Seveskollorna i nordöstra Kebnekaise, Kaledoniderna : metabasiter, graniter och ögongnejser

Abstract

The Seve Nappe Complex in the Kebnekaise Mts. is dominated by metabasites (Kebne Dyke Complex) and mylonitic gneisses. This study describes the tectonostratigraphy in two key areas (Nallo and Mårma) and investigates the origin of a granitic gneiss and two varieties of augen gneiss. The Kebne Dyke Complex consists of thin dark bands of amphibolite in a metagabbro, interpreted to represent dolerite dykes, which intruded gabbro during sea floor spreading. An often strongly foliated granitic gneiss (Nallo Gneiss) occurs intercalated with the dyke complex. In major element classification diagrams (R1-R2), samples of the Nallo gneiss fall within the fields of monzogranite, granodiorite and tonalite. Trace element compositions indicate an origin as volcanic arc granite. Two types of augen gneiss occur, the Boginjira mylonite and the Storglaciären Gneiss. The mechanism of augen formation differs between the two types. The Boginjira Mylonite is a mylonitized variety of a granite (Vistas Granite) and megacrysts derive from feldspar phenocrysts. The augens have mantles of albite which formed during the process of mylonitization. Almost all augens are Karlsbad twins, most of which also formed during deformation. The protolith of the Storglaciären Gneiss is a mylonitic psammitic gneiss (Höktoppen Mylonite). Study of thin sections across the transition zone between migmatitic gneiss and fine-grained gneiss without augen suggests two stages of recrystallization. During the first stage, an augen gneiss formed from psammitic gneiss during prograde metamorphism, indicated by myrmekite growth along augens. With increasing temperature, parts of the augen gneiss were migmatized, other parts recrystallized to a homogeneous, strain-free gneiss without augens. The Seve units of the Nallo and Mårma areas can be correlated with upper Seve units occurring to the south in the central Kebnekaise Mts. and to the north in the Abisko and Indre Troms Mts.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning: I detta arbete har berggrunden i två områden i nordöstra Kebnekaises fjällområde kartlagts och studerats. Området har aldrig tidigare kartlagts i detalj, utan endast översiktligt. Den skandinaviska fjällkedjans historia sträcker sig ca 550 miljoner år tillbaka. Då separerade två gigantiska landmassor, Baltica och Laurentia, från varandra. Tidigare hade de tillhört superkontinenten Rodinia. Det hav som uppstod mellan de två kontinenterna kallas för Ægirhavet. För ca 500 miljoner år sedan började kontinenten Baltica, som dagens Sverige tillhör, röra sig mot Siberia (dagens norra Ryssland) och Laurentia (dagens Nordamerika). Detta var första steget i fjällkedjans bildande. Kollisionen pågick under hundra miljoner år och kulminerade för 400 år sedan. Under kollisionen pressades flak, s k skollor, av oceanbottnar samt skivor av den kontinentala jordskorpan upp på Balticas kant. Dessa skivor utgör dagens fjällkedja. Kebnekaisefjällen tillhör en sekvens av skollor som kallas Seve skollkomplex och som härrör från övergången mellan kontinental och oceanisk jordskorpa. Seveskollorna i Kebnekaise utgör därför en mycket viktig pusselbit i skandinaviska fjällkedjans uppbyggnad. Fältundersökningarna som ligger till grund för detta arbete genomfördes under tre veckor. . Under arbetet i fält identifierades fyra olika bergartstyper, som uppträder i fyra olika skollor. Längst ner i denna lagerföljd förekommer Boinjiramylonit, ovanpå den vilar Storglaciärengnejs, ovanpå den i sin tur Nallognejs och överst påträffas Kebne Gångkomplex. Bogiinjiramylonit är en starkt deformerad bergart. Den innehåller större mineralkorn av fältspat, vilka också fanns i den granit som är Boginjiramylonitens moderbergart. Storglaciärengnejs är också starkt deformerad men denna bergart var från början ett sediment. Storglaciärengnejs innehåller stora korn av fältspat och kvarts, vilka bildades då bergarten deformerades. Nallognejs är en granit vilken har genomgått viss deformation. Enheten har inte tidigare beskrivits. Kebne Gångkomplex är en amfibolit vilken härstammar från oceanbotten utanför Balticas kust. Dessa fyra enheter har också varit möjliga att para ihop med enheter i angränsande områden norrut och söderut i fjällkedjan. I och med detta arbete har ytterligare en bit kunnat läggas i det geologiska pussel, som kallas Skandinaviska Kaledoniderna.

Abstract (Swedish)

Seveberggrunden i nordöstra Kebnekaise domineras av amfiboliter och ögongnejser. Detta examensarbete beskriver tektonostratigrafin i två nyckelområden (Nallo och norra Mårma).
Seven i nordöstra Kebnekaise korreleras med den övre Seven söderut i Kebnekaise samt norrut mot Abisko och Indre Troms. I specialstudier identifieras moderbergarterna för en nyupptäckt gnejs samt för två typer av ögongnejser.
Metabasitema i Kebne Gångkomplex består av en grövre amfibolit, som klippes av mörka band av en finkornig amfibolit. Komplexet tolkas som diabasgångar som intruderade en gabbro under bildandet av ny havsbotten. I anslutning till Kebne Gångkomplex förekommer en karakteristisk homogen
gnejs (Nallognejsen). Geokemiska och petrografiska studier visar att Nallognejsen är en granit (granodiorit-tonalit), som sannolikt intruderade i öbågemiljö och som sedan deformerades under skolltransporten.
Två typer av ögonförande myloniter förekommer, Boginjiramyloniten och Storglaciärengnejsen, med olika bildningsmekanismer för megakristerna. Boginjiramyloniten utgör en mylonitiserad form av Vistasgraniten och ögonen i myloniten är porfyroklaster bildade från fältspatfenokrister, vilka har överlevt deformationen bättre än övriga mineral. Kring ögonen förekommer albitmantlar, vilka har bildats under mylonitiseringen. Ögonen består av karlsbadtvillingar, vilka även de i stor utsträckning har bildats under deformationen. Storglaciärengnejsens protolit är en myloniterad psammitisk gnejs (Höktoppsmylonit). Megakristerna i är bildade under prograd metamorfos. En studie av övergångzonen mellan ögonlös respektive migmatiserad Höktoppsmylonit visar, att bergarten har utbildats i två stadier. Vid det första stadiet har en psammitisk sedimentbergart mylonitiserats. Fältspatsögon bildades, vilket bl a indikeras av att myrmekit har vuxit längs ögonens tryckutsatta långsidor.
Myloniten har därefter utsatts för hög temperatur varvid delar av den har migmatiserats medan andra delar har omkristalliserat till en homogen gnejs med deformationsfri textur och utan ögon.

• author: Lundgren, Anders
• supervisor: Per-Gunnar Andréasson
• organization: Department of Geology
• alternative title: Metabasites, granites and augen gneisses within the Seve Nappe Complex, NE Kebnekaise Mts., Swedish Caledonides
• year: 2002
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: geografi, geologi, seveskollor, Kebnekaise, Kaledoniderna, metabasit, granit, ögongnejs
• publication/series: Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
• report number: 152
• funder: Abisko Naturvetenskapliga Station, ANS
• funder: Vetenskapsrådet
• language: Swedish
• id: 2342858
• date added to LUP: 2012-12-05 12:22:06
• date last changed: 2012-12-05 12:22:06