Bankernas omklassificeringar av finansiella tillgångar - En nödvändig eller en vilseledande affär?
(2010)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Uppsatsen avser belysa huruvida användbarheten samt transparensen i de finansiella rapporterna har påverkats av tillämpningen av tilläggen i IAS 39 samt IFRS 7 och i så fall på vilket sätt. Undersökningen genomförs utifrån användarnas perspektiv på de finansiella rapporterna. Metod: Uppsatsen skrivs utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med betoning på abduktion. Undersökningen består av granskning av bankernas årsredovisningar samt intervjuer med bank- och aktieanalytiker. Teoretiskt perspektiv: I uppsatsen redogörs för vetenskaplig litteratur kring regleringar av bankernas redovisning och värderingsmetoder. Vidare ges en aktuell och vetenskapligt förankrad presentation av kvalitativa egenskaper samt transparensen. Empiri:... (More)
- Syfte: Uppsatsen avser belysa huruvida användbarheten samt transparensen i de finansiella rapporterna har påverkats av tillämpningen av tilläggen i IAS 39 samt IFRS 7 och i så fall på vilket sätt. Undersökningen genomförs utifrån användarnas perspektiv på de finansiella rapporterna. Metod: Uppsatsen skrivs utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med betoning på abduktion. Undersökningen består av granskning av bankernas årsredovisningar samt intervjuer med bank- och aktieanalytiker. Teoretiskt perspektiv: I uppsatsen redogörs för vetenskaplig litteratur kring regleringar av bankernas redovisning och värderingsmetoder. Vidare ges en aktuell och vetenskapligt förankrad presentation av kvalitativa egenskaper samt transparensen. Empiri: Uppsatsens empiriska undersökning består av granskning av bankernas årsredovisningar samt intervjuer med bank- och aktieanalytiker. Genom granskning av årsredovisningar fastsälls det hur tillämpning av tilläggen ser ut i praktiken samt vilka effekter de här kan ha på användbarheten och transparensen i de finansiella rapporterna. Empiriska resultat stärks av respondenternas svar vilka ges i intervjuerna. Resultat: Studien visar att tre av de fyra undersökta svenska börsnoterade bankerna tillämpar tilläggen i IAS 39 och IFRS 7. Upplysningarnas omfattning skiljer sig dock mellan bankerna vilket kan innebära att brister finns i IFRS 7. I uppsatsen fastställs också att begreppet rapporteringsperiod tolkas olika av olika banker. Studien visar vidare att det kan finnas ett samband mellan tillämpningen av tilläggen och användbarheten samt transparensen i de finansiella rapporterna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1591497
- author
- Mostro, Lejla and Zell, Patricia
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- omklassificeringar, upplysningar, användbarhet, transparens, kvalitativa egenskaper, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1591497
- date added to LUP
- 2010-01-26 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 17:57:26
@misc{1591497,
abstract = {{Syfte: Uppsatsen avser belysa huruvida användbarheten samt transparensen i de finansiella rapporterna har påverkats av tillämpningen av tilläggen i IAS 39 samt IFRS 7 och i så fall på vilket sätt. Undersökningen genomförs utifrån användarnas perspektiv på de finansiella rapporterna. Metod: Uppsatsen skrivs utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med betoning på abduktion. Undersökningen består av granskning av bankernas årsredovisningar samt intervjuer med bank- och aktieanalytiker. Teoretiskt perspektiv: I uppsatsen redogörs för vetenskaplig litteratur kring regleringar av bankernas redovisning och värderingsmetoder. Vidare ges en aktuell och vetenskapligt förankrad presentation av kvalitativa egenskaper samt transparensen. Empiri: Uppsatsens empiriska undersökning består av granskning av bankernas årsredovisningar samt intervjuer med bank- och aktieanalytiker. Genom granskning av årsredovisningar fastsälls det hur tillämpning av tilläggen ser ut i praktiken samt vilka effekter de här kan ha på användbarheten och transparensen i de finansiella rapporterna. Empiriska resultat stärks av respondenternas svar vilka ges i intervjuerna. Resultat: Studien visar att tre av de fyra undersökta svenska börsnoterade bankerna tillämpar tilläggen i IAS 39 och IFRS 7. Upplysningarnas omfattning skiljer sig dock mellan bankerna vilket kan innebära att brister finns i IFRS 7. I uppsatsen fastställs också att begreppet rapporteringsperiod tolkas olika av olika banker. Studien visar vidare att det kan finnas ett samband mellan tillämpningen av tilläggen och användbarheten samt transparensen i de finansiella rapporterna.}},
author = {{Mostro, Lejla and Zell, Patricia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bankernas omklassificeringar av finansiella tillgångar - En nödvändig eller en vilseledande affär?}},
year = {{2010}},
}