Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Värmedrivna vitvaror -Utvärdering ur ett tekniskt, ekonomiskt, klimat- och kundperspektiv med fokus på den hållbara stadsdelen Solbjer i Lund.

Hess, Alma and Kralmark, Sara (2013) In ISRN LUTMDN/TMHP--13/5279--SE
Department of Energy Sciences
Abstract (Swedish)
Denna rapport syftar till att undersöka och utvärdera värmedrivna vitvaror ur ett tekniskt, ekonomiskt, kund- och klimatperspektiv. I värmedrivna vitvaror har värmeväxlare integrerats, vilket gör att en del av den elenergi som maskinerna kräver kan bytas ut mot värmeenergi. Lunds Energikoncernen har ett intresse av att veta hur stor elenergiminskning de värmedrivna vitvarorna kan bidra till i den planerade stadsdelen Solbjer på Brunnshög i norra Lund.
Under arbetets gång har en litteraturstudie samt beräkningar genomförts. Beräkningarna har bland annat innefattat de värmedrivna vitvarornas livscykelkostnader, klimatpåverkan, återbetalningstider, potentiella elenergiminskning på Solbjer och påverkan på energianvändningen i byggnader. Även... (More)
Denna rapport syftar till att undersöka och utvärdera värmedrivna vitvaror ur ett tekniskt, ekonomiskt, kund- och klimatperspektiv. I värmedrivna vitvaror har värmeväxlare integrerats, vilket gör att en del av den elenergi som maskinerna kräver kan bytas ut mot värmeenergi. Lunds Energikoncernen har ett intresse av att veta hur stor elenergiminskning de värmedrivna vitvarorna kan bidra till i den planerade stadsdelen Solbjer på Brunnshög i norra Lund.
Under arbetets gång har en litteraturstudie samt beräkningar genomförts. Beräkningarna har bland annat innefattat de värmedrivna vitvarornas livscykelkostnader, klimatpåverkan, återbetalningstider, potentiella elenergiminskning på Solbjer och påverkan på energianvändningen i byggnader. Även ett omfattande intervjuarbete har genomförts med de byggherrar som är aktuella på Solbjer. Rapporten har också kommit att innefatta vitvaror som drivs på tappvarmvatten eller både tappvarm- och tappkallvatten, så kallade tappvattenanslutna vitvaror. Till skillnad från värmedrivna vitvaror, där återuppvärmningen av processmediet sker med värmevatten, sker återuppvärmningen i tappvattenanslutna vitvaror med elenergi. Detta medför att elenergiminskningen oftast är mindre i tappvattenanslutna vitvaror jämfört med värmedrivna.
För att de värmedrivna vitvarorna ska få tillgång till värmevatten måste en värmevattenkrets dras från en undercentral. I och med detta har två systemlösningar undersökts: Separat Vitvarukretsmodellen och Västeråsmodellen. Kortast återbetalningstider ger Västeråsmodellen, men ur ett livscykelperspektiv på 30 år är Separat Vitvarukretsmodellen mest fördelaktig. Beräkningar visar att de värmedrivna vitvarorna kan bidra till en elenergiminskning på cirka 550 MWh på Solbjer, motsvarande 10 % av områdets totala elenergianvändning. Klimatpåverkan från områdets vitvaror, mätt i koldioxidutsläpp, minskar samtidigt med 50-80 %. I faktiska kilowattimmar är värmelastökningen på Solbjer samma som elenergiminskningen men den procentuella ökningen är 20 %. 550 MWh motsvarar även cirka 30 % av Brunnshögs tillgång på förnybar energi (vilken i bästa fall har uppskattas till 2 GWh). Till denna slutsats bör det påpekas att Solbjer endast är en av flera byggetapper på Brunnshög där de värmedrivna vitvarorna skulle kunna installeras. Alternativet tappvattenanslutna vitvaror beräknas kunna bidra till en elenergiminskning motsvarande cirka 3,5 % av Solbjers totala elenergianvändning. Byggherrarna på Solbjer anser att tekniken är intressant men att ekonomiska aspekter väger tyngre än klimataspekter.
