Bruksvärdets möjlighet - och utvecklingen av området Seved i Malmö
(2011) SOCK01 20111Sociology
- Abstract (Swedish)
- I en värld där städers fysiska strukturer ständigt producerar och reproducerar social orättvisa kan stadsplanering sägas spela en central roll. I Malmö sjösatte kommunen hösten 2010 ett femårigt stadsutvecklingsprojekt kallat ”Områdesprogrammet” vars syfte är att öka den sociala hållbarheten i fyra utvalda områden där problem med sociala klyftor och segregation anses vara som störst. Seved är ett av fyra områden i staden som detta projekt fokuserar på. En ökad social hållbarhet ska nås inom ramen för detta projekt genom bl.a. ökad dialog mellan kommunala tjänstemän och boende, t.ex. i form av organiserade möten. Denna form av brukardelaktighet är dock något jag som ställer mig kritisk inför vilket utgör min ingång i studien. Genom att utgå... (More)
- I en värld där städers fysiska strukturer ständigt producerar och reproducerar social orättvisa kan stadsplanering sägas spela en central roll. I Malmö sjösatte kommunen hösten 2010 ett femårigt stadsutvecklingsprojekt kallat ”Områdesprogrammet” vars syfte är att öka den sociala hållbarheten i fyra utvalda områden där problem med sociala klyftor och segregation anses vara som störst. Seved är ett av fyra områden i staden som detta projekt fokuserar på. En ökad social hållbarhet ska nås inom ramen för detta projekt genom bl.a. ökad dialog mellan kommunala tjänstemän och boende, t.ex. i form av organiserade möten. Denna form av brukardelaktighet är dock något jag som ställer mig kritisk inför vilket utgör min ingång i studien. Genom att utgå ifrån Henri Lefebvres marxistiska teori om produktionen av rum ämnar jag bidra med en kritisk och normativ förståelse som undersöker möjligheterna för en ny form av brukardelaktighet att komma till stånd. Empirin som ligger till grund för denna förståelse har insamlats genom fem intervjuer där tre kommunala tjänstemän, som alla är involverade i projektet, en ideellt arbetande samt en boende kommer till tals. Jag har valt att dialektiskt ställa tjänstemäns föreställningar (som på olika sätt kan kopplas till projektet och som alla präglas av motsägelser) mot den praxis som kommer till uttryck hos vissa boende i det offentliga rummet i Seved. Genom att skärskåda den fortsatta orättvisa rumsproduktionen i Seved som pågår trots kommunens ambitioner om social hållbarhet går det att se frigörande möjligheter i det offentliga rummet trots den fortgående rumsproduktionen. Men för att möjliggöra ett erkännande av bruksvärdet framför bytesvärdet, och på så vis ge utrymme för alla invånare i Seved att bruka rummet och den stad de har rätt till och på det sätt de önskar, krävs det också en ny typ av politiskt medveten tjänsteman med en ny kunskapssyn, som både erkänner och skapar förutsättningar för detta bruksvärde ska kunna växa fram. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1977948
- author
- Sjunnesson, Joakim LU
- supervisor
-
- Eva Kärfve LU
- organization
- course
- SOCK01 20111
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Seved, stadsplanering, normativ, produktionen av rum, bruksvärdet
- language
- Swedish
- id
- 1977948
- date added to LUP
- 2011-06-15 11:07:50
- date last changed
- 2012-02-17 14:05:15
@misc{1977948,
abstract = {{I en värld där städers fysiska strukturer ständigt producerar och reproducerar social orättvisa kan stadsplanering sägas spela en central roll. I Malmö sjösatte kommunen hösten 2010 ett femårigt stadsutvecklingsprojekt kallat ”Områdesprogrammet” vars syfte är att öka den sociala hållbarheten i fyra utvalda områden där problem med sociala klyftor och segregation anses vara som störst. Seved är ett av fyra områden i staden som detta projekt fokuserar på. En ökad social hållbarhet ska nås inom ramen för detta projekt genom bl.a. ökad dialog mellan kommunala tjänstemän och boende, t.ex. i form av organiserade möten. Denna form av brukardelaktighet är dock något jag som ställer mig kritisk inför vilket utgör min ingång i studien. Genom att utgå ifrån Henri Lefebvres marxistiska teori om produktionen av rum ämnar jag bidra med en kritisk och normativ förståelse som undersöker möjligheterna för en ny form av brukardelaktighet att komma till stånd. Empirin som ligger till grund för denna förståelse har insamlats genom fem intervjuer där tre kommunala tjänstemän, som alla är involverade i projektet, en ideellt arbetande samt en boende kommer till tals. Jag har valt att dialektiskt ställa tjänstemäns föreställningar (som på olika sätt kan kopplas till projektet och som alla präglas av motsägelser) mot den praxis som kommer till uttryck hos vissa boende i det offentliga rummet i Seved. Genom att skärskåda den fortsatta orättvisa rumsproduktionen i Seved som pågår trots kommunens ambitioner om social hållbarhet går det att se frigörande möjligheter i det offentliga rummet trots den fortgående rumsproduktionen. Men för att möjliggöra ett erkännande av bruksvärdet framför bytesvärdet, och på så vis ge utrymme för alla invånare i Seved att bruka rummet och den stad de har rätt till och på det sätt de önskar, krävs det också en ny typ av politiskt medveten tjänsteman med en ny kunskapssyn, som både erkänner och skapar förutsättningar för detta bruksvärde ska kunna växa fram.}},
author = {{Sjunnesson, Joakim}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bruksvärdets möjlighet - och utvecklingen av området Seved i Malmö}},
year = {{2011}},
}