Geniklubben : kan intresse, nyfikenhet och engagemang för fysik hos ungdomar skapas med en experimentklubb?

Abstract (Swedish)

Vid Fysikum i Lund kom jag i kontakt med två kurser som heter upptäckarklubben och Forskarklubben. Båda är experimentella fysikkurser som riktar sig till barn i 6-7 respektive 8-9 årsålder. Efter att ha handlett de två kurserna upptäckte jag en efterfrågan av en tredje efterföljande kurs. Där föddes iden till skapandet av Geniklubben som riktar sig till barn i 12 årsåldern. Syftet var detsamma som för de föregående kurserna: kursen skulle uppfattas som rolig och lärorik och den skulle bygga på enkla experiment utan alltför speciell utrustning. Ett annat huvudsyfte var att variera experimenten med avseende på styrningsgrad och kategori och därefter undersöka vilka experiment deltagarna föredrog. Meningen är att Geniklubben, så som Forskarklubben och Upptäckarklubben, ska kunna ges på Fysikum byggd på detta examensarbete. Därför utformades även ett häfte, kallat ”Genihäftet” som kan ligga till grund för framtida handledare på kursen. Klubben är tänkt att hållas som en fristående kurs utanför skolan men förhoppningen är att även lärare ska kunna inspireras och dra nytta av den.
I litteraturgenomgången hittas stöd för utformningen av en sådan experimentell kurs. Exempelvis visar NOT-projektets rapport att det finns behov av en ökning av elevers intresse för naturvetenskapliga studier och rapporten ger även stöd för naturvetenskapliga pilotprojekt, som hålls utanför skolan. Då det gäller laborationer som undervisningssätt visar en studie som gjorts av Garmer Lang och Johannson (2005) att laborationer bidrar till en ökad förståelse jämfört med teorietiskt inhämtad kunskap. Kristina Renström (2006) diskuterar även vikten av att variera laborationerna i sin rapport och Ekstig lyfter vidare fram utformning av olika sorters laborationer och dess styrningsgrad.

Geniklubben hölls en gång per vecka, 1,5 h per gång och under en tio veckors tid. Klubben är liksom Upptäckarklubben och Forskarklubben, uppbyggd kring olika teman såsom luft, ellära, värme, ljus, ljud med mera. Geniklubben bygger på laborationer med inriktning mot dessa teman. I många fall inleds Geniklubbens möten med demonstrationsexperiment inom olika teman och därefter får deltagarna själva experimentera med omväxlande styrningsgrad för att skapa variation. En del av experimenten väljer jag att kalla för ”uppdrag” där deltagarna får lite friare händer för att lösa ett specifikt problem och styrningsgraden på experimenten försöker hållas låg. Som exempel på ett uppdrag kan ges att utforma en luftdriven bil. Vid utformning av kursen används även Anderssons forskningsresultat kring elevers vardags-föreställningar för att få en bättre bild av elevers kunskapsnivå inom de olika delområden inom fysiken.

Utvärdering av Geniklubben baseras på mina egna observationer och även deltagarnas enkätsvar. Slutsatser som dras från observationer och enkäter är att deltagarna var nöjda med kursen och gav den höga betyg vilket uppfyller studiens ena syfte. De experiment som deltagarna främst föredrar och efterfrågar karakteriseras av lägre styrningsgrad och är av mer explorativ och induktiv karaktär. Från observationerna går det att tyda att deltagarna uppskattar då experimenten är kluriga och där de själva får komma med egna lösningar utan att styras mycket av handledare. De föredrar också att forma egna mer övergripande principer utifrån experimenten och diskutera dessa med varandra.

• author: Kursumovic, Merima
• supervisor: Per-Olof Zetterberg
• organization: Department of Physics
• course: FYSM31 20112
• year: 2011
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Physics and Astronomy
• keywords: experimentella fysikkurser, grundskola naturvetenskap
• language: Swedish
• id: 2270248
• date added to LUP: 2012-01-16 17:02:50
• date last changed: 2012-01-16 17:02:50