Men, vad är problemet? En studie av formell och reell jämställdhet på Lunds universitet
(2012) MKVA21 20112Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Enligt en rapport från FNs globala utvecklings-program, UNDP, är Sverige 2011 världsledande inom jämställdhet. Trots det har vi olika möjlighetsstrukturer beroende på kön. Normer och föreställningar till följd av könstillhörigheter begränsar vårt handlingsutrymme. Dessa normer medför könsstrukturer i form av över- och underordning. Ett kritiskt perspektiv bidrar till att blottlägga rådande maktstrukturer. I föreliggande studie kommer Foucaults relationella maktbegrepp att ligga till grund för maktanalysen. Då Foucault kritiserats för att inte ta tillräcklig hänsyn till strukturella maktordningar kompletteras analysen med ett genusperspektiv. Det övergripande syftet är bidra till det vetenskapliga samtalet om makt och genus genom att... (More)
- Enligt en rapport från FNs globala utvecklings-program, UNDP, är Sverige 2011 världsledande inom jämställdhet. Trots det har vi olika möjlighetsstrukturer beroende på kön. Normer och föreställningar till följd av könstillhörigheter begränsar vårt handlingsutrymme. Dessa normer medför könsstrukturer i form av över- och underordning. Ett kritiskt perspektiv bidrar till att blottlägga rådande maktstrukturer. I föreliggande studie kommer Foucaults relationella maktbegrepp att ligga till grund för maktanalysen. Då Foucault kritiserats för att inte ta tillräcklig hänsyn till strukturella maktordningar kompletteras analysen med ett genusperspektiv. Det övergripande syftet är bidra till det vetenskapliga samtalet om makt och genus genom att studera jämställdhetsarbetet och genusordningen lokalt på Lunds universitet.
Vårt empiriska material består av intervjumaterial från samtal med strategiskt utvalda nyckelrespondenter. Intervjuerna är utformade efter aktuella styrdokument och studien får således en normativ ansats då dokumentens bör jämförs med praktikens är. Under mötet med vårt empiriska material kunde vi konstatera en diskrepans mellan formell och reell jämställdhet. Visionerna behöver konkretiseras. För att konkretisera styrdokumentens innehåll behöver jämställdhetsproblematiken definieras.
Vanemässiga beteenden och tröga strukturer hindrar en progressiv jämställdhets-utveckling. Trots att jämställdhetsarbetet påstås engagera hela organisationen vilar det främsta ansvaret på några få eldsjälar. Goda kommunikativa insatser är avgörande för ett organisatoriskt förändringsarbete. Det jämställdhetsarbete som bedrivs möter idag motstånd vilket kan försvagas genom kunskap och delaktighet. Vi gör nedslag i en pågående process och beslut om handlingsplaner med tydliga ansvarsområden och uppföljning ska aktualiseras. På så vis kan jämställdhetsarbetet förhoppningsvis legitimeras och undvika att bli sidoordnat som en läpparnas bekännelse.
Men, vad är problemet? - en studie av formell och reell jämställdhet på Lunds universitet är författad av Zandra Bergman och Viola Sten i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2277699
- author
- Bergman, Zandra LU and Sten, Viola
- supervisor
- organization
- course
- MKVA21 20112
- year
- 2012
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- organisation, motstånd, nätverk, förändringsarbete, kommunikation, könsstrukturer, könsmaktsordning, jämställdhet, kön, makt, genus, Lunds universitet
- language
- Swedish
- id
- 2277699
- date added to LUP
- 2012-01-27 08:37:09
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:04
@misc{2277699,
abstract = {{Enligt en rapport från FNs globala utvecklings-program, UNDP, är Sverige 2011 världsledande inom jämställdhet. Trots det har vi olika möjlighetsstrukturer beroende på kön. Normer och föreställningar till följd av könstillhörigheter begränsar vårt handlingsutrymme. Dessa normer medför könsstrukturer i form av över- och underordning. Ett kritiskt perspektiv bidrar till att blottlägga rådande maktstrukturer. I föreliggande studie kommer Foucaults relationella maktbegrepp att ligga till grund för maktanalysen. Då Foucault kritiserats för att inte ta tillräcklig hänsyn till strukturella maktordningar kompletteras analysen med ett genusperspektiv. Det övergripande syftet är bidra till det vetenskapliga samtalet om makt och genus genom att studera jämställdhetsarbetet och genusordningen lokalt på Lunds universitet.
Vårt empiriska material består av intervjumaterial från samtal med strategiskt utvalda nyckelrespondenter. Intervjuerna är utformade efter aktuella styrdokument och studien får således en normativ ansats då dokumentens bör jämförs med praktikens är. Under mötet med vårt empiriska material kunde vi konstatera en diskrepans mellan formell och reell jämställdhet. Visionerna behöver konkretiseras. För att konkretisera styrdokumentens innehåll behöver jämställdhetsproblematiken definieras.
Vanemässiga beteenden och tröga strukturer hindrar en progressiv jämställdhets-utveckling. Trots att jämställdhetsarbetet påstås engagera hela organisationen vilar det främsta ansvaret på några få eldsjälar. Goda kommunikativa insatser är avgörande för ett organisatoriskt förändringsarbete. Det jämställdhetsarbete som bedrivs möter idag motstånd vilket kan försvagas genom kunskap och delaktighet. Vi gör nedslag i en pågående process och beslut om handlingsplaner med tydliga ansvarsområden och uppföljning ska aktualiseras. På så vis kan jämställdhetsarbetet förhoppningsvis legitimeras och undvika att bli sidoordnat som en läpparnas bekännelse.
Men, vad är problemet? - en studie av formell och reell jämställdhet på Lunds universitet är författad av Zandra Bergman och Viola Sten i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet.}},
author = {{Bergman, Zandra and Sten, Viola}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Men, vad är problemet? En studie av formell och reell jämställdhet på Lunds universitet}},
year = {{2012}},
}