Avtalslicensen – en rättsfigur i förändring

Abstract (Swedish)

Avtalslicensbestämmelserna ger en nyttjare rätt att, på vissa i upphovsrättslagen angivna områden, träffa avtal om användning av upphovsrättsligt skyddade verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Genom avtalslicensen får användaren även rätt att nyttja verk av det slag och på de villkor som preciseras i avtalet av upphovsmän som inte är medlemmar av den avtalsslutande organisationen, såväl svenska som utländska. På så vis får avtalslicensen en utsträckt verkan. Tanken med avtalslicenssystemet är att det ska vara ett smidigt sätt för användare att få tillgång till de rättigheter som de behöver för sin verksamhet, samtidigt som upphovsmännen har rätt till rimliga ersättnings- och nyttjandevillkor.

Denna praktiska rättsfigur infördes i svensk rätt redan 1960, och har framför allt visat sig vara användbar vid massnyttjanden av verk där det kan vara svårt att inhämta individuella godkännanden. Avtalslicensen är typisk för de nordiska länderna, men vilken roll avtalslicensen kommer att ha i framtiden är inte självklar. Den tekniska utvecklingen ställer krav på att lagstiftningen kan tillgodose såväl upphovsmännens som användarnas intressen på en marknad som är i ständig förändring. Samtidigt pågår ett arbete inom EU som gör framtiden för den nordiska lösningen med avtalslicenser osäker.

I april 2010 kom Upphovsrättsutredningens delbetänkande, Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24, i vilket utredaren föreslår en rad utvidgningar och förändringar i systemet med avtalslicenser. Utredningen tyder på en vilja att låta avtalslicensen få ökad betydelse i framtiden. Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera utredningens förslag till förändringar gällande avtalslicenssystemet, samt remissinstansernas svar på dessa. De viktigaste förändringarna är utredningens förslag om ändrade kriterier för vilken organisation som ska vara behörig att teckna avtal med avtalslicensverkan och inkassera ersättning, förslaget om att endast en organisation på varje område ska vara behörig, samt förslaget om att införa en generell avtalslicens. Remissinstansernas kritik har stundtals varit hård, särskilt gällande förslaget om att endast en organisation på varje område ska vara behörig, vilket i princip innebär att ett legalt monopol införs. Flera av remissinstanserna menar att utredaren inte tagit hänsyn till det arbete som pågår på gemenskapsrättslig nivå och anser att förslaget kan strida mot EU:s grundläggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster.

Abstract

The extended collective licenses grant a user the right to, under provisions that are stated in the Swedish Act on Copyright in Literary and Artistic works, enter agreement about exploitation of works with an organization that represent a substantial number of Swedish authors in the field concerned. Thanks to the extended collective license, the user is granted the right to use works protected by copyright, under the terms stated in the contract, even if the authors are non-members of the contracting organization. That includes both Swedish and foreign authors. The purpose of the extended collective license is to enable a user, through agreement with a representative organization, to acquire all the rights that are needed for the user’s activities, while the authors are entitled to reasonable remuneration.

The extended collective license was introduced in Swedish law as early as 1960, and has proved useful especially in areas where the user needs access to large amounts of works where it can be difficult or impossible to obtain individual approvals from the authors. The extended collective license is characteristic for the Nordic countries. However, which part the extended collective license will play in the future is not written in stone. The technical development demands solutions that balance both the user’s as well as the author’s interests on an ever changing market. In the meantime, the efforts within EU make the future for the Nordic solution uncertain.

In April 2010, the Inquiry on Copyright (Upphovsrättsutredningen) published their interim report, Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24, where the investigator proposes a number of changes and extensions to the extended collective licenses. The interim report indicates a will to let the extended collective licenses play a bigger part in the future. The purpose of this essay is to present and analyze the proposed changes in the report, and the referral organization’s comments to the proposed changes. The most important changes are the proposed changed criteria for the representative organization, the proposal that only one organization should be authorized to conclude agreements in the same area of copyright and the introduction of a general extended collective license. The criticism from the referral organizations have been tough at times, especially regarding the proposal that only one organization should be authorized, which basically means the introduction of a legal monopoly. Several of the referral organizations also believe that the report has not considered the efforts within EU and that the proposed changes might conflict with EU’s regulations on free movement for goods and services.

• author: Nelson, Lovisa
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Changes to the extended collective license in Swedish law
• course: JURM01 20101
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Immaterialrätt, upphovsrätt, avtalslicens, avtalslicenser, Avtalad upphovsrätt
• language: Swedish
• id: 3123201
• date added to LUP: 2012-11-01 11:26:28
• date last changed: 2012-11-01 11:26:28