Allt vad de säger ska ni göra - Hur skildringen av fariséerna i Matt 23:2-3 hänger samman med Matteusevangeliets helhet

Abstract (Swedish)

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Matteusevangeliet 23:2-3, ”De skriftlärda och fariséerna sitter på Moses stol, således, allt vad de säger till er ska ni göra och hålla men enligt deras handlingar ska ni inte göra, eftersom de talar och inte gör”, ska tolkas i förhållande till Matteusevangeliets helhet, om utsagan är koherent med Matteus övriga skildringar av fariséerna. I min undersökning som huvudsakligen är narrativ-kritisk kommer jag fram till att Matteus generellt skildrar fariséerna som onda, men att konflikterna Jesus har med dem inte grundar sig i att deras lära uttryckligen är fel, utan felet som fariséerna gör är att de är obarmhärtiga gentemot andra, sätter mänskliga traditioner över Guds bud och använder buden för att upphöja sig själva. Jag kommer fram till att Moses stol är en symbol för läroauktoritet, men att lärjungarna utifrån Jesus undervisning har till uppgift att avgöra hur Jesusrörelsen bör förhålla sig till fariseisk halakha.
Jag drar slutsatsen att eftersom konflikterna rör prioritetsordning för bud snarare än lära i sig, samt att fariséerna fördöms för sitt beteende och sina motiv snarare än vad de säger, så är Matt 23:2-3 koherent i förhållande till evangeliets helhet, i det att trots att fariséerna beskrivs som onda, så kan fortfarande deras lära tillämpas och ge god vägledning, förutsatt att lärjungarna sätter den i rätt förhållande till Guds bud och Jesus undervisning.

Abstract

The aim of the thesis is to find out how Matthew 23:2-3, "The scribes and the Pharisees sit on Moses' seat, therefore, everything they say to you, you shall do and keep, but according to their actions you should not do, because they speak and do not do", should be interpreted in relation to the whole gospel, and if the testimony is coherent with the rest of Matthew's portrayal of the Pharisees. In my study, which is essentially narrative-critical, I conclude that Matthew generally portrays the Pharisees as evil, but that the conflicts Jesus has with them are not based in the assumption that their teaching specifically is wrong, but that the error the Pharisees make is that they do not show mercy towards others, put human traditions above Gods commandments and use these to exalt themselves. I come to the conclusion that Moses' seat is a symbol of teaching authority, but the disciples are by help of Jesus' teaching to determine how the Jesus movement should relate to Pharisaic Halakhah.
From this I draw the conclusion that Matthew 23:2-3 is coherent in relation to the whole gospel. I do this since the conflicts between Jesus and the Pharisees in Matthew are related to the ranking of commandments rather than the teaching itself, and the Pharisees are condemned for their behavior and motives rather than what they say. Even though the Pharisees are described as evil, their teaching can still be applied and give guidance, provided that the disciples put it in the right relationship to the commandments of God and Jesus' teaching.

• author: Skarin, Carl
• supervisor: Tobias Hägerland
• organization: Centre for Theology and Religious Studies
• course: TEOK51 20112
• year: 2012
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Philosophy and Religion
• keywords: Fariséerna, Matteusevangeliet, Moses stol, Matt 23, narrativ kritik, halakha, bordsgemenskap, sabbat, tionde, hycklare, pharisees, Gospel of Matthew, Moses’ seat, narrative criticism, table fellowship, sabbath, tithing, hypocrites
• language: Swedish
• id: 2295999
• date added to LUP: 2012-01-23 15:24:11
• date last changed: 2012-01-23 15:24:11