Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Auditory Steady-State Response (ASSR) – en tillförlitlig mätmetod för att styra tidig intervention av hörselskadade barn?

Blomberg, Åsa (2011) AUD414 20111
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Denna journalstudie har som mål att utvärdera den nya objektiva mätmetoden Auditory
Steady-State Response (ASSR). Den introducerades vid Audiologisk avdelning i Malmö i
samband med att neonatal hörselscreening startade i Region Skåne hösten 2005. Syftet med
att införa mätmetoden var att kunna styrka vilka av de hörseltestade barnen som var i behov
av tidig intervention genom hörapparat eller cochleaimplantat, samt att bilda oss en
uppfattning om hörselskadans grad och kurvtyp för att kunna anpassa hörhjälpmedel på bästa
sätt.
Studien är en jämförelse mellan estimerade hörtrösklar på 50 barn (75 öron) uppmätta genom
ASSR vid 46-53 veckors gestationsålder och psykoakustiska hörtrösklar testade genom
lekaudiometri vid 2–4 års ålder.... (More)
Denna journalstudie har som mål att utvärdera den nya objektiva mätmetoden Auditory
Steady-State Response (ASSR). Den introducerades vid Audiologisk avdelning i Malmö i
samband med att neonatal hörselscreening startade i Region Skåne hösten 2005. Syftet med
att införa mätmetoden var att kunna styrka vilka av de hörseltestade barnen som var i behov
av tidig intervention genom hörapparat eller cochleaimplantat, samt att bilda oss en
uppfattning om hörselskadans grad och kurvtyp för att kunna anpassa hörhjälpmedel på bästa
sätt.
Studien är en jämförelse mellan estimerade hörtrösklar på 50 barn (75 öron) uppmätta genom
ASSR vid 46-53 veckors gestationsålder och psykoakustiska hörtrösklar testade genom
lekaudiometri vid 2–4 års ålder. Samtliga uppgifter är hämtade från journalanteckningar
gjorda i samband med besök enligt, för avdelningen fastställt, vårdprogram för
patientgruppen.
Korrelationen mellan de båda mätmetodernas resultat jämförs vid frekvenserna 0,5, 1, 2 och 4
kHz. Utöver denna har det i studien kontrollerats, genom att dela upp barnen i grupper, i
vilken grad mellanöreproblematik hos barnen, erfarenhetsnivån hos utövaren, och normal
hörsel/hörselskada hos barnen påverkar mätresultatet.
Resultaten visar att det finns god korrelation mellan den estimerade hörtröskeln genom ASSR
och lekaudiometri vid 2, och 4 kHz men att den är låg vid 1 kHz och saknas helt vid 0,5 kHz.
Spridningen i resultaten har också genomgående varit mycket stor men har minskat i gruppen
för enbart hörselskadade barn och gruppen där de 25 sist uppmätta barnen har ingått. Man kan
därför på sannolika grunder anta att mätningarna skulle få betydligt högre korrelation om
klinikern har stor erfarenhet och om man genom andra metoder först kan urskilja och sortera
bort de barn som hör så bra att de inte behöver intervention, innan man gör utredningar med
ASSR. Mätningen kan då fungera som en viktig kugge i det audiologiska testbatteriet vid
spädbarnsutredningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Blomberg, Åsa
supervisor
organization
course
AUD414 20111
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
ASSR, psykoakustiska hörtrösklar, tidig intervention, språklig utveckling.
language
Swedish
id
2969300
date added to LUP
2012-08-08 20:34:04
date last changed
2012-08-08 20:34:04
@misc{2969300,
  abstract     = {{Denna journalstudie har som mål att utvärdera den nya objektiva mätmetoden Auditory
Steady-State Response (ASSR). Den introducerades vid Audiologisk avdelning i Malmö i
samband med att neonatal hörselscreening startade i Region Skåne hösten 2005. Syftet med
att införa mätmetoden var att kunna styrka vilka av de hörseltestade barnen som var i behov
av tidig intervention genom hörapparat eller cochleaimplantat, samt att bilda oss en
uppfattning om hörselskadans grad och kurvtyp för att kunna anpassa hörhjälpmedel på bästa
sätt.
Studien är en jämförelse mellan estimerade hörtrösklar på 50 barn (75 öron) uppmätta genom
ASSR vid 46-53 veckors gestationsålder och psykoakustiska hörtrösklar testade genom
lekaudiometri vid 2–4 års ålder. Samtliga uppgifter är hämtade från journalanteckningar
gjorda i samband med besök enligt, för avdelningen fastställt, vårdprogram för
patientgruppen.
Korrelationen mellan de båda mätmetodernas resultat jämförs vid frekvenserna 0,5, 1, 2 och 4
kHz. Utöver denna har det i studien kontrollerats, genom att dela upp barnen i grupper, i
vilken grad mellanöreproblematik hos barnen, erfarenhetsnivån hos utövaren, och normal
hörsel/hörselskada hos barnen påverkar mätresultatet.
Resultaten visar att det finns god korrelation mellan den estimerade hörtröskeln genom ASSR
och lekaudiometri vid 2, och 4 kHz men att den är låg vid 1 kHz och saknas helt vid 0,5 kHz.
Spridningen i resultaten har också genomgående varit mycket stor men har minskat i gruppen
för enbart hörselskadade barn och gruppen där de 25 sist uppmätta barnen har ingått. Man kan
därför på sannolika grunder anta att mätningarna skulle få betydligt högre korrelation om
klinikern har stor erfarenhet och om man genom andra metoder först kan urskilja och sortera
bort de barn som hör så bra att de inte behöver intervention, innan man gör utredningar med
ASSR. Mätningen kan då fungera som en viktig kugge i det audiologiska testbatteriet vid
spädbarnsutredningar.}},
  author       = {{Blomberg, Åsa}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Auditory Steady-State Response (ASSR) – en tillförlitlig mätmetod för att styra tidig intervention av hörselskadade barn?}},
  year         = {{2011}},
}