Restriktioner för häktade - en utredning om orsakerna till att åklagare tillgriper restriktioner

Abstract

The Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) and the Swedish constitution guarantee everyone a number of civil rights. Every citizen has the right to respect for his private and family life, his home and his correspondence. These rights may be limited by law, presumed that these limitations have a righteous purpose in a democratic society. Investigating crimes can be considered as such a purpose.

ECHR and the Swedish constitution also guarantee that no one shall be subjected to torture or to inhuman or degrading treatment. The convention of torture is significant in this context, as it is constructed to enhance the individual’s protection of torture and inhuman treatment. Further, a special torture committee (CPT) has been created to investigate whether countries that have signed the convention are living by its rules.

Taking somebody into custody is the most interventional coercive measure that exists according to Swedish National Law. Every detention has therefore to be given support by the law. These can be divided into four types and are associated with different reasons for detention. The cause to take somebody into custody must always be strong enough to motivate the inconvenience that the individual will suffer by being in custody.

An individual who has been taken into custody can be subjected to certain restrictions when it comes to communication. These restrictions generate an even stronger intrusion of the personal integrity of the individual beyond the initial detention. For a prosecutor to be allowed to impose these restrictions upon an individual, the deprivation of freedom must be based on risk of tampering with evidence. Risk of tampering with evidence implies that there is a risk that the suspect could destroy evidence or damage the investigation in another way if given the chance.

Sweden has been criticized by CPT for a long period of time regarding the amount of time suspects spend in custody, the frequent use of restrictions and the lack of possibility of appealing an order of restriction. The investigation of custody conducted by the Swedish government found it difficult to explain the variations of imposing restrictions between different local public prosecution offices. Further the investigation indicated that restrictions are sometimes imposed routinely or unnecessarily.

In April 2011, a new Swedish law will be coming into force. The law includes the possibility to appeal an order of court, which is not possible today. The law’s purpose is to reduce the number of persons imposed by restrictions.
Because of the criticism raised against the regional public prosecution office, the Swedish government has conducted an investigation in order to evaluate the disposition of the restrictions.

To respond to the criticism it is necessary to investigate why prosecutors are using restrictions in such extent.

My investigation shows that prosecutors are using restrictions because of mainly there things:
• Lack of guidelines giving the prosecutors instructions how and when to apply restrictions
• Lack of a thorough judgment in court
• Procedural law of Sweden is based on the principle of oral proceeding, the principle of immediateness and the concentrations principle. These principles make it difficult to investigate crimes without using restrictions

Abstract (Swedish)

Genom Europakonventionen och regeringsformen tillförsäkras den enskilde ett flertal rättigheter. Varje medborgare åtnjuter bland annat skydd till frihet och personlig säkerhet samt till privat och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Dessa friheter får begränsas genom lag under förutsättning att begränsningen tillgodoser ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Att utreda brott anses vara ett sådant ändamål.

Av Europakonventionen och regeringsformen följer även att varje medborgare är skyddad mot tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. I detta sammanhang får Tortyrkonventionen betydelse eftersom denna upprättats i syfte att stärka skyddet mot tortyr och omänsklig behandling. En särskild Tortyrkommitté (CPT) har dessutom upprättats för att undersöka att de stater som ratificerat konventionen verkligen efterlever innehållet.

Häktning är det mest ingripande tvångsmedlet som finns i svensk rätt. Mot bakgrund av detta krävs lagstöd bakom varje häktningsbeslut. I 24 kap. RB regleras förutsättningarna för häktning. Dessa kan delas in i fyra typfall och är förknippade med olika slag av häktningsgrunder. Skälen för ett frihetsberövande måste alltid uppväga de olägenheter som en häktning innebär för den misstänkte.

En person som har berövats friheten kan åläggas restriktioner som innebär inskränkningar i kontakten med omvärlden. Inskränkningarna innebär, utöver frihetsberövandet, ett betydande integritetsintrång för den enskilde. För att åklagaren ska få medgivande att ålägga restriktioner måste frihetsberövandet grunda sig på kollusionsfara. Kollusionsfara innebär att det föreligger en risk att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt kan försvåra utredningen.

Sverige har under lång tid kritiserats av bland annat CPT avseende häktningstider, en frekvent användning av restriktioner samt avsaknad av möjligheter att överklaga ett restriktionsbeslut. Den häktesutredning som år 2006 tillsattes till följd av kritiken, fann bland annat att det förelåg svårförklarliga variationer mellan olika åklagarkammare samt att det inte kunde uteslutas att restriktioner då och då tillgrips slentrianmässigt och i onödan eller bibehålls längre än vad som är motiverat.

Den första april 2011 kommer en ny häkteslag att träda ikraft. Lagen innehåller bland annat möjlighet att överklaga rättens beslut avseende åläggandet av restriktioner av visst slag för den häktade. Ett av syftena med lagen är att minska andelen häktade som åläggs med restriktioner.

Mot bakgrund av kritiken för tillämpningen av restriktioner som riktats mot Sverige fick Åklagarmyndigheten 2009 i uppdrag, av regeringen att genomföra en utredning i syfte att utvärdera dispositionen av inskränkningarna.

För att kunna bemöta den kritik som riktats mot Sverige förutsätts en utredning om vilka orsaker som ligger bakom användandet av restriktioner.
Denna uppsats avser att klarlägga sådana potentiella orsaker.

Min utredning visar att det främst är tre orsaker som ligger bakom åklagarnas tillämpning av restriktioner:
• Avsaknad av tydliga riklinjer som konkret anger hur och när restriktioner ska tillämpas.
• Avsaknad av en av domstolen djupgående bedömning huruvida restriktioner verkligen är nödvändigt.
• Eftersom svensk processrätt vilar på principerna om muntlighet, koncentration och omedelbarhet blir det i många fall oundvikligt att bedriva en effektiv brottsutredning utan att tillgripa restriktioner.

• author: Olsson, Elin
• supervisor: Helén Örnemark-Hansen
• organization: Department of Law
• alternative title: Restrictions imposed on detainees - an investigation about the causes why prosecutors make use of restrictions
• course: JURM01 20102
• year: 2010
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Processrätt, Häktning, Restriktioner, CPT, Tortyrkommittén
• language: Swedish
• additional info: Elin Olsson; 0733-647661; [e-mail]
• id: 1737211
• date added to LUP: 2010-12-09 08:55:18
• date last changed: 2010-12-09 08:55:18