förhandsavgöranden, eftersom de olika medlemsstaterna kommer att behålla sin bolagsskattelagstiftning och sin rätt att beskatta företag verksamma inom sitt territorium. Härav följer att de nationella domstolarna kommer att fortsätta att begära förhandsbesked i vissa särskilda fall där rättsfrågan riskerar att inkräkta på EG-rättens område. Det är främst anti-diskrimineringsreglerna, och då främst den omdiskuterade situationen angående konstruktionen av hemstatsgruppen, som kan orsaka en kollision. I en koncern där moderbolaget har ett dotterbolag i ett tredje land, en stat utanför medlemskapen, och detta dotterbolag i sin tur har ett dotterbolag inom EU och dessutom i en HST-stat, uppkommer frågan om dotterbolaget i tredje land bryter kedjan som gör det möjligt för hela koncernen att bilda en hemstatsgrupp. Möjligen ska dotter-dotterbolaget här anses som en del av moderbolagets grupp, men det är något som framtiden får utvisa då man finner det nödvändigt att rådfråga EG-domstolen. Förslaget om HST innehåller tre stora svagheter, som alla var och en för sig kan göra att förslaget aldrig kommer att realiseras. För det första är detaljregleringen inte tillräckligt utredd och genomarbetad. För det andra är det en tung börda för de avtalsslutande staterna att besluta om en fördelningsnyckel och för det tredje är förhållandena med redan ingångna dubbelbeskattningsavtal, EG-fördraget och inkomster från tredje land bagatelliserad. Det nämndes i början av denna sammanfattning att HST är ett interimistiskt system, utvecklat för att fungera tills man i ministerrådet kan komma överens om en enhetlig bolagsbeskattning. Även om arbetet på detta område är något långdraget finns det en möjlighet att man faktiskt kommer att finna en lösning och då kommer HST aldrig att realiseras. Trots detta får HST anses som ett system värt en närmare granskning och resultatet av den granskningen presenteras i detta arbete.

• author: Timeke, Therese
• supervisor: Lars Pelin
• organization: Department of Law
• year: 2005
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EG-rätt, Skatterätt
• language: Swedish
• id: 1562609
• date added to LUP: 2010-03-08 15:55:30
• date last changed: 2010-03-08 15:55:30