Vilka faktorer påverkar förskolebarns förmåga att böja verb? Undersökning av arbetsminnets och den lexikala förmågans betydelse
(2003) LOGM81 20031Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Arbetsminnet spelar en viktig roll vid inlärningen av nya ord och dänned utvecklingen av
ordförrådet. När ordförrådet nått en viss storlek leder behovet av systematisering till att den
böjningsmorfologiska utvecklingen böljar. Arbetsminne, lexikal förmåga och grammatisk
förmåga hör alltså ihop och utvecklas delvis gemensamt, delvis oberoende av varandra.
Syftet med vår studie är att undersöka hur utvecklingen av preteritumböjning av verb ser ut
för normalspråkiga förskolebarn, samt hur arbetsminne och lexikal förmåga påverkar denna
utveckling.
Undersökningen utfördes på 40 svenska förskolebarn med normal språkutveckling; 20 barn
i åldern 3;2-4;0 och 20 barn i åldern 5;0-5; 11. Barnen testades med två test som undersöker
... (More) - Arbetsminnet spelar en viktig roll vid inlärningen av nya ord och dänned utvecklingen av
ordförrådet. När ordförrådet nått en viss storlek leder behovet av systematisering till att den
böjningsmorfologiska utvecklingen böljar. Arbetsminne, lexikal förmåga och grammatisk
förmåga hör alltså ihop och utvecklas delvis gemensamt, delvis oberoende av varandra.
Syftet med vår studie är att undersöka hur utvecklingen av preteritumböjning av verb ser ut
för normalspråkiga förskolebarn, samt hur arbetsminne och lexikal förmåga påverkar denna
utveckling.
Undersökningen utfördes på 40 svenska förskolebarn med normal språkutveckling; 20 barn
i åldern 3;2-4;0 och 20 barn i åldern 5;0-5; 11. Barnen testades med två test som undersöker
arbetsminne, tre test som fokuserar på lexikal förmåga och två test som prövar förmågan att
böja verb i preteritum.
Resultaten visar att arbetsminnet har större betydelse för treåringars förmåga att böja nya
verb i preteritum än för femåringars. Resultaten tyder på att treåringarna som grupp ligger i
gränslandet för tillägnandet av en regel för preteritum böjning. Resultaten stöder till stor del
teorin single mechanism som utgår från att en enda inlärningsmekanism är verksam både
vid lexikal och böjningsmorfologisk utveckling. Resultaten stöder också ett samband mellan
arbetsminne och lexikal förmåga för tre- och femåringar.
Studien har lett till ökad kunskap om normal språkutveckling vad gäller barns arbetsminne,
ordförråd och böjningsmorfologi samt sambanden mellan dessa förmågor. Resultatet
kommer att utgöra referensmaterial i en större studie om barn med språkstörning och barn
med mild-måttlig hörselnedsättning. Materialet kan även användas kliniskt som ett
referensmaterial för normalvariationen för tre- och femåringar på ovanstående förmågor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2930574
- author
- Göransson, Karin and van der Pals, Cajsa
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20031
- year
- 2003
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2930574
- date added to LUP
- 2012-07-24 14:33:03
- date last changed
- 2012-07-24 14:33:03
@misc{2930574,
abstract = {{Arbetsminnet spelar en viktig roll vid inlärningen av nya ord och dänned utvecklingen av
ordförrådet. När ordförrådet nått en viss storlek leder behovet av systematisering till att den
böjningsmorfologiska utvecklingen böljar. Arbetsminne, lexikal förmåga och grammatisk
förmåga hör alltså ihop och utvecklas delvis gemensamt, delvis oberoende av varandra.
Syftet med vår studie är att undersöka hur utvecklingen av preteritumböjning av verb ser ut
för normalspråkiga förskolebarn, samt hur arbetsminne och lexikal förmåga påverkar denna
utveckling.
Undersökningen utfördes på 40 svenska förskolebarn med normal språkutveckling; 20 barn
i åldern 3;2-4;0 och 20 barn i åldern 5;0-5; 11. Barnen testades med två test som undersöker
arbetsminne, tre test som fokuserar på lexikal förmåga och två test som prövar förmågan att
böja verb i preteritum.
Resultaten visar att arbetsminnet har större betydelse för treåringars förmåga att böja nya
verb i preteritum än för femåringars. Resultaten tyder på att treåringarna som grupp ligger i
gränslandet för tillägnandet av en regel för preteritum böjning. Resultaten stöder till stor del
teorin single mechanism som utgår från att en enda inlärningsmekanism är verksam både
vid lexikal och böjningsmorfologisk utveckling. Resultaten stöder också ett samband mellan
arbetsminne och lexikal förmåga för tre- och femåringar.
Studien har lett till ökad kunskap om normal språkutveckling vad gäller barns arbetsminne,
ordförråd och böjningsmorfologi samt sambanden mellan dessa förmågor. Resultatet
kommer att utgöra referensmaterial i en större studie om barn med språkstörning och barn
med mild-måttlig hörselnedsättning. Materialet kan även användas kliniskt som ett
referensmaterial för normalvariationen för tre- och femåringar på ovanstående förmågor.}},
author = {{Göransson, Karin and van der Pals, Cajsa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vilka faktorer påverkar förskolebarns förmåga att böja verb? Undersökning av arbetsminnets och den lexikala förmågans betydelse}},
year = {{2003}},
}