Ägarstyrningspolicies betydelse ur ett minoritetsperspektiv
(2010)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syftet med studien är att utifrån Aktiespararnas tre fokusfrågor för 2010 studera ett antal utvalda svenska institutioners ägarstyrningspolicies. Vi utvärderar ägarstyrningspolicies betydelse och funktion ur ett minoritetsperspektiv. Detta gör vi genom att se till fokusfrågorna; bemyndigande till styrelsen, rörliga ersättningar samt tillsättande av valberedning. Utifrån relevanta teorier inom corporate governance analyserar vi vilket behov ägarstyrningspolicies fyller för minoritetsägare.
I aktiebolagslagen finns paragrafer som ger minoritetsägarna ett visst skydd från majoritetens maktutövning. Aktiebolagslagen förbjuder beslut eller verkställighetsåtgärder som riskerar att medföra otillbörlig särbehandling av aktieägare. Utöver denna lag... (More) - Syftet med studien är att utifrån Aktiespararnas tre fokusfrågor för 2010 studera ett antal utvalda svenska institutioners ägarstyrningspolicies. Vi utvärderar ägarstyrningspolicies betydelse och funktion ur ett minoritetsperspektiv. Detta gör vi genom att se till fokusfrågorna; bemyndigande till styrelsen, rörliga ersättningar samt tillsättande av valberedning. Utifrån relevanta teorier inom corporate governance analyserar vi vilket behov ägarstyrningspolicies fyller för minoritetsägare.
I aktiebolagslagen finns paragrafer som ger minoritetsägarna ett visst skydd från majoritetens maktutövning. Aktiebolagslagen förbjuder beslut eller verkställighetsåtgärder som riskerar att medföra otillbörlig särbehandling av aktieägare. Utöver denna lag finns Svensk kod för bolagsstyrning, Koden, vars syfte är att förbättra bolagsstyrningen i svenska börsnoterade bolag. Utöver Koden finns även börsens noteringsavtal och andra rekommendationer, exempelvis ägarstyrningspolicies, som tillsammans utgör den självreglerande delen inom corporate governance systemet. Faktum kvarstår att aktiesparare med ett mindre aktieinnehav är minoritetsägare och att de kan göra väldigt lite för att påverka styrningen av ett bolag trots lag och rekommendationer.
Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation som grundades 1966. Förbundet representerar enskilda individer som sparar i marknadsnoterade aktier, aktiefonder och andra aktierelaterade värdepapper. Förbundets främsta uppgift är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för enskildas aktiesparande. Aktiespararna och aktiemarknadens institutionella ägare har genom ägarstyrningspolicies uppfört riktlinjer och nedtecknat regler för hur de skall agera i vissa givna situationer och konkreta frågor. De institutionella ägarna är: banker, pensions-, försäkrings- och fondbolag vars övergripande mål är att maximera fondspararnas avkastning. Det faller naturligt att om inte dessa riktlinjer överensstämmer med bolagens ägarstyrning kommer ej heller institutionerna att investera i desamma. Detta skapar i sin tur möjlighet för institutionerna att sätta stor press på bolagens ledningar. Vid större aktieinnehav får det betydelse, då värdet på bolaget kan minska om institutionen avyttrar sitt innehav. Därtill kan institutionens beteende signalera och påverka andra investerare att agera på samma sätt.
Studien visar att institutionernas ägarstyrningspolicies inte har någon nämnvärd betydelse ur ett minoritetsperspektiv, utan det är främst ett internt verktyg för deras tjänstemän. Då Aktiespararna är en intresseorganisation visar de genom sin ägarstyrningspolicy vilka värdegrunder de står på och det är även ett verktyg för att dra till sig fler medlemmar och intressenter. Vi finner att Aktiespararnas ägarstyrningspolicy har en viktig roll för minoritetsägare så att de kan göra sin röst hörd gentemot bolagen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1628216
- author
- Berggren, Cecilia and Karlsson, Lydia
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Corporate governance, ägarstyrningspolicy, minoritetsägare, Aktiespararna, institutionella ägare, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1628216
- date added to LUP
- 2010-06-04 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 18:11:14
@misc{1628216,
abstract = {{Syftet med studien är att utifrån Aktiespararnas tre fokusfrågor för 2010 studera ett antal utvalda svenska institutioners ägarstyrningspolicies. Vi utvärderar ägarstyrningspolicies betydelse och funktion ur ett minoritetsperspektiv. Detta gör vi genom att se till fokusfrågorna; bemyndigande till styrelsen, rörliga ersättningar samt tillsättande av valberedning. Utifrån relevanta teorier inom corporate governance analyserar vi vilket behov ägarstyrningspolicies fyller för minoritetsägare.
I aktiebolagslagen finns paragrafer som ger minoritetsägarna ett visst skydd från majoritetens maktutövning. Aktiebolagslagen förbjuder beslut eller verkställighetsåtgärder som riskerar att medföra otillbörlig särbehandling av aktieägare. Utöver denna lag finns Svensk kod för bolagsstyrning, Koden, vars syfte är att förbättra bolagsstyrningen i svenska börsnoterade bolag. Utöver Koden finns även börsens noteringsavtal och andra rekommendationer, exempelvis ägarstyrningspolicies, som tillsammans utgör den självreglerande delen inom corporate governance systemet. Faktum kvarstår att aktiesparare med ett mindre aktieinnehav är minoritetsägare och att de kan göra väldigt lite för att påverka styrningen av ett bolag trots lag och rekommendationer.
Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation som grundades 1966. Förbundet representerar enskilda individer som sparar i marknadsnoterade aktier, aktiefonder och andra aktierelaterade värdepapper. Förbundets främsta uppgift är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för enskildas aktiesparande. Aktiespararna och aktiemarknadens institutionella ägare har genom ägarstyrningspolicies uppfört riktlinjer och nedtecknat regler för hur de skall agera i vissa givna situationer och konkreta frågor. De institutionella ägarna är: banker, pensions-, försäkrings- och fondbolag vars övergripande mål är att maximera fondspararnas avkastning. Det faller naturligt att om inte dessa riktlinjer överensstämmer med bolagens ägarstyrning kommer ej heller institutionerna att investera i desamma. Detta skapar i sin tur möjlighet för institutionerna att sätta stor press på bolagens ledningar. Vid större aktieinnehav får det betydelse, då värdet på bolaget kan minska om institutionen avyttrar sitt innehav. Därtill kan institutionens beteende signalera och påverka andra investerare att agera på samma sätt.
Studien visar att institutionernas ägarstyrningspolicies inte har någon nämnvärd betydelse ur ett minoritetsperspektiv, utan det är främst ett internt verktyg för deras tjänstemän. Då Aktiespararna är en intresseorganisation visar de genom sin ägarstyrningspolicy vilka värdegrunder de står på och det är även ett verktyg för att dra till sig fler medlemmar och intressenter. Vi finner att Aktiespararnas ägarstyrningspolicy har en viktig roll för minoritetsägare så att de kan göra sin röst hörd gentemot bolagen.}},
author = {{Berggren, Cecilia and Karlsson, Lydia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ägarstyrningspolicies betydelse ur ett minoritetsperspektiv}},
year = {{2010}},
}