Föräldrars delaktighet i vård som genomförs enligt LVU

Abstract (Swedish)

Denna uppsats behandlar gällande rätt vad avser tvångsvårdens genomförande när ett barn eller en ung person omhändertas för vård med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Uppsatsen kommer att koncentreras kring vårdens utformning i förhållande till föräldrars möjlighet att medverka och bli delaktiga vid genomförandet av vården. Vid beskrivningen av föräldrars delaktighet har en distinktion gjorts mellan en förälder som är vårdnadshavare och en rättslig förälder som saknar vårdnadsansvar. Framställningens huvudsakliga syfte är att försöka klargöra på vilket sätt, en rättslig förälder som inte är vårdnadshavare, får medverka och bli delaktig i vården som verkställs med stöd av LVU. Ett annat syfte är att beskriva vilka skillnader i delaktighet som finns jämfört med den förälder som också är vårdnadshavare.
Uppsatsen beskriver också till en del internationella aspekter av lagstiftningen på området för vård enligt LVU. Av särskild betydelse, för omhändertaganden med stöd av LVU och för den här framställningen, är artikel 8 i EKMR. Europadomstolen har vid flertalet tillfällen bedömt ifall tvångsvården är förenlig med rätten till familjeliv, vad avser föräldrars rätt att få vara delaktiga i vården. Uppsatsen syftar till att beskriva vad rätten till familjeliv enligt konventionen innebär. Särskilt vad gäller pågående vård med stöd av LVU och i förhållande till föräldrars rättigheter under tiden vården äger rum.
I den här framställningen, har jag valt att utgå från min egen och för den här uppsatsen definition av delaktighet. Jag har valt se delaktigheten utifrån möjligheterna till att som förälder vara passivt eller aktivt delaktig. Med andra ord, rätten att få bli delaktig genom socialnämndens skyldighet att göra en förälder delaktig respektive en förälders egen möjlighet att begära att få vara delaktig. Detta begreppspar har sedan behandlats avseende rätten till information och rätten till umgänge med barnet.
Uppsatsen besvarar hur och på vilket sätt en rättslig förälder som inte är vårdnadshavare görs delaktig och får medverka i vården. Samtidigt ges en tydlig bild av den civilrättsliga vårdnadens betydelse för möjligheten till delaktighet vid ett omhändertagande med stöd av LVU. Den förälder som också är vårdnadshavare får otvivelaktigt bättre förutsättningar till deltagande, framförallt vad gäller rätten till information om barnet. I uppsatsen konstateras även att den svenska lagstiftningen gällande en rättslig förälders utsikter att bli delaktig i tvångsvården överensstämmer med rätten till familjeliv i artikel 8 EKMR.

Abstract

This essay discusses the current law concerning the implementation of compulsory care when a child or young person is disposed of care under the Care of Young Persons Act (CYPA). The essay will focus on the implementation of compulsory care in relation to parents´ opportunity to participate and be involved in care of the child. In the description of parental participation a distinction has been made between a parent who has custody and a legal parent without responsibilities coming from custody. The main purpose is to try to clarify in which manner, a legal parent who does not have custody, can participate and become involved in care that is executed with support of CYPA. Another purpose is to describe which differences appear in participation compared to the parent who also is the legal guardian.

The essay also describes international aspects of the legalization in the area of care according to the CYPA. Of particular importance, for disposal under the CYPA and for this petition is, Article 8 of the European Convention on Human Rights (ECHR). The European Court has on several occasions considered whether the compulsory care is compatible with the right to family life, as regards the right of parents to be involved in care of the child. The essay aims to describe what the right to family life under the Convention means. Especially in terms of ongoing care according to the CYPA and in relation to the rights of the parent while the care takes place.

In this presentation, I have chosen to proceed from my own, and for this paper, the definition of participation. I have chosen to see the participation accordingly with the opportunities for parents to be passively or actively complicit. In other words, the right to get involved through the obligation of the socialcommittee to make a parent involved and a parent´s own ability to request to participate. This pair of concepts has been discussed concerning right to information and access to the child.

The paper responds to how and in which way a legal parent who does not have custody can be involved and participate in care of the child. At the same time the essay gives a clear picture of the importance of civil law rights in terms of custody for the possibility to participate at a disposal under the CYPA. The parent who also is a legal guardian may undoubtedly get better conditions for participation, in particular as regards the right to information about the child. The essay also states that the Swedish legislation concerning the legal parent´s prospects of being involved in compulsory care consistent with the right to family life in Article 8 ECHR.

• author: Smith, Frida
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Parents´ involvement in care conducted under CYPA
• course: JURM02 20131
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: socialrätt, LVU, EKMR, vårdnadshavare, förälder, delaktighet
• language: Swedish
• id: 3802509
• date added to LUP: 2013-06-14 12:48:25
• date last changed: 2013-06-14 12:48:25