Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Muntlig och skriftlig berättarförmåga samt läsförståelse hos barn med typisk språkutveckling i år 5 och 6

Walldén, Rose-Marie and Åkerlund, Viktoria (2008) LOGM81 20081
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka berättarförmågan hos barn med typisk
språkutveckling i åldrarna 11-13 år. Vi undersökte vilken betydelse typen av berättelse hade
för barnens berättarförmåga samt skillnader mellan muntligt och skriftligt berättande.
Berättelsetyperna personlig berättelse och bildberättelse analyserades dels på makronivå
(innehållstruktur) dels på mikronivå med språkliga analysparametrar som t.ex. samordningar
per makrosyntagm. Vi studerade också om det fanns några samband mellan barnets
berättarförmåga och läsförståelse samt vad testordning och användning av stödfrågor hade för
betydelse.
Vid jämförelser mellan de två berättelsetyperna i de två villkoren muntligt och skriftligt fanns
det flera... (More)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka berättarförmågan hos barn med typisk
språkutveckling i åldrarna 11-13 år. Vi undersökte vilken betydelse typen av berättelse hade
för barnens berättarförmåga samt skillnader mellan muntligt och skriftligt berättande.
Berättelsetyperna personlig berättelse och bildberättelse analyserades dels på makronivå
(innehållstruktur) dels på mikronivå med språkliga analysparametrar som t.ex. samordningar
per makrosyntagm. Vi studerade också om det fanns några samband mellan barnets
berättarförmåga och läsförståelse samt vad testordning och användning av stödfrågor hade för
betydelse.
Vid jämförelser mellan de två berättelsetyperna i de två villkoren muntligt och skriftligt fanns
det flera signifikanta skillnader. Bildberättelsen fick tre signifikant högre medelvärden oavsett
om villkoret var muntligt eller skriftligt. Bildberättelsens signifikant högre medelvärde vad
gäller storygrammarpoäng tyder på att barnen i genomsnitt fick med fler innehållenheter i
bildberättelsernajämfört med de personliga berättelserna. Bildberättelsens högre medelvärden
vad gäller satser per makrosyntagm och andel innehållsord tyder på högre syntaktisk
komplexitet samt högre lexikal densitetjämfört med de personliga berättelserna.
Den skriftliga personliga berättelsen fick signifikant högre medelvärde för satser per
makrosyntagm jämfört med den skriftliga bildberättelsen. Det tyder på att den hade fler
bisatser och alltså högre syntaktisk komplexitet än den skriftliga bildberättelsen.
Vid jämförelserna mellan muntligt och skriftligt villkor fick de muntliga berättelserna (båda
berättelsetyperna) högre medelvärde än de skriftliga för samordningar per makrosyntagm och
hade alltså vad gäller detta högre syntaktisk komplexitet än de skriftliga. Detta beror troligtvis
på en högre användning av samordnande "och" i de muntliga berättelserna. Både skriftlig
bildberättelse och skriftlig personlig berättelse hade däremot högre medelvärde för andel
innehållsord d.v.s. högre lexikal densitet.
Testordningen spelade en viss roll för resultaten, då det ofta var den första berättelsen i
ordningen som tenderade att ha högre värden på flera analysparametrar och skriftliga
berättelser tenderade att ta längre tid när de kom före de muntliga. Ä ven antalet stödfrågor
påverkade resultaten. Barnen som fick fårre stödfrågor tenderade att ha mer koncentrerade
berättelser, medan de som fick fler stödfrågor hade högre lexikal densitet.
Vidare föreföll det finnas ett signifikant samband mellan läsförståelse och
storygrammarpoäng med två extremt bra resultat borttagna. Slutsatsen blev att läsförståelse
och berättarförmåga är associerade. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Walldén, Rose-Marie and Åkerlund, Viktoria
supervisor
organization
course
LOGM81 20081
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
2862725
date added to LUP
2012-07-17 11:36:54
date last changed
2012-07-17 11:36:54
@misc{2862725,
  abstract     = {{Syftet med föreliggande studie var att undersöka berättarförmågan hos barn med typisk
språkutveckling i åldrarna 11-13 år. Vi undersökte vilken betydelse typen av berättelse hade
för barnens berättarförmåga samt skillnader mellan muntligt och skriftligt berättande.
Berättelsetyperna personlig berättelse och bildberättelse analyserades dels på makronivå
(innehållstruktur) dels på mikronivå med språkliga analysparametrar som t.ex. samordningar
per makrosyntagm. Vi studerade också om det fanns några samband mellan barnets
berättarförmåga och läsförståelse samt vad testordning och användning av stödfrågor hade för
betydelse.
Vid jämförelser mellan de två berättelsetyperna i de två villkoren muntligt och skriftligt fanns
det flera signifikanta skillnader. Bildberättelsen fick tre signifikant högre medelvärden oavsett
om villkoret var muntligt eller skriftligt. Bildberättelsens signifikant högre medelvärde vad
gäller storygrammarpoäng tyder på att barnen i genomsnitt fick med fler innehållenheter i
bildberättelsernajämfört med de personliga berättelserna. Bildberättelsens högre medelvärden
vad gäller satser per makrosyntagm och andel innehållsord tyder på högre syntaktisk
komplexitet samt högre lexikal densitetjämfört med de personliga berättelserna.
Den skriftliga personliga berättelsen fick signifikant högre medelvärde för satser per
makrosyntagm jämfört med den skriftliga bildberättelsen. Det tyder på att den hade fler
bisatser och alltså högre syntaktisk komplexitet än den skriftliga bildberättelsen.
Vid jämförelserna mellan muntligt och skriftligt villkor fick de muntliga berättelserna (båda
berättelsetyperna) högre medelvärde än de skriftliga för samordningar per makrosyntagm och
hade alltså vad gäller detta högre syntaktisk komplexitet än de skriftliga. Detta beror troligtvis
på en högre användning av samordnande "och" i de muntliga berättelserna. Både skriftlig
bildberättelse och skriftlig personlig berättelse hade däremot högre medelvärde för andel
innehållsord d.v.s. högre lexikal densitet.
Testordningen spelade en viss roll för resultaten, då det ofta var den första berättelsen i
ordningen som tenderade att ha högre värden på flera analysparametrar och skriftliga
berättelser tenderade att ta längre tid när de kom före de muntliga. Ä ven antalet stödfrågor
påverkade resultaten. Barnen som fick fårre stödfrågor tenderade att ha mer koncentrerade
berättelser, medan de som fick fler stödfrågor hade högre lexikal densitet.
Vidare föreföll det finnas ett signifikant samband mellan läsförståelse och
storygrammarpoäng med två extremt bra resultat borttagna. Slutsatsen blev att läsförståelse
och berättarförmåga är associerade.}},
  author       = {{Walldén, Rose-Marie and Åkerlund, Viktoria}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Muntlig och skriftlig berättarförmåga samt läsförståelse hos barn med typisk språkutveckling i år 5 och 6}},
  year         = {{2008}},
}