"Ingen nämnd, ingen dömd" Om nämndemäns medverkan i allmän förvaltningsdomstol och dess förenlighet med förvaltningsprocessens syften och funktion

Abstract (Swedish)

Syftet med denna framställning har varit att utreda nämndemäns medverkan i allmän förvaltningsdomstol och att, med utgångspunkt i förvaltningsprocessens syften och funktion, diskutera huruvida sådan medverkan kan anses vara lämplig.

Nämndemäns medverkan i allmän domstol har kunnat konstateras vara en tradition med mycket gamla anor medan traditionen med nämndemän i allmän förvaltningsdomstol bara kan härledas drygt fyrtio år tillbaka. Skillnaderna mellan det nuvarande institutet och den tidiga häradsnämnden är emellertid påfallande och traditionen kan därmed anses vara ett tämligen svagt argument för det nuvarande nämndemannainstitutets fortlevnad.

Nämndemän utses till tjänstgöring i allmän förvaltningsdomstol genom val av landstingsfullmäktige och efter nomineringar från de partier som är företrädda i valförsamlingen. Trots att utnämningsförfarandet därmed har en nära politisk koppling är uppdraget som sådant inte politiskt. I likhet med de lagfarna domarna förutsätts nämndemännen därmed agera objektivt och inte påverkas av t.ex. politiska åsikter. I syfte att göra detta tydligare föreslog Nämndemannautredningen i den senaste offentliga utredningen att rekryteringsförfarandet bör breddas till att omfatta även ickepolitiska kretsar och att tidpunkten för val av nämndemän bör särskiljas från de allmänna valen.

Av framställningen följer också att kraven för valbarhet och lämplighet är relativt lågt ställda medan det krävs ganska mycket för att en nämndeman skall bli föremål för entledigande eller avstängning. Eftersom detta kan inverka menligt på allmänhetens förtroende för rättsväsendet och systemet som sådant föreslog Nämndemannautredningen att valbarhetskriterierna bör skärpas och att det bör bli lättare att entlediga nämndemän som kan anses vara olämpliga.

Nämndemän medverkar i egenskap av meddomare och deras roll är i detta avseende likställd de lagfarna domarnas. I praktiken avgörs merparten av målen dock utan nämndemän och andelen avgöranden där nämndemännens inställning, i strid mot den lagfarne domarens uppfattning, läggs till grund för utgången uppgår till endast ca 1 %.

Framställningen har också kunnat visa att det finns många argument för och emot nämndemäns medverkan men att samtliga i något avseende är angripbara. Till stöd för nuvarande ordning har bl.a. anförts att nämndemän verkar för att allmänna rättsuppfattningar tillgodoses, att kollegialt dömande är att föredra framför ensamdomaravgöranden och att det är mer ekonomiskt fördelaktigt att utöka rätten med nämndemän än med fler jurister. Nämndemäns medverkan anses även främja medborgerlig insyn och därigenom bidra till upprätthållandet av allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Deras medverkan kan också öka möjligheterna till materiellt riktiga avgöranden; främst till följd av att domstolarnas referensramar därigenom blir bredare.

Mot nämndemäns medverkan har å andra sidan anförts att deras bristande juridiska kompetens kan inverka menligt på objektivitet och förutsebarhet om subjektiva uppfattningar, i stället för kunskap, läggs till grund för avgörandet. Med anledning av nämndemännens politiska koppling och bakgrund har också framförts en risk för att nämndemäns medverkan kan leda till att rättskipningen politiseras.

Förvaltningsprocessens grundläggande syften är att värna den enskildes rättsskydd, säkerställa materiellt riktiga avgöranden och tillgodose den enskildes rättssäkerhet. Eftersom det åligger domstolen att, i egenskap av överprövningsinstans, kontrollera förvaltningsmyndigheternas beslut och ansökningar har framhållits att processens främsta funktion kan anses vara kontrollerande i förhållande till förvaltningen. I vissa avseenden kan denna funktion emellertid anses vara något begränsad medan den i andra utvidgas till något mer. Bland annat till följd av att domstolen också prövar det förevarande beslutets, eller ansökans, lämplighet.

De viktigaste slutsatserna är att det kan ifrågasättas huruvida nämndemäns medverkan i allmän förvaltningsdomstol är förenligt med förvaltningsprocessens funktion som kontrollerande i förhållande till förvaltningen. Främst till följd av att uppfattningar grundade på allmänna erfarenhetssatser eller politiska åsikter är svårförenligt med sådan kontroll. Härvid har också anförts att deras medverkan även kan anses strida mot förvaltningsprocessens syften då risken för materiellt felaktiga avgöranden ökar om denna kontroll är bristfällig. Det senare kan dessutom leda till minskad förutsebarhet och att den enskildes rättssäkerhet därmed minskar.

