Politiker, tjänstemän och Pantrarna – maktrelationer i förorten
(2013) SOCK01 20131Sociology
- Abstract (Swedish)
- Pantrarna för upprustning av förorten är en förening som grundades i Göteborg år 2011. Pantrarnas organisering har en grund i förortens sociala och ekonomiska ojämlikhet och politiska underordning i förhållande till samhällets mer välbärgade områden. Pantrarna har agerat utifrån ett glapp som de upplever finns mellan förortens invånare och de politiska beslutsorganen. Genom en självpåtagen representativ roll har de försökt att minska det glappet och företräda intressen hos invånarna i stadsdelen Biskopsgården inför de lokala politikerna. Kampen för en fritidsgård har varit en av föreningens huvudfrågor under 2011-2012. I direkt dialog med politiker och tjänstemän har Pantrarna deltagit i en process för att starta en ny fritidsgård. Hur... (More)
- Pantrarna för upprustning av förorten är en förening som grundades i Göteborg år 2011. Pantrarnas organisering har en grund i förortens sociala och ekonomiska ojämlikhet och politiska underordning i förhållande till samhällets mer välbärgade områden. Pantrarna har agerat utifrån ett glapp som de upplever finns mellan förortens invånare och de politiska beslutsorganen. Genom en självpåtagen representativ roll har de försökt att minska det glappet och företräda intressen hos invånarna i stadsdelen Biskopsgården inför de lokala politikerna. Kampen för en fritidsgård har varit en av föreningens huvudfrågor under 2011-2012. I direkt dialog med politiker och tjänstemän har Pantrarna deltagit i en process för att starta en ny fritidsgård. Hur denna process har gått till är i fokus för föreliggande empiriska studie. Syftet med studien är att förstå maktrelationerna mellan nämnden, förvaltningen och Pantrarna – hur har makt utövats? Ytterligare ett syfte är att förstå hur dessa maktrelationer relaterar till förortens position i förhållande till det övriga samhället.
Empirin består i huvudsak av intervjuer med nyckelpersoner från nämnden, förvaltningen och Pantrarna samt observationer och filmmaterial. Norbert Elias processociologi har applicerats på studiens empiriska underlag för att undersöka hur maktrelationer inom den studerade figurationen har format och fört processen framåt. Maktrelationens asymmetri har lett till att nämnden och förvaltningen har haft ett övertag i processens fortlöpande, vilket Pantrarna har motverkat genom aktioner som har syftat till att sätta press på nämnden och förvaltningen. En metod har varit att storma nämndens öppna möten och i stor grupp framföra sina gemensamma krav. Att föreningen nådde sitt mål – etableringen av en ny fritidsgård – ser de som ett resultat av att de har varit aktiva på flera fronter samtidigt, genom dialog, opinionsbildning och aktioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3955189
- author
- Hirani, Sarah LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK01 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- demokrati, förort, mobilisering, ungdom, politik, medborgare, Pantrarna
- language
- Swedish
- id
- 3955189
- date added to LUP
- 2013-08-13 15:46:05
- date last changed
- 2013-08-13 15:46:05
@misc{3955189,
abstract = {{Pantrarna för upprustning av förorten är en förening som grundades i Göteborg år 2011. Pantrarnas organisering har en grund i förortens sociala och ekonomiska ojämlikhet och politiska underordning i förhållande till samhällets mer välbärgade områden. Pantrarna har agerat utifrån ett glapp som de upplever finns mellan förortens invånare och de politiska beslutsorganen. Genom en självpåtagen representativ roll har de försökt att minska det glappet och företräda intressen hos invånarna i stadsdelen Biskopsgården inför de lokala politikerna. Kampen för en fritidsgård har varit en av föreningens huvudfrågor under 2011-2012. I direkt dialog med politiker och tjänstemän har Pantrarna deltagit i en process för att starta en ny fritidsgård. Hur denna process har gått till är i fokus för föreliggande empiriska studie. Syftet med studien är att förstå maktrelationerna mellan nämnden, förvaltningen och Pantrarna – hur har makt utövats? Ytterligare ett syfte är att förstå hur dessa maktrelationer relaterar till förortens position i förhållande till det övriga samhället.
Empirin består i huvudsak av intervjuer med nyckelpersoner från nämnden, förvaltningen och Pantrarna samt observationer och filmmaterial. Norbert Elias processociologi har applicerats på studiens empiriska underlag för att undersöka hur maktrelationer inom den studerade figurationen har format och fört processen framåt. Maktrelationens asymmetri har lett till att nämnden och förvaltningen har haft ett övertag i processens fortlöpande, vilket Pantrarna har motverkat genom aktioner som har syftat till att sätta press på nämnden och förvaltningen. En metod har varit att storma nämndens öppna möten och i stor grupp framföra sina gemensamma krav. Att föreningen nådde sitt mål – etableringen av en ny fritidsgård – ser de som ett resultat av att de har varit aktiva på flera fronter samtidigt, genom dialog, opinionsbildning och aktioner.}},
author = {{Hirani, Sarah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Politiker, tjänstemän och Pantrarna – maktrelationer i förorten}},
year = {{2013}},
}