Designskydd under förändring - en komparativ studie mellan mönsterrätt och upphovsrätt

Abstract (Swedish)

I vårt samhälle har produkters utseende och design kommit att bli allt mer viktigt. I takt med denna utveckling har också värdet på design ökat och behovet av skydd för design blivit större. Idag kan industridesign skyddas genom en rad lagar och förordningar på immaterialrättens område. Det skydd som lagstiftaren primärt avsett för formgivning och design är dock det mönsterrättsliga skyddet. I denna uppsats redogörs för det svenska mönsterrättsskyddets utveckling fram till idag och vad som krävs för att en produkt skall kunna åtnjuta mönsterrättsligt skydd. Redogörelsen behandlar också de EG-rättsliga direktiv och förordningar som finns på mönsterrättens område.

Möjligheten att skydda en formgivning genom olika immateriella lagstiftningar är idag ganska stor. Speciellt attraktivt torde ett upphovsrättsligt skydd vara då det svenska skyddet dels uppstår formlöst,
d v s utan någon registreringsprocess, dels innebär ett något vidare skydd. Det upphovsrättsliga skyddet sträcker sig längre än det mönsterrättsliga skyddet över tid då en mönsterrätt kan skyddas i 25 år samtidigt som en upphovsrätt är skyddad t o m 70 år efter upphovsmannens död.

Under de senaste decennierna har möjligheten till upphovsrättsligt design- och formgivningsskydd förändrats. Under 50- och 60-talet fanns det, i brist på designerad lagstiftning för formgivning, goda möjligheter till upphovsrättsligt skydd för s k brukskonst. Efter mönsterskyddslagens införande vid början av 70-talet ändrades detta förhållningssätt till allt mer strikta bedömningar avseende vad som skulle anses kunna uppnå upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd ändrades dock igen mot ett generösare förhållningssätt under mitten av 80-talet. Sedan dess har praxis visat på relativt lågt ställda krav för brukskonst gällande vad som skall kunna anses vara föremål för upphovsrätt. I viss mån kan kraven för skydd idag anses vara tillbaka på den nivå de var innan införandet av mönsterskyddslagen. Att en formgivning kan skyddas med både mönsterrätt och upphovsrätt är vid en första anblick givetvis positivt för en formgivare. Det överlappande skyddet kan dock innebära problem.

Den svenska upphovsrättslagstiftningen skiljer sig från de övriga svenska immateriella lagstiftningarna. Medan immateriella rättigheter såsom patenträtten, varumärkesrätten och mönsterrätten är ämnade att nyttjas industriellt har upphovsrätten en något annorlunda karaktär. Upphovsrätten syftar nämligen inte endast till att skydda de ekonomiska investeringar som gjorts i en skapelse utan syftar också till att skydda upphovsmannens personliga koppling till sitt verk. I svensk upphovsrätt går denna koppling under benämningen den ideella rätten. Skyddet för den ideella rätten är i svensk rätt absolut och kan därmed i princip inte avtalas bort.

Med lågt ställda krav för vad som kan anses upphovsrättsligt skyddat som brukskonst kan ett oreglerat rättsläge och brist på praxis innebära en stor osäkerhet vid handlandet med rättigheter till formgivning och design. Även arbetsrättsliga presumtioner visar på en tydlig skillnad mellan upphovsrättsligt skyddad design och mönsterrättsligt skyddad design. En näringsidkare som tror sig ha köpt en fullständig rättighet till en formgivning kanske i själva verket endast innehar en begränsad rätt om formgivningen i fråga kan anses vara upphovsrättsligt skyddad. Detta eftersom den ursprunglige upphovsmannen fortfarande kan hävda sin ideella rätt till verket. Med dessa skillnader i åtanke anser jag det vara olyckligt att kraven för upphovsrättsligt skydd för brukskonst idag ligger på den till synes låga nivå de gör.

Abstract

In the society we live in today the design of products has become more and more important. This development has resulted in an increased value for good design and the need for protection of design is now even more important than before. Industrial design can nowadays be protected through several types of legislation providing intellectual property rights. The type of protection that the legislators primarily provided for design work is The Design Act. I will in this essay present the developments of Swedish design protection up till today and also describe the requirements needed for a product to obtain design protection. Additionally this essay will discuss the European directives and regulations regarding design protection.

The opportunity to protect a design through various legislation within intellectual property rights is currently rather wide. Swedish copyright protection would seem to be especially attractive as it is provided without any formal registration procedure and offers a somewhat wider protection than design protection. The copyright protection, valid for 70 years after the death of the originator provides longer protection than the design protection which can be extended up to 25 years only.

Over the last few decades the possibility to obtain copyright protection for design has changed. During the 50s and 60s, obtaining copyright protection for utility design was seemingly easy in Sweden as no designated legislation for design protection existed. In the beginning of the 70s this situation changed through the introduction of the Swedish Design Act with stricter requirements regarding the ability to obtain copyright protection for design. However, the prerequisites for copyright protection changed again during the mid 80s towards more liberal requirements. Thereafter the established practice from the Swedish Supreme Court show relatively low requirements for obtaining copyright protection for utility design. The requirements of today can even in certain respects be considered to be back on the same level they were before the introduction of the Design Act. The fact that a design can be protected through both design protection and copyright protection may by a designer be considered advantageous at first glance. However, such overlapping protection may cause problems.

The Swedish Design Act diverges from other Swedish intellectual property legislation. Intellectual property rights, including patent protection rights, trademark protection rights and design protection rights are all aimed at use for industrial purposes, whereas copyright protection is of a somewhat different nature. The purpose of copyright protection is not only to protect the economic investments made in a design product but also to protect the originator’s personal connection to his or her creation. This connection is in Swedish called den ideella rätten after the French term droit moral. The protection of this right is absolute in accordance with Swedish legislation and can therefore principally not be eliminated by agreement.

Low requirements for copyright protection of utility design, limited precedent and lack of established practice from the Swedish Supreme Court may lead to uncertainty when doing business with design rights. Also presumptions concerning labour law show a clear diversity between copyright protection and design protection. A businessman who believes he has bought any and all rights to a design may only have acquired a limited right to the design if it can be considered protected also by copyright. This situation can occur when an originator of a design may continue to claim his / her droit moral or in Swedish ideella rätt. With these differences in mind I consider it to be unfortunate that the requirements for copyright protection for utility design today are on a seemingly low level.

• author: Odsell, Erik
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Design protection under change - a comparative study on design protection law and copyright law in Sweden
• course: JURM01 20112
• year: 2011
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: immaterialrätt, industridesign, mönsterrätt, upphovsrätt, brukskonst, verkshöjd
• language: Swedish
• id: 2255755
• date added to LUP: 2011-12-27 12:51:22
• date last changed: 2011-12-27 12:51:22