Nämndemäns medverkan vid bedömningar av ett besluts eller ansökans lämplighet kan emellertid anses medföra en positiv inverkan i den meningen att det ökar förutsättningarna för materiellt riktiga avgöranden. Främst till följd av att tillförandet av skilda yrkes- och livserfarenheter breddar domstolarnas referensramar. På denna grund kan nämndemäns medverkan därmed anses vara förenligt med processens funktion som lämplighetsprövande och torde följaktligen också kunna anses vara förenligt med dess syften.

Abstract

The main purposes of this thesis was to investigate lay judges’ (nämndemäns) participation in Swedish general administrative courts (allmänna förvaltningsdomstolar) and to discuss whether this involvement can be considered suitable and compatible with the purposes and function of the Administrative judicial procedure (förvaltningsprocessen).

Lay judges’ participation in Swedish general courts is an old tradition while their participation in general administrative courts only can be derived about forty years back in time. The disparities between the now existing institution and the ancient district board (häradsnämnden) are, however, remarkable and the tradition can consequently be considered a quite weak argument for the contemporary system and its continued existence.

Lay judges are appointed to serve in general administrative courts by elections performed by the County Council Assembly (landstingsfullmäktige) after nominations from the parties represented in this election Assembly. Though the appointment process accordingly has a close political connection the assignment is not political. The lay judges are, in the same way as the legally qualified judges, obliged to act objective without being influenced by political or any other opinions. In order to make this clear Nämndemannakommittén, in the most recent public inquiry, suggested that the recruitment process also should include non- political circuits and that the elections of lay judges should be separated from the general elections.

It’s also been claimed that the requirements for eligibility for election and suitability for assignment are quite low while the requirements for suspension and dismissal are quite demanding. As this may have an adverse impact on public confidence in the judicial system and the system of lay judges Nämndemannakommittén also suggested that the eligibility criteria for election should be reinforced and that dismissal of lay judges considered unsuitable should be easier.

Lay judges participate as associate judges (meddomare) and their influence on the outcome of the proceedings is thereby the same as the legally qualified judges’. The fact is, however, that most procedures in general administrative courts are determined without lay judges and that their opinions, in breach of the legally qualified judges’, determines the outcome of the proceedings in only about 1 % of the judgments.

The thesis has also shown that there are a number of arguments in favor and against lay judges’ involvement and that the sustainability of these arguments can be questioned. In support of the contemporary system has been argued that lay judges’ participation can promote the meeting of general legal perceptions and that collegiate judgmental is preferred over
judgments made by one legally qualified judge. It’s also been pointed out that it’s more economical to increase the number of members of the court with lay judges than legally qualified ones. Lay judges’ involvement is also considered promoting civic transparency and contributing to the maintenance of public confidence in the judiciary. It may also increase the opportunities for materially accurate judgments; mainly because it broadens the courts’ reference frameworks.

Against lay judges’ involvement has, on the other hand, been argued that their lack of legal expertise can prejudice the objectivity and predictability; especially if subjective perceptions, rather than knowledge, determines the outcome. Considering lay judges' political affiliation and background it's also been indicated that their involvement can cause a politicization of the administration of justice.

The fundamental purposes of the Administrative judicial process are to ensure materially accurate judgments and protect the individual's legal rights and legal protection. Since the general administrative courts operate as appeal bodies to the administrative authorities and controls their decisions and applications, it's been argued that its main function can be considered controlling in relative to the administration. In some respects, however, it can be considered somewhat limited while in others more extended. Particularly since the courts also are responsible for assessing the adequacy of present decisions and applications.

The main conclusion is that it can be considered questionable whether lay judges' participation in the general administrative courts is compatible with the Administrative judicial process' controlling function in relative to the administration. Primarily because of the difficulties in reconciling such control with perceptions based on general experience rates or political opinions. Since this may increase the risk of materially incorrect judgments and reduce the predictability and legal certainty it’s also been pointed out that lay judges’ involvement in such control can be considered incompatible with the purposes of this process.

Lay judges' involvement in assessments of the suitability of a decision or an application can; however, be deemed to have a positive impact since it may increase the opportunities for materially accurate decisions. Primarily due to their supply of various occupational and life experiences which broadens the courts frames of reference. Their participation can thereby be considered compatible with the function