Stadsodling, en metod för ökad social hållbarhet? En fallstudie av odlingsnätverket Seved i Malmö
(2012) SGEK01 20112Department of Human Geography
- Abstract (Swedish)
- Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades för första gången i Brundtlandrapporten från 1987. Begreppet består av tre grundpelare; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I diskussionen kring hållbar utveckling har fokus tenderat att läggas på de ekologiska och ekonomiska faktorerna medans den sociala aspekten har mött en bred acceptans men sällan blivit definierad.
Då lite teori behandlar den sociala hållbarheten så har policydagordningen tagit över. I handlingsprogrammen Agenda 21 och i Habitatagendan betonas den sociala hållbarheten som viktig och att anamma ett såkallat underifrånperspektiv i samhällsplaneringen beskrivs som angeläget för att den sociala hållbarheten ska gynnas.
Därav är det viktigt att finna... (More) - Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades för första gången i Brundtlandrapporten från 1987. Begreppet består av tre grundpelare; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I diskussionen kring hållbar utveckling har fokus tenderat att läggas på de ekologiska och ekonomiska faktorerna medans den sociala aspekten har mött en bred acceptans men sällan blivit definierad.
Då lite teori behandlar den sociala hållbarheten så har policydagordningen tagit över. I handlingsprogrammen Agenda 21 och i Habitatagendan betonas den sociala hållbarheten som viktig och att anamma ett såkallat underifrånperspektiv i samhällsplaneringen beskrivs som angeläget för att den sociala hållbarheten ska gynnas.
Därav är det viktigt att finna implementeringsmetoder av begreppet. Leigh Holland menar att såkallade Community Gardens, en slags stadsodling, kan vara en sådan metod. Landskapsarkitekt Marie Larsson argumenterar för att denna typ av Community Gardens ännu inte existerar i Sverige. Hon myntar därför begreppet Stadsdelsträdgård som hon betraktar som en svensk version av Community Gardens i vilken odlingar får skapas och styras av odlarna själva. Om detta uppnås kan gemenskap och kreativitet växa fram.
Uppsatsen syftar till att, genom en fallstudie av Odlingsnätverket Seved i Malmö, undersöka om odlingarna på Seved kan bidra till ökad social hållbarhet i området. Undersöknings- och analystekniken i uppsatsen är av kvalitativt slag och består av eget insamlat material i form av intervjuer och deltagande observationer samt av dokument- och litteraturstudier.
Det empiriska materialet tolkas utefter en teoretisk referensram som består av teori om stadsodling och Nicola Dempsey med fleras definition av begreppet social hållbarhet, då denna begreppsförklaring anpassas efter den lokala nivån och i relation till den byggda miljön.
Seved, som står i centrum för undersökningen, är beläget i stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö stad. Området präglas bland annat av hög arbetslöshet och hög upplevd otrygghet. I området finns det även problem som innefattar narkotikahandel och annan kriminalitet samt oseriösa fastighetsägare. Att odlingarna fått fäste just på Seved bör kanske inte ses som en slump. Enligt arkitekt Lina Olssons tolkning av Henri Lefebvre så skulle odlingarna kunna ses som ett exempel på invånarnas uttryck för ”rätten till staden”.
I uppsatsen dras slutsatsen att odlingarna har ökat den sociala hållbarheten i området då de har haft en positiv effekt på odlarnas upplevelse av sitt område. Odlingarna har skapat en mötesplats där odlarna har lärt känna sina grannar vilket skapat en ökad upplevd trygghet i området. Odlingarna har även inneburit en ökad tillgång till natur och rekreation och haft en effekt på varför människor väljer att flytta till Seved. I uppsatsens konstateras det att odlingarna kan fungera som en motbild av området, vilket annars oftast beskrivs i termer av problem. En förhoppning är att det kan ha betydelse för områdets långsiktiga sociala utveckling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2277754
- author
- Karlsson, Elin LU
- supervisor
- organization
- course
- SGEK01 20112
- year
- 2012
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Stadsodling, Social Hållbarhet, Odlingsnätverket Seved
- language
- Swedish
- id
- 2277754
- date added to LUP
- 2012-01-31 11:17:22
- date last changed
- 2012-01-31 11:17:22
@misc{2277754,
abstract = {{Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades för första gången i Brundtlandrapporten från 1987. Begreppet består av tre grundpelare; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I diskussionen kring hållbar utveckling har fokus tenderat att läggas på de ekologiska och ekonomiska faktorerna medans den sociala aspekten har mött en bred acceptans men sällan blivit definierad.
Då lite teori behandlar den sociala hållbarheten så har policydagordningen tagit över. I handlingsprogrammen Agenda 21 och i Habitatagendan betonas den sociala hållbarheten som viktig och att anamma ett såkallat underifrånperspektiv i samhällsplaneringen beskrivs som angeläget för att den sociala hållbarheten ska gynnas.
Därav är det viktigt att finna implementeringsmetoder av begreppet. Leigh Holland menar att såkallade Community Gardens, en slags stadsodling, kan vara en sådan metod. Landskapsarkitekt Marie Larsson argumenterar för att denna typ av Community Gardens ännu inte existerar i Sverige. Hon myntar därför begreppet Stadsdelsträdgård som hon betraktar som en svensk version av Community Gardens i vilken odlingar får skapas och styras av odlarna själva. Om detta uppnås kan gemenskap och kreativitet växa fram.
Uppsatsen syftar till att, genom en fallstudie av Odlingsnätverket Seved i Malmö, undersöka om odlingarna på Seved kan bidra till ökad social hållbarhet i området. Undersöknings- och analystekniken i uppsatsen är av kvalitativt slag och består av eget insamlat material i form av intervjuer och deltagande observationer samt av dokument- och litteraturstudier.
Det empiriska materialet tolkas utefter en teoretisk referensram som består av teori om stadsodling och Nicola Dempsey med fleras definition av begreppet social hållbarhet, då denna begreppsförklaring anpassas efter den lokala nivån och i relation till den byggda miljön.
Seved, som står i centrum för undersökningen, är beläget i stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö stad. Området präglas bland annat av hög arbetslöshet och hög upplevd otrygghet. I området finns det även problem som innefattar narkotikahandel och annan kriminalitet samt oseriösa fastighetsägare. Att odlingarna fått fäste just på Seved bör kanske inte ses som en slump. Enligt arkitekt Lina Olssons tolkning av Henri Lefebvre så skulle odlingarna kunna ses som ett exempel på invånarnas uttryck för ”rätten till staden”.
I uppsatsen dras slutsatsen att odlingarna har ökat den sociala hållbarheten i området då de har haft en positiv effekt på odlarnas upplevelse av sitt område. Odlingarna har skapat en mötesplats där odlarna har lärt känna sina grannar vilket skapat en ökad upplevd trygghet i området. Odlingarna har även inneburit en ökad tillgång till natur och rekreation och haft en effekt på varför människor väljer att flytta till Seved. I uppsatsens konstateras det att odlingarna kan fungera som en motbild av området, vilket annars oftast beskrivs i termer av problem. En förhoppning är att det kan ha betydelse för områdets långsiktiga sociala utveckling.}},
author = {{Karlsson, Elin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Stadsodling, en metod för ökad social hållbarhet? En fallstudie av odlingsnätverket Seved i Malmö}},
year = {{2012}},
}