Sverigefonder - fondorganisatoriska egenskapers påverkan på prestation
(2010)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Det första delsyftet med uppsatsen är att undersöka om fonderna i vårt urval har presterat under en 10 års period. För att mäta prestationen har vi använt oss av Sharpekvoten, Treynorindex samt Jensens Alpha. Huvudsyftet med undersökningen är att undersöka om prestationen sedan kan härledas till fondernas organisatoriska egenskaper. Resultaten ska kunna ge bättre vägledning för privata investerare i deras val av fonder i framtiden. Samtidigt kommer resultaten ge ytterligare information som ligga till grund för framtida akademisk forskning om fondförvaltning och. Metod: En deduktiv ansats i kombination med en kvantitativ metod är det som har legat till för undersökningen. Prestationsvariablerna är grundade på sekundärdata som har... (More)
- Syfte: Det första delsyftet med uppsatsen är att undersöka om fonderna i vårt urval har presterat under en 10 års period. För att mäta prestationen har vi använt oss av Sharpekvoten, Treynorindex samt Jensens Alpha. Huvudsyftet med undersökningen är att undersöka om prestationen sedan kan härledas till fondernas organisatoriska egenskaper. Resultaten ska kunna ge bättre vägledning för privata investerare i deras val av fonder i framtiden. Samtidigt kommer resultaten ge ytterligare information som ligga till grund för framtida akademisk forskning om fondförvaltning och. Metod: En deduktiv ansats i kombination med en kvantitativ metod är det som har legat till för undersökningen. Prestationsvariablerna är grundade på sekundärdata som har samlats in genom kontakt med externa organisationer. Tillförlitligheten i samtlig sekundärdata är försäkrad genom att två externa organisationer används för samma data. Primärdata är insamlad genom intervjuer med representanter för respektive fond. Prestationerna som räknats fram har satts i relation till de förklarande fondorganisationsvariablerna genom regressionsanalyser. Resultatet från regressionsresultaten har analyserats och resulterat i en slutsats. Slutsats: De resultat vi funnit visar på att vissa av våra hypoteser kan bekräftas medan andra förkastas. Enligt undersökningens funna resultat är det av intresse att beakta variablerna antalet analytiker i direkt anknytning till fonden, fondens ålder samt fondförvaltarens ålder. En Sverigefond med fler analytiker i direkt anknytning har presterat bättre under den senaste 10 års perioden. Samtidigt bör man investera i fonder med en äldre fondförvaltare, samt att fonden ska ha funnits under en längre tid. Resterande variabler var inte signifikant säkerställda men visar ändå tendenser som kan vara värda att beakta för att få en bild av hur de har påverkat prestationen bland Sverigefonder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2168062
- author
- Rödström, Alexander and Widerström, Björn Kemp
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Sverigefonder, Treynorindex, Sharpekvot, Jensens Alpha, Förklaringsvariabler, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 2168062
- date added to LUP
- 2010-08-26 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 18:26:22
@misc{2168062,
abstract = {{Syfte: Det första delsyftet med uppsatsen är att undersöka om fonderna i vårt urval har presterat under en 10 års period. För att mäta prestationen har vi använt oss av Sharpekvoten, Treynorindex samt Jensens Alpha. Huvudsyftet med undersökningen är att undersöka om prestationen sedan kan härledas till fondernas organisatoriska egenskaper. Resultaten ska kunna ge bättre vägledning för privata investerare i deras val av fonder i framtiden. Samtidigt kommer resultaten ge ytterligare information som ligga till grund för framtida akademisk forskning om fondförvaltning och. Metod: En deduktiv ansats i kombination med en kvantitativ metod är det som har legat till för undersökningen. Prestationsvariablerna är grundade på sekundärdata som har samlats in genom kontakt med externa organisationer. Tillförlitligheten i samtlig sekundärdata är försäkrad genom att två externa organisationer används för samma data. Primärdata är insamlad genom intervjuer med representanter för respektive fond. Prestationerna som räknats fram har satts i relation till de förklarande fondorganisationsvariablerna genom regressionsanalyser. Resultatet från regressionsresultaten har analyserats och resulterat i en slutsats. Slutsats: De resultat vi funnit visar på att vissa av våra hypoteser kan bekräftas medan andra förkastas. Enligt undersökningens funna resultat är det av intresse att beakta variablerna antalet analytiker i direkt anknytning till fonden, fondens ålder samt fondförvaltarens ålder. En Sverigefond med fler analytiker i direkt anknytning har presterat bättre under den senaste 10 års perioden. Samtidigt bör man investera i fonder med en äldre fondförvaltare, samt att fonden ska ha funnits under en längre tid. Resterande variabler var inte signifikant säkerställda men visar ändå tendenser som kan vara värda att beakta för att få en bild av hur de har påverkat prestationen bland Sverigefonder.}},
author = {{Rödström, Alexander and Widerström, Björn Kemp}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sverigefonder - fondorganisatoriska egenskapers påverkan på prestation}},
year = {{2010}},
}