Jämförande studie av Tysklands och Sveriges solcellsmarknad
(2011) In ISRN LUTMDN/TMHP--11/5233--SEDepartment of Energy Sciences
- Abstract (Swedish)
- Solens bestrålning mot jorden är den avgörande faktorn för att solceller ska fungera. Det
har visat sig att instrålningen i Sverige skiljer sig väldigt lite från bestrålningen mot
Tyskland och centrala Europa. På grund av detta visar det sig att solceller är lika
effektiva i Sverige som i Tyskland. Vid jämförelse mellan samma hushåll i de båda
länderna visar det sig att skillnaden i producerad el är mycket liten. Dessvärre är
kostnaderna för solcellssystem stora och kostnaderna för hushållen varierar stort.
Kostanden för en solcellsanläggning i Sverige ligger på ca 455000kr. Med stödsystemet
på 60% av investeringskostnaden ligger den årliga kostnaden för ett hushåll i Sverige
på ca 10000 kr/år. För samma hushåll i Tyskland ligger... (More) - Solens bestrålning mot jorden är den avgörande faktorn för att solceller ska fungera. Det
har visat sig att instrålningen i Sverige skiljer sig väldigt lite från bestrålningen mot
Tyskland och centrala Europa. På grund av detta visar det sig att solceller är lika
effektiva i Sverige som i Tyskland. Vid jämförelse mellan samma hushåll i de båda
länderna visar det sig att skillnaden i producerad el är mycket liten. Dessvärre är
kostnaderna för solcellssystem stora och kostnaderna för hushållen varierar stort.
Kostanden för en solcellsanläggning i Sverige ligger på ca 455000kr. Med stödsystemet
på 60% av investeringskostnaden ligger den årliga kostnaden för ett hushåll i Sverige
på ca 10000 kr/år. För samma hushåll i Tyskland ligger kostnaden på ca 23000 kr/år,
men här tjänar producenten 26000 kr/år på att sälja elen. Därför gör solcellsproducenten
i Tyskland en vinst på ca 3000 kr/år. Skillnaden är stor och det visar sig att det krävs rätt
incitament för att få genomslag på solcellsbranschen. I Tyskland har det sedan 1991
funnits stöd i form av att energibolag eller nätägaren har skyldighet att köpa in
producerad el från solceller. Tarifferna för det har legat på 90 % av slutanvändarpriset
för inköpt el och har under senare år ändrats till fasta summor för respektive år. År 2009
var ersättningen 31,9 eurocent/kWh. Dessutom minskade utbetald ersättning under åren,
detta för att få fram en minskning på priset för solcellsmoduler. I Sverige kom
satsningar på solceller senare än i Tyskland. Den första typen av stöd riktade specifikt
mot solceller kom först år 2004 och riktades mot alla statliga verksamheter. Stödet
innebär en ersättning på 70 % av investeringskostnaden. De flesta av projekten anlades
på skolor och idrottsanläggningar för att öka intresset för allmänheten. År 2009
ändrades stödet så att även privatpersoner och företag skulle kunna ta del av stödet. Det
sänktes till 60 % av investeringskostanden och var enligt flera inom solbranschen för
lågt för att ens återbetala solcellen under dess livstid. I Tyskland ökar andelen solceller i
hög takt och år 2000 fanns det ca 76 MWp installerat. År 2009 var andelen ca 9800
MWp. I Sverige har ökningen skett långsammare med en andel på 2800 kWp år 2000
och år 2009 var andelen ca 8800 kWp. Det finns dock en stor andel solceller i Sverige
som inte är nätanslutna, vilka inte räknas med i alla undersökningar. Solcellerna i
Tyskland ska ha genererat en omsättning på ca 4 miljarder euro och utbetalda tariffer
beräknades för EEG lagen till ca 11 miljarder. Omsättningen till följd av EEG ska ha
uppgått till ca 16,9 miljarder. Med den höga omsättningen kommer även stor andel
skapade arbetstillfällen och höga investeringar i nya projekt. I Sverige budgeterades
kostnaderna för solceller till 210 miljoner under åren 2009- 2011 och andel skapade
