Analys av förskolebarns grammatik utifrån testresultat på Gramba En jämförelse mellan barn på olika grammatisk nivå
(2005) LOGM81 20051Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Genomgången av utprövnings- och normeringsmaterialet från grammatiktestet Gramba visar
att det är viktigt att göra en kvalitativ analys av barns svar på testet. I denna studie har data
analyserats från tre olika grupper; barn med normal språkutveckling, barn med
logoped/specialpedagogkontakt och barn med en språkstömingsdiagnos. Det framkom
skillnader mellan dessa tre vad gäller vilka svarstyper som förekom och hur de fördelade sig
frekvensmässigt. Barnen med språksvårigheter gav fler ickeförväntade svar på nästan samtliga
strukturer som ingår i testet och hade en högre frekvens av svar som var grammatiskt
ickeaccepterade. Barnen med normal språkutveckling gav istället svar med andra ord eller i
annan korrekt grammatisk form än den... (More) - Genomgången av utprövnings- och normeringsmaterialet från grammatiktestet Gramba visar
att det är viktigt att göra en kvalitativ analys av barns svar på testet. I denna studie har data
analyserats från tre olika grupper; barn med normal språkutveckling, barn med
logoped/specialpedagogkontakt och barn med en språkstömingsdiagnos. Det framkom
skillnader mellan dessa tre vad gäller vilka svarstyper som förekom och hur de fördelade sig
frekvensmässigt. Barnen med språksvårigheter gav fler ickeförväntade svar på nästan samtliga
strukturer som ingår i testet och hade en högre frekvens av svar som var grammatiskt
ickeaccepterade. Barnen med normal språkutveckling gav istället svar med andra ord eller i
annan korrekt grammatisk form än den eftersökta. När det gäller de grammatiska strukturerna
innebar kongruens i nominalfras och ordföljd stora svårigheter för alla barn.
Eliciteringssvårigheter tycktes inverka på resultaten i de olika strukturerna. Vissa typer av
förenklingar kopplat till särskilda strukturer kan sägas vara mest utmärkande för barn med
språkproblem. Speciellt gäller detta utelämning av genitiv -s och bisatsmarkör samt att
preteritumform ersattes med presens. Dessa strukturer förtjänar därför extra uppmärksamhet
vid diagnosställande. skillnader fanns inte bara mellan barn med och utan språkstörning utan
det fanns också utvecklingsmässiga skillnader avseende grammatik inom dessa grupper.
Resultaten är intressanta och kan fungera som utgångspunkt för att göra den kvalitativa
analysen på Gramba bättre. Detta stora material gav oss även ytterligare kunskap om hur den
normala grammatiska utvecklingen ser ut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2863314
- author
- Gunnarsson, Jasmine and Hylander, Kristina
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20051
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2863314
- date added to LUP
- 2012-07-20 14:48:45
- date last changed
- 2012-07-20 14:48:45
@misc{2863314,
abstract = {{Genomgången av utprövnings- och normeringsmaterialet från grammatiktestet Gramba visar
att det är viktigt att göra en kvalitativ analys av barns svar på testet. I denna studie har data
analyserats från tre olika grupper; barn med normal språkutveckling, barn med
logoped/specialpedagogkontakt och barn med en språkstömingsdiagnos. Det framkom
skillnader mellan dessa tre vad gäller vilka svarstyper som förekom och hur de fördelade sig
frekvensmässigt. Barnen med språksvårigheter gav fler ickeförväntade svar på nästan samtliga
strukturer som ingår i testet och hade en högre frekvens av svar som var grammatiskt
ickeaccepterade. Barnen med normal språkutveckling gav istället svar med andra ord eller i
annan korrekt grammatisk form än den eftersökta. När det gäller de grammatiska strukturerna
innebar kongruens i nominalfras och ordföljd stora svårigheter för alla barn.
Eliciteringssvårigheter tycktes inverka på resultaten i de olika strukturerna. Vissa typer av
förenklingar kopplat till särskilda strukturer kan sägas vara mest utmärkande för barn med
språkproblem. Speciellt gäller detta utelämning av genitiv -s och bisatsmarkör samt att
preteritumform ersattes med presens. Dessa strukturer förtjänar därför extra uppmärksamhet
vid diagnosställande. skillnader fanns inte bara mellan barn med och utan språkstörning utan
det fanns också utvecklingsmässiga skillnader avseende grammatik inom dessa grupper.
Resultaten är intressanta och kan fungera som utgångspunkt för att göra den kvalitativa
analysen på Gramba bättre. Detta stora material gav oss även ytterligare kunskap om hur den
normala grammatiska utvecklingen ser ut.}},
author = {{Gunnarsson, Jasmine and Hylander, Kristina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Analys av förskolebarns grammatik utifrån testresultat på Gramba En jämförelse mellan barn på olika grammatisk nivå}},
year = {{2005}},
}