Intresset för värmedrivna vitvaror kan ökas genom att tillverkaren Asko marknadsför sig bättre till byggherrar. Vitvarorna kan även behöva gynnas genom exempelvis kommunala särkrav och i energimärknings- eller miljöcertifieringssystem. I Boverkets regler för beräkning av byggnaders energianvändning inkluderas inte hushållsel men däremot all värmeenergi. Skiftet från elenergi till värmeenergi i vitvarorna medför på grund av detta en ökad energianvändning. Boverket bör därför uppvaktas för en regeländring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hess, Alma and Kralmark, Sara
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
byggherrar, elenergiminskning, fjärrvärme, hållbar stadsutveckling, systemlösningar, tappvattenanslutna vitvaror, värmedrivna vitvaror, värmelastökning
publication/series
ISRN LUTMDN/TMHP--13/5279--SE
report number
5279
ISSN
0282-1990
language
Swedish
id
3857967
date added to LUP
2013-06-19 13:25:05
date last changed
2013-06-19 13:25:05
@misc{3857967,
  abstract     = {{Denna rapport syftar till att undersöka och utvärdera värmedrivna vitvaror ur ett tekniskt, ekonomiskt, kund- och klimatperspektiv. I värmedrivna vitvaror har värmeväxlare integrerats, vilket gör att en del av den elenergi som maskinerna kräver kan bytas ut mot värmeenergi. Lunds Energikoncernen har ett intresse av att veta hur stor elenergiminskning de värmedrivna vitvarorna kan bidra till i den planerade stadsdelen Solbjer på Brunnshög i norra Lund.
Under arbetets gång har en litteraturstudie samt beräkningar genomförts. Beräkningarna har bland annat innefattat de värmedrivna vitvarornas livscykelkostnader, klimatpåverkan, återbetalningstider, potentiella elenergiminskning på Solbjer och påverkan på energianvändningen i byggnader. Även ett omfattande intervjuarbete har genomförts med de byggherrar som är aktuella på Solbjer. Rapporten har också kommit att innefatta vitvaror som drivs på tappvarmvatten eller både tappvarm- och tappkallvatten, så kallade tappvattenanslutna vitvaror. Till skillnad från värmedrivna vitvaror, där återuppvärmningen av processmediet sker med värmevatten, sker återuppvärmningen i tappvattenanslutna vitvaror med elenergi. Detta medför att elenergiminskningen oftast är mindre i tappvattenanslutna vitvaror jämfört med värmedrivna.
För att de värmedrivna vitvarorna ska få tillgång till värmevatten måste en värmevattenkrets dras från en undercentral. I och med detta har två systemlösningar undersökts: Separat Vitvarukretsmodellen och Västeråsmodellen. Kortast återbetalningstider ger Västeråsmodellen, men ur ett livscykelperspektiv på 30 år är Separat Vitvarukretsmodellen mest fördelaktig. Beräkningar visar att de värmedrivna vitvarorna kan bidra till en elenergiminskning på cirka 550 MWh på Solbjer, motsvarande 10 % av områdets totala elenergianvändning. Klimatpåverkan från områdets vitvaror, mätt i koldioxidutsläpp, minskar samtidigt med 50-80 %. I faktiska kilowattimmar är värmelastökningen på Solbjer samma som elenergiminskningen men den procentuella ökningen är 20 %. 550 MWh motsvarar även cirka 30 % av Brunnshögs tillgång på förnybar energi (vilken i bästa fall har uppskattas till 2 GWh). Till denna slutsats bör det påpekas att Solbjer endast är en av flera byggetapper på Brunnshög där de värmedrivna vitvarorna skulle kunna installeras. Alternativet tappvattenanslutna vitvaror beräknas kunna bidra till en elenergiminskning motsvarande cirka 3,5 % av Solbjers totala elenergianvändning. Byggherrarna på Solbjer anser att tekniken är intressant men att ekonomiska aspekter väger tyngre än klimataspekter.
Intresset för värmedrivna vitvaror kan ökas genom att tillverkaren Asko marknadsför sig bättre till byggherrar. Vitvarorna kan även behöva gynnas genom exempelvis kommunala särkrav och i energimärknings- eller miljöcertifieringssystem. I Boverkets regler för beräkning av byggnaders energianvändning inkluderas inte hushållsel men däremot all värmeenergi. Skiftet från elenergi till värmeenergi i vitvarorna medför på grund av detta en ökad energianvändning. Boverket bör därför uppvaktas för en regeländring.}},
  author       = {{Hess, Alma and Kralmark, Sara}},
  issn         = {{0282-1990}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{ISRN LUTMDN/TMHP--13/5279--SE}},
  title        = {{Värmedrivna vitvaror -Utvärdering ur ett tekniskt, ekonomiskt, klimat- och kundperspektiv med fokus på den hållbara stadsdelen Solbjer i Lund.}},
  year         = {{2013}},
}