arbetstillfällen var ca 630 stycken. Andelen arbetstillfällen är lågt i jämförelse med
Tysklands andel på 80000. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1978109
- author
- Wadst, David
- supervisor
- organization
- year
- 2011
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- solar radiation solar cells
- publication/series
- ISRN LUTMDN/TMHP--11/5233--SE
- report number
- 5233
- ISSN
- 0282-1990
- language
- Swedish
- id
- 1978109
- date added to LUP
- 2011-06-15 11:37:57
- date last changed
- 2011-06-15 11:37:57
@misc{1978109, abstract = {{Solens bestrålning mot jorden är den avgörande faktorn för att solceller ska fungera. Det har visat sig att instrålningen i Sverige skiljer sig väldigt lite från bestrålningen mot Tyskland och centrala Europa. På grund av detta visar det sig att solceller är lika effektiva i Sverige som i Tyskland. Vid jämförelse mellan samma hushåll i de båda länderna visar det sig att skillnaden i producerad el är mycket liten. Dessvärre är kostnaderna för solcellssystem stora och kostnaderna för hushållen varierar stort. Kostanden för en solcellsanläggning i Sverige ligger på ca 455000kr. Med stödsystemet på 60% av investeringskostnaden ligger den årliga kostnaden för ett hushåll i Sverige på ca 10000 kr/år. För samma hushåll i Tyskland ligger kostnaden på ca 23000 kr/år, men här tjänar producenten 26000 kr/år på att sälja elen. Därför gör solcellsproducenten i Tyskland en vinst på ca 3000 kr/år. Skillnaden är stor och det visar sig att det krävs rätt incitament för att få genomslag på solcellsbranschen. I Tyskland har det sedan 1991 funnits stöd i form av att energibolag eller nätägaren har skyldighet att köpa in producerad el från solceller. Tarifferna för det har legat på 90 % av slutanvändarpriset för inköpt el och har under senare år ändrats till fasta summor för respektive år. År 2009 var ersättningen 31,9 eurocent/kWh. Dessutom minskade utbetald ersättning under åren, detta för att få fram en minskning på priset för solcellsmoduler. I Sverige kom satsningar på solceller senare än i Tyskland. Den första typen av stöd riktade specifikt mot solceller kom först år 2004 och riktades mot alla statliga verksamheter. Stödet innebär en ersättning på 70 % av investeringskostnaden. De flesta av projekten anlades på skolor och idrottsanläggningar för att öka intresset för allmänheten. År 2009 ändrades stödet så att även privatpersoner och företag skulle kunna ta del av stödet. Det sänktes till 60 % av investeringskostanden och var enligt flera inom solbranschen för lågt för att ens återbetala solcellen under dess livstid. I Tyskland ökar andelen solceller i hög takt och år 2000 fanns det ca 76 MWp installerat. År 2009 var andelen ca 9800 MWp. I Sverige har ökningen skett långsammare med en andel på 2800 kWp år 2000 och år 2009 var andelen ca 8800 kWp. Det finns dock en stor andel solceller i Sverige som inte är nätanslutna, vilka inte räknas med i alla undersökningar. Solcellerna i Tyskland ska ha genererat en omsättning på ca 4 miljarder euro och utbetalda tariffer beräknades för EEG lagen till ca 11 miljarder. Omsättningen till följd av EEG ska ha uppgått till ca 16,9 miljarder. Med den höga omsättningen kommer även stor andel skapade arbetstillfällen och höga investeringar i nya projekt. I Sverige budgeterades kostnaderna för solceller till 210 miljoner under åren 2009- 2011 och andel skapade arbetstillfällen var ca 630 stycken. Andelen arbetstillfällen är lågt i jämförelse med Tysklands andel på 80000.}}, author = {{Wadst, David}}, issn = {{0282-1990}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, series = {{ISRN LUTMDN/TMHP--11/5233--SE}}, title = {{Jämförande studie av Tysklands och Sveriges solcellsmarknad}}, year = {{2011}}, }