Varumärkesrätt på Internet - parallellt existerande varumärken

Abstract (Swedish)

Varumärkesrätten är territoriell, till skillnad från Internet, en av våra idag viktigaste marknadsplatser, som är globalt. Ett resultat av varumärkesrättens territorialitet och det faktum att rättigheterna till ett varumärke följer registrerings- eller inarbetningslandets gränser är att det är möjligt för ett varumärke att ägas av olika innehavare i olika länder. Vilket kan leda till problem när sådana så kallade parallellt existerande varumärken används på Internet. Just den situationen var nämligen inte ett existerade scenario när grunden för våra varumärkeslagar lades. Med utgångspunkt ur problemet med parallellt existerande varumärken kommer den här uppsatsen att undersöka vad en exklusiv rättighet till ett varumärke innebär på Internet och var linjen ska dras mellan ett varumärkesanvändande en innehavare måste acceptera och ett användande som kan innebära varumärkesrättsligt intrång.

När det gäller ensamrätten till ett varumärke på Internet så har det i äldre praxis sagts att ett varumärke kan kränka en parallellt existerande rättighet enbart genom att existera på Internet. Den praxis som finns idag har däremot enats kring uppfattningen att ett varumärke på Internet måste vara använt på ett territorium för att intrång ska kunna föreligga i landet. Att avgöra när ett varumärke på Internet ska anses vara använt i ett land är dock svårt, på området finns inga lagar och den praxis som finns är sparsmakad. Med det sagt, så går det att utifrån den rättspraxis som finns, utröna att de olika ländernas domstolar, mestadels från västvärlden, i princip verkar ha använt samma faktorer för att avgöra huruvida användning i ett land ska anses föreligga.

En allt vanligare företeelse och en produkt av världens globalisering är de globala webbsidorna. En global webbsida är en sida som är så vag i sin utformning i förhållande till sin geografiska målgrupp att den kan anses vara riktad mot hela världen. Det innebär att en sådan sida potentiellt kan innebära intrång på samtliga parallellt existerande varumärken, i och med att Internet kan kommas åt från alla platser med en uppkoppling. I denna uppsats utgör den globala webbsidan ett exempel på ett av de problem som föranletts av att vår varumärkesrätt inte anpassats fullt ut till den verklighet vi lever i. Den globala webbsidan uppfyller flera av de i praxis skapade anknytningsfaktorerna vilket innebär att den inte behöver göra annat än att existera på Internet för potentiellt göra sig skyldiga till intrång. Detta gäller oavsett om webbsideinnehavaren använt ett varumärke denne har exklusiv rätt till eller handlat i god tro.

Avsaknaden av reglering visar inte en ovilja hos lagstiftaren utan snarare hur komplext det är att hitta en lösning som är tillräckligt dynamisk för att användas i förhållande till Internet. Svårigheten att finna en lösning och osäkerheten det skapar gör att det finns ett behov av att formulera gällande rätt på området. Det oklara rättsläget kan leda till onödiga problem för varumärkesinnehavare samt skapa möjligheter för de som önskar utnyttja redan etablerade varumärken. Varumärkesinnehavare bör kunna få tillgång till information gällande både rättigheter och skyldigheter på Internet. I denna uppsats försöker jag att fastställa de risker som finns med att publicera en webbsida. En viktig aspekt som alla varumärkesinnehavare kan tänka på är utformningen av deras webbsidor, en för vag hemsida i förhållande till geografisk målgrupp, kan leda till intrångsanklagelser. Därför är det viktigt att tydligt visa vart webbsidan riktar sig. Internet delas av varumärkesinnehavare från hela världen och det kräver ömsesidig respekt, för att Internet och e-handeln ska kunna fortsätta fungera som idag.

Abstract

Trademark law is territorial, contrary to one of today’s most important market places - the Internet, which is a global medium. Since the exclusive right to a trademark follows the boundaries of its country of registration or incorporation, it is possible for the same trademarks to be registered by different owners in different countries, something that can lead to problems on the Internet. The borderlessness of Internet means that such parallel existing trademarks, when used on the Internet, suddenly exists on the same market. A scenario unforeseen by our trademark laws, since our trademark laws were founded in a time where neither the Internet or cross boarder commerce to such extent existed. In relation to the problem with parallel existing trademarks on the Internet this paper examines what the exclusive right to a trademark means on the Internet and where the line should be drawn between acceptable trademark usage and infringement.

When it comes to the exclusive right to a trademark on the Internet it’s been said in jurisprudence that a trademark is capable of infringing a parallel mark only by existing on the Internet. Jurisprudence today on the other hand, requires that a trademark has been used in a state in order for it to infringe a right in that state. To decide when a trademark on the Internet is to be considered used in a state is difficult. There are no laws regulating this area and the jurisprudence is few in numbers. With that said, when looking at the jurisprudence that do exist, mostly from western countries, the different courts seems to have used in principle the same factors when deciding whether or not a trademark should be considered used in a country.

One increasingly common phenomenon and a product of the globalization are the global web pages. A global webpage is a webpage that is so vague in its design and in relation to its geographical target group that it can be regarded as aimed towards in principle the whole world. This means that a global webpage potentially can infringe all parallel existing trademarks just by existing on the Internet, since Internet can be reached from all countries with an Internet connection. In this paper the global webpage represents an example of a problem caused by the present trademark systems failure to adapt to the world we live in. A global webpage meets many of the connection factors created in jurisprudence, which means that a website that doesn’t show where it’s aimed can be guilty of infringement. It makes no difference if the owner of the website has an exclusive right in the trademark or if the trademark has been used in good faith.

The reluctance to create laws in this area should not be seen as unwillingness from the legislator’s side but rather as a sign of how complex it is to find a solution that is globally acceptable and dynamic enough to work without getting obsolete. The failure of finding a solution creates an uncertainty for trademark owners. It’s therefore important to try to formulate current law on the area. An unclear legal situation can lead to unnecessary problems for trademark owners and present opportunities for those looking to take advantage of already established trademarks. Trademark owners should be able to foresee both possibilities and risks with using the Internet. With regards to how the jurisprudence looks today one important aspect for all trademark owners is to think about the design of their webpage’s. A too vague website in relation its geographical target group can lead to infringement accusations and it’s therefore important to be clear about where the website is aimed. Internet is shared by trademark owners from all over the world and to be able to keep Internet and e-commerce the way it works today, trademark owners needs to cooperate and use the Internet with respect for each other.

• author: Karlsson, Anna-Lena
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Trademark law on the Internet - parallel existing trademarks
• course: JURM01 20102
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: parallellt existerande varumärken, varumärkesrätt, Internet
• language: Swedish
• id: 2205572
• date added to LUP: 2011-11-24 09:23:39
• date last changed: 2012-01-10 08:52:11