Grammatiska eliciteringsstrategier - Vad händer i en testsituation?
(2005) LOGM81 20051Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Denna studie vill belysa vad som händer i en testsituation där grammatiska strukturer
eliciteras. Framför allt ville jag undersöka om det finns andra skillnader än antal korrekta svar
från barn med språkstörning i jämförelse med språkmatchade kontroller och om det finns
skillnader beroende på om det är en enklare eller en svårare struktur som eliciteras.
Studien omfattar 16 barn från två olika grupper. Den ena gruppen bestod av åtta barn med
språkstörning i åldern 4;1-5;7 år. Kontrollgruppen bestod av åtta yngre barn med normal
språkutveckling i åldern 2;9-3;7 år. Materialet bestod av färdiga bandinspelningar av
testningar. Inspelningen sträckte sig mellan nov 1995 -jan 1999 och resultaten har använts i
studier som berört... (More) - Denna studie vill belysa vad som händer i en testsituation där grammatiska strukturer
eliciteras. Framför allt ville jag undersöka om det finns andra skillnader än antal korrekta svar
från barn med språkstörning i jämförelse med språkmatchade kontroller och om det finns
skillnader beroende på om det är en enklare eller en svårare struktur som eliciteras.
Studien omfattar 16 barn från två olika grupper. Den ena gruppen bestod av åtta barn med
språkstörning i åldern 4;1-5;7 år. Kontrollgruppen bestod av åtta yngre barn med normal
språkutveckling i åldern 2;9-3;7 år. Materialet bestod av färdiga bandinspelningar av
testningar. Inspelningen sträckte sig mellan nov 1995 -jan 1999 och resultaten har använts i
studier som berört grammatisk förmåga hos svenska barn med störd språkutveckling.
Två test valdes ut för studien, ett som eliciterar presensformer och ett som eliciterar
preteritumformer. Dessa test valdes, eftersom de eliciterar olika former av samma ordklass
men med olika svårighetsgrad. Båda testen innehöll också test av nonverb för respektive form.
Nonverbstesten omfattade också eliciteringar av infinitivformer. Eftersom det bara var fyra
uppgifter för varje form lades dessa delar ihop och betraktades som ett test av nonverb.
Testblanketten innehöll förslag till första elicitering och målordet fanns angivet inom
parentes. Inga vidare förslag på eliciteringar fanns på blanketten om barnet ej svarade eller om
svaret ej ansågs vara tillfredsställande.
Två test valdes ut för studien, ett som eliciterar presensformer och ett som eliciterar
preteritumformer. Båda testen innehöll också test av nonverb för respektive form, vilket slogs
ihop till ett test av nonverbsformer. V ariabier för analys innefattade fyra huvudområden,
tidsberäkning till första svar och totaltid, hur många svar barnen gav på varje uppgift,
testledarnas talmängd och eliciteringsstrategier med särskilt fokus på avslutnings- och
frågestrategi.
Jag fann att grupperna inte skilde sig åt i svarstid eller totala tiden per uppgift. Inte heller
typen av verbform påverkade deras tider. Detta kan tyda på att uppgifterna är lika lätta eller
svåra för båda grupperna. Resultaten visar också att på den enklare strukturen presens avgav
barnet totalt färre svar än på den svårare strukturen preteritum och testledarna ändrade sin
första elicitering oftare i preteritum jämfört med i presens. Testledarna var inte konsekventa
under samma testning, utan använde olika eliciteringsstrategier. Preteritum och nonverb är
svårare språkliga strukturer och testledarna ändrar då sitt sätt att elicitera. Det verkade inte
hjälpa barnet att ändra eliciteringen genom att lägga till fler ord, snarare tvärtom. Det samlade
intrycket är att avslutningsstrategi fungerar snabbare och generar färre ord än frågestrategi.
Det verkar inte löna sig inte att prata mer i eliciteringarna för att få fram ett bedömbart svar
från barnet. Undersökningen visar att det finns flera intressanta aspekter i en testsituation som
handlar om sj älva utförandet och som inte har att göra med om barnet svarar korrekt eller ej. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2863249
- author
- Kinder, Petra
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20051
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2863249
- date added to LUP
- 2012-07-20 11:41:25
- date last changed
- 2012-07-20 11:41:25
@misc{2863249, abstract = {{Denna studie vill belysa vad som händer i en testsituation där grammatiska strukturer eliciteras. Framför allt ville jag undersöka om det finns andra skillnader än antal korrekta svar från barn med språkstörning i jämförelse med språkmatchade kontroller och om det finns skillnader beroende på om det är en enklare eller en svårare struktur som eliciteras. Studien omfattar 16 barn från två olika grupper. Den ena gruppen bestod av åtta barn med språkstörning i åldern 4;1-5;7 år. Kontrollgruppen bestod av åtta yngre barn med normal språkutveckling i åldern 2;9-3;7 år. Materialet bestod av färdiga bandinspelningar av testningar. Inspelningen sträckte sig mellan nov 1995 -jan 1999 och resultaten har använts i studier som berört grammatisk förmåga hos svenska barn med störd språkutveckling. Två test valdes ut för studien, ett som eliciterar presensformer och ett som eliciterar preteritumformer. Dessa test valdes, eftersom de eliciterar olika former av samma ordklass men med olika svårighetsgrad. Båda testen innehöll också test av nonverb för respektive form. Nonverbstesten omfattade också eliciteringar av infinitivformer. Eftersom det bara var fyra uppgifter för varje form lades dessa delar ihop och betraktades som ett test av nonverb. Testblanketten innehöll förslag till första elicitering och målordet fanns angivet inom parentes. Inga vidare förslag på eliciteringar fanns på blanketten om barnet ej svarade eller om svaret ej ansågs vara tillfredsställande. Två test valdes ut för studien, ett som eliciterar presensformer och ett som eliciterar preteritumformer. Båda testen innehöll också test av nonverb för respektive form, vilket slogs ihop till ett test av nonverbsformer. V ariabier för analys innefattade fyra huvudområden, tidsberäkning till första svar och totaltid, hur många svar barnen gav på varje uppgift, testledarnas talmängd och eliciteringsstrategier med särskilt fokus på avslutnings- och frågestrategi. Jag fann att grupperna inte skilde sig åt i svarstid eller totala tiden per uppgift. Inte heller typen av verbform påverkade deras tider. Detta kan tyda på att uppgifterna är lika lätta eller svåra för båda grupperna. Resultaten visar också att på den enklare strukturen presens avgav barnet totalt färre svar än på den svårare strukturen preteritum och testledarna ändrade sin första elicitering oftare i preteritum jämfört med i presens. Testledarna var inte konsekventa under samma testning, utan använde olika eliciteringsstrategier. Preteritum och nonverb är svårare språkliga strukturer och testledarna ändrar då sitt sätt att elicitera. Det verkade inte hjälpa barnet att ändra eliciteringen genom att lägga till fler ord, snarare tvärtom. Det samlade intrycket är att avslutningsstrategi fungerar snabbare och generar färre ord än frågestrategi. Det verkar inte löna sig inte att prata mer i eliciteringarna för att få fram ett bedömbart svar från barnet. Undersökningen visar att det finns flera intressanta aspekter i en testsituation som handlar om sj älva utförandet och som inte har att göra med om barnet svarar korrekt eller ej.}}, author = {{Kinder, Petra}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Grammatiska eliciteringsstrategier - Vad händer i en testsituation?}}, year = {{2005}}, }