Oregistrerad gemenskapsformgivning
(2007)Department of Law
- Abstract
- Sedan den 6 mars 2002 är det möjligt för formgivare och innehavare av formgivningar att på EU-nivå skydda sina formgivningar som gemenskapsformgivningar. Skyddet för gemenskapsformgivningar regleras i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. Förordningen bygger på en ny så kallad ''design approach'', vilket innebär att formgivningar ses som ett viktigt verktyg för marknadsföring och för att tillvarata de ekonomiska intressen som kan hänföras till formgivningen. Formgivningar kan därför skyddas som registrerad gemenskapsformgivning och/eller som oregistrerad gemenskapsformgivning. Möjligheten att formgivningsrättsligt kunna skydda en formgivning utan att registrera den är en nyhet inom den europeiska immaterialrätten och... (More)
- Sedan den 6 mars 2002 är det möjligt för formgivare och innehavare av formgivningar att på EU-nivå skydda sina formgivningar som gemenskapsformgivningar. Skyddet för gemenskapsformgivningar regleras i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. Förordningen bygger på en ny så kallad ''design approach'', vilket innebär att formgivningar ses som ett viktigt verktyg för marknadsföring och för att tillvarata de ekonomiska intressen som kan hänföras till formgivningen. Formgivningar kan därför skyddas som registrerad gemenskapsformgivning och/eller som oregistrerad gemenskapsformgivning. Möjligheten att formgivningsrättsligt kunna skydda en formgivning utan att registrera den är en nyhet inom den europeiska immaterialrätten och det är denna nya rättsfigur - oregistrerad gemenskapsformgivning - som är föremålet för den här uppsatsen. Avsikten är att ge en så heltäckande redogörelse för skyddet som möjligt, samtidigt som några av de faktorer som ger skyddsformen dess särskiljande karaktär analyseras i detalj. Syftet med skyddet för oregistrerade gemenskapsformgivningar är bland annat att innehavare av rättigheten ska kunna testa formgivningens nytta på marknaden, samt att skydda formgivningar med kort kommersiell livslängd för vilka registrerat skydd av ekonomiska eller andra skäl är omotiverat. Skyddet uppkommer automatiskt utan formaliteter den dag då formgivningen för första gången görs tillgänglig för allmänheten inom gemenskapens territorium. Skyddet har enhetlig rättsverkan inom hela gemenskapen och under tre år från skyddets uppkomst ges innehavaren av rättigheten en ensamrätt till användning av formgivningar som faller inom den skyddade formgivningens skyddsomfång, under förutsättning att den bestridda användningen är ett resultat av att den skyddade formgivningen efterbildats. Det som skyddas är en produkts utseende, inte produkten som sådan. Således är det själva formgivningen som är skyddsobjektet, oavsett vilken produkt formgivningen förkroppsligas i. För att kunna skyddas som oregistrerad gemenskapsformgivning måste en formgivning bl.a. uppfylla nyhetskravet, dvs. betraktas som ny om ingen identisk formgivning har gjorts tillgänglig för allmänheten tidigare. Den måste även uppfylla kravet på särprägel, vilket innebär att det helhetsintryck som en kunnig användare får av formgivningen tydligt ska skilja sig från det helhetsintryck han får av tidigare allmänt tillgängliggjorda formgivningar. Mål om oregistrerad gemenskapsformgivning är mycket sällsynta. I uppsatsen redogörs för samtliga svenska och några av de europeiska mål som gått att finna. Då inget av dessa nått längre än andra instans är prejudikatvärdet ytterst begränsat, men visst intresse finns i att studera hur skyddet för oregistrerad gemenskapsformgivning tagits emot i domstolarna under de fem år som skyddet har kunnat åberopas. Trots, eller kanske tack vare, att kumulation mellan skydd som oregistrerad gemenskapsformgivning och andra immateriella rättigheter är tillåten enligt förordningen så finns potentiella konfliktområden. Det kan t.ex. gälla situationer där två eller flera olika immateriella rättigheter existerar till samma objekt och rättigheterna innehas av olika personer. Eftersom skyddet för oregistrerade gemenskapsformgivningar också i vissa avseenden är en hybrid mellan de traditionella industriella rättigheterna och upphovsrätten kan det oregistrerade skyddet inte med lätthet integreras i det befintliga systemet av immateriella rättigheter i Europa. Det råder dock inget tvivel om att skydd för oregistrerade gemenskapsformgivningar i enskilda fall kan vara utomordentligt betydelsefullt för innehavare av rättigheten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562700
