Regleringen av tidigare års underskott vid ägarförändringar ur ett skatteflyktsperspektiv

Abstract

The 40th chapter of the Swedish Income Tax Act (Inkomstskattelagen) limits how corporation can make tax deductions for tax losses carried forward. The regulation aims at stopping undue exploitation of the combination of the possibility to balance losses carried forward with future gains and the possibility to group consolidate for tax purposes. What the legsislator wants to stop is the systematic trade of corporations with losses carried forward. The regulation, that is to be seen as an anti tax evasion law, is utterly stereotype. If a change in ownership, as defined in the legislation, has taken place; a twofold limitation of the losses carried forward is triggered. Beloppspärren limitis permanently the whole deficit except for 200 % of the expenditure to gain the ownership. Koncernbidragsspärren freezes the deficit over the five coming years.

Courts have shown a tendency to use the anti tax evasion act (skatteflyktslagen) to expand the applicability of the 40th chapter of the Swedish Tax Act to cover more situations. Thus, this legislation has not been treated as lex specialis in relation to skatteflyktsklagen. The Swedish Supreme Administrative Court (Högsta Förvaltningsdomstolen) has not shown the same tendency, but has not ruled out the possibility.

The stereotype art of the legislation has led to several cases where the utilization of the deficit has been hindered, where it should not have been with regard to the purpose of the law, and vice versa. This problem must be weighed against the upsides of such a law, efficient court proceeding and predictability.

Abstract (Swedish)

Genom inkomstskattelagens 40 kap har bland annat möjligheten att göra avdrag för tidigare års underskott begränsats. Lagstiftningen har instiftats för att hindra att en kombination av möjligheten att rulla underskott fram i tiden och möjligheten att resultatutjämna inom företagsgrupper utnyttjas på ett inte önskvärt vis. Vad som avses att hindra är att dessa möjligheter ger upphov till en systematiserad handel med underskottsföretag. I denna uppsats behandlas utvalda delar av 40 kap. Regleringen, som bör ses som en skatteflyktslagstiftning, är av ytterst schabloniserad art.
Att lagstiftningen är schabloniserad har lett till ett antal problem, där förvärv som utifrån lagstiftningens syfte inte bör leda till att möjligheten till underskottsavdrag begränsas, ändå begränsas, och vice versa. En dylik problematik måste vägas mot de problem en lagstiftning har, som söker hindra det oönskade beteendet genom mer subjektiva bedömningsgrunder. Bland dessa problem kan främst rättegångsekonomiska skäl och förutsägbarhetsaspekten nämnas.
Uppsatsen konstaterar att lagstiftningen såsom den föreligger inte fullt ut korresponderar med lagstiftarens intentioner enligt förarbetet. I vissa fall försvåras försäljningar av bolag som uppenbarligen inte åsyftades att hindras. I andra fall finns det möjligheter att på enkla vis kringgå regleringen och på ett mycket skatteeffektivt vis överföra bolag där sådana överföringen var åsyftade att hindras.
I en avslutande del de lege ferenda diskuteras huruvida transaktioner av bolag med underskott alls bör hindras av lagstiftning. Slutsatsen i denna fråga är att det varken finns samhällsekonomiska, principiella eller andra bärande skäl för att en sådan begränsning ska ske.

• author: Hall, Edvard
• supervisor: Lars-Gunnar Svensson
• organization: Department of Law
• course: JURM01 20101
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Tidigare års underskott, skatteflykt, ägarförändring[ar], 40 kap IL.
• language: Swedish
• id: 2064869
• date added to LUP: 2011-10-25 14:00:14
• date last changed: 2011-10-25 14:00:14