Upphovsrätten - och ansvarsfrihetsregleringen för internettjänsteleverantörer

Abstract

Internet Service Providers (ISP:s) have been widely discussed in the ambit of copyright law. This group of service providers is namely, from many points of view, more interesting to pursue, when it comes to illicit material posted on the internet, than the actual source of the content. The increased difficulty to find the actual perpetrator is a contributory reason for why cop-yright owners choose to sue the ISP, since ISP:s normally are easier to locate and, most importantly, are seen as more lucrative targets for litigation.

This, and the diverging laws in the Member States of the European Union regarding liability for ISP:s, lead to the adoption of the so called E-commerce directive. The directive is to some extent inspired by similar rules in the US Copyright Act which were inserted by the adoption of the Digital Millenium and Copyright Act in 1998. The so called safe harbours in the directive means that internet service providers under certain conditions can-not be subject to liability when it comes to, among others, copyright in-fringements.

The E-commerce directive is, from many points of view, far from clear and precise when it comes to its application and interpretation. This regards, not least, the rules concerning the freedom from liability with respect to ISP:s. This is apparent from both diverging statements in the literature, but also from various travaux prépartoires. A contributory reason could be the ab-sence of case law. The aim with this paper is therefore to illustrate and ex-plain the scope of application of the so called safe harbours in the E-commerce directive and the corresponding Swedish law, E-handelslagen.

The wide amount of illicit copies on the internet has furthermore engaged several states to try to negotiate a new intellectual property enforcement agreement, the so called ACTA-agreement. The European Union is a nego-tiating party to the agreement. One could therefore ask oneself how the AC-TA-agreement will impact on future regulation of ISP-liability. The agree-ment has not been ratified yet by the European Union.

Abstract (Swedish)

Internettjänsteleverantörer är en grupp aktörer som har ägnats stor uppmärk-samhet inom ramen för upphovsrätten. Dessa aktörer är nämligen, av flera anledningar, intressanta att rikta såväl civilrättsliga som straffrättsliga krav mot med anledning av upphovsrättsintrång som begås på internet. Den öka-de svårigheten att komma åt ursprungskällan vid brott på internet är en bi-dragande faktor till varför man i många fall väljer att rikta krav mot internet-tjänsteleverantörer, istället för t.ex. privatpersonerna som i de flesta fall är upphovet till piratkopian, eftersom de oftast är lättare att identifiera samt har de ekonomiska förutsättningarna för att tillgodose de skadeståndsrättsliga krav som ofta framställs av rättighetsinnehavare med anledning av upphovs-rättsintrång. Med anledning av detta, samt den divergerande lagstiftning och praxis som utvecklats i några av medlemsländerna inom EU i förhållande till det upphovsrättsliga ansvaret för internettjänsteleverantörer, antog det Europeiska rådet den 8 juni 2000 det s.k. E-handelsdirektivet. Direktivet är inspirerat av liknande regler som återfinns i den amerikanska US Copyright Act och som antogs genom den s.k. Digital Millenium Copyright Act 1998. Ansvarsfrihetsregleringen innebär att de tjänsteleverantörer som faller inom tillämpningsområdet för direktivet i vissa fall undviker ansvar i förhållande till ageranden som betraktats som nödvändiga för att de ska kunna utöva sin verksamhet.

E-handelsdirektivet kan sägas vara en lagstiftningsprodukt som bygger på många överväganden och kompromisser och som i många hänseenden inte är att betrakta som en färdig lagstiftningsprodukt. Detta gäller inte minst reglerna om ansvarsfrihet för internettjänsteleverantörer. I många fall är det inte riktigt klart hur reglerna ska tolkas vilket bl.a. framgår av divergerande uttalanden i doktrin och förarbeten. En bidragande faktor är även den bris-tande tillgången på praxis. Syftet med denna uppsats är således att försöka belysa samt förklara ansvarfrihetsreglerna i E-handelsdirektivet samt den motsvarande svenska implementeringen av direktivet i E-handelslagen. An-svarsfrihetsreglerna i E-handelsdirektivet kommer bl.a. att belysas utifrån det ganska nyligen meddelade förhandsavgörandet från Europeiska Unio-nens domstol i det s.k. Google vs. Louis Vuitton - målet. Reglerna kommer även betraktas utifrån det ansvar som idag kan göras gällande gentemot s.k. internettjänsteleverantörer.

Den omfattande piratkopieringen av verk på internet har dessutom engagerat de globala handelsparterna till att försöka anta ett nytt internationellt avtal, det s.k. ACTA-avtalet, som tar sikte på att komma till rätta med problem som bl.a. piratkopiering samt upphovsrättsbrott på internet. Ett utkast till avtalet presenterades av avtalsparterna redan i april 2010. En anledning till varför ACTA antagits utanför ramen för redan etablerade samarbeten är de misslyckade försök man gjort om att få till stånd en liknande överrenskom-melse inom WIPO. Detta är även något som kritiserats med ACTA då man menar att vissa länder medvetet uteslutits från förhandlingarna. I avtalets femte avdelning har man antagit regler som tar sikte på internettjänsteleve-rantörer. Regleringen, som bygger på ett frivilligt samarbete mellan nätope-ratörer och upphovsrättsorganisationer eller rättighetsinnehavare, har blivit starkt kritiserad av såväl svenska politiker som EU-parlamentariker. Frågan är hur regleringen av internettjänsteleverantörers ansvar kommer att se ut i framtiden och om EU:s eventuella ratificering av ACTA-avtalet kommer att innebära en vidareutveckling eller förändring av de ansvarsfrihetsregler som idag återfinns i E-handelsdirektivet.

Internet Service Providers (ISP:s) have been widely discussed in the ambit of copyright law. This group of service providers is namely, from many points of view, more interesting to pursue, when it comes to illicit material posted on the internet, than the actual source of the content. The increased difficulty to find the actual perpetrator is a contributory reason for why cop-yright owners choose to sue the ISP, since ISP:s normally are easier to locate and, most importantly, are seen as more lucrative targets for litigation.

This, and the diverging laws in the Member States of the European Union regarding liability for ISP:s, lead to the adoption of the so called E-commerce directive. The directive is to some extent inspired by similar rules in the US Copyright Act which were inserted by the adoption of the Digital Millenium and Copyright Act in 1998. The so called safe harbours in the directive means that internet service providers under certain conditions can-not be subject to liability when it comes to, among others, copyright in-fringements.

The E-commerce directive is, from many points of view, far from clear and precise when it comes to its application and interpretation. This regards, not least, the rules concerning the freedom from liability with respect to ISP:s. This is apparent from both diverging statements in the literature, but also from various travaux prépartoires. A contributory reason could be the ab-sence of case law. The aim with this paper is therefore to illustrate and ex-plain the scope of application of the so called safe harbours in the E-commerce directive and the corresponding Swedish law, E-handelslagen.

The wide amount of illicit copies on the internet has furthermore engaged several states to try to negotiate a new intellectual property enforcement agreement, the so called ACTA-agreement. The European Union is a nego-tiating party to the agreement. One could therefore ask oneself how the AC-TA-agreement will impact on future regulation of ISP-liability. The agree-ment has not been ratified yet by the European Union.

• author: Kristensson Peluso Gaglione, Marzia
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Copyright Law - Internet Service Providers and the E-Commerce Directive
• course: JURM01 20111
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: E-handelsdirektivet, Internettjänsteleverantör, E-handel, Upphovsrätt, IT-rätt, E-handelslagen
• language: Swedish
• id: 1975700
• date added to LUP: 2011-06-13 14:51:14
• date last changed: 2011-06-13 14:51:14