- author
- Törnkvist, Mathias
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562700
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562700,
abstract = {{Sedan den 6 mars 2002 är det möjligt för formgivare och innehavare av formgivningar att på EU-nivå skydda sina formgivningar som gemenskapsformgivningar. Skyddet för gemenskapsformgivningar regleras i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. Förordningen bygger på en ny så kallad ''design approach'', vilket innebär att formgivningar ses som ett viktigt verktyg för marknadsföring och för att tillvarata de ekonomiska intressen som kan hänföras till formgivningen. Formgivningar kan därför skyddas som registrerad gemenskapsformgivning och/eller som oregistrerad gemenskapsformgivning. Möjligheten att formgivningsrättsligt kunna skydda en formgivning utan att registrera den är en nyhet inom den europeiska immaterialrätten och det är denna nya rättsfigur - oregistrerad gemenskapsformgivning - som är föremålet för den här uppsatsen. Avsikten är att ge en så heltäckande redogörelse för skyddet som möjligt, samtidigt som några av de faktorer som ger skyddsformen dess särskiljande karaktär analyseras i detalj. Syftet med skyddet för oregistrerade gemenskapsformgivningar är bland annat att innehavare av rättigheten ska kunna testa formgivningens nytta på marknaden, samt att skydda formgivningar med kort kommersiell livslängd för vilka registrerat skydd av ekonomiska eller andra skäl är omotiverat. Skyddet uppkommer automatiskt utan formaliteter den dag då formgivningen för första gången görs tillgänglig för allmänheten inom gemenskapens territorium. Skyddet har enhetlig rättsverkan inom hela gemenskapen och under tre år från skyddets uppkomst ges innehavaren av rättigheten en ensamrätt till användning av formgivningar som faller inom den skyddade formgivningens skyddsomfång, under förutsättning att den bestridda användningen är ett resultat av att den skyddade formgivningen efterbildats. Det som skyddas är en produkts utseende, inte produkten som sådan. Således är det själva formgivningen som är skyddsobjektet, oavsett vilken produkt formgivningen förkroppsligas i. För att kunna skyddas som oregistrerad gemenskapsformgivning måste en formgivning bl.a. uppfylla nyhetskravet, dvs. betraktas som ny om ingen identisk formgivning har gjorts tillgänglig för allmänheten tidigare. Den måste även uppfylla kravet på särprägel, vilket innebär att det helhetsintryck som en kunnig användare får av formgivningen tydligt ska skilja sig från det helhetsintryck han får av tidigare allmänt tillgängliggjorda formgivningar. Mål om oregistrerad gemenskapsformgivning är mycket sällsynta. I uppsatsen redogörs för samtliga svenska och några av de europeiska mål som gått att finna. Då inget av dessa nått längre än andra instans är prejudikatvärdet ytterst begränsat, men visst intresse finns i att studera hur skyddet för oregistrerad gemenskapsformgivning tagits emot i domstolarna under de fem år som skyddet har kunnat åberopas. Trots, eller kanske tack vare, att kumulation mellan skydd som oregistrerad gemenskapsformgivning och andra immateriella rättigheter är tillåten enligt förordningen så finns potentiella konfliktområden. Det kan t.ex. gälla situationer där två eller flera olika immateriella rättigheter existerar till samma objekt och rättigheterna innehas av olika personer. Eftersom skyddet för oregistrerade gemenskapsformgivningar också i vissa avseenden är en hybrid mellan de traditionella industriella rättigheterna och upphovsrätten kan det oregistrerade skyddet inte med lätthet integreras i det befintliga systemet av immateriella rättigheter i Europa. Det råder dock inget tvivel om att skydd för oregistrerade gemenskapsformgivningar i enskilda fall kan vara utomordentligt betydelsefullt för innehavare av rättigheten.}},
author = {{Törnkvist, Mathias}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Oregistrerad gemenskapsformgivning}},
year = {{2007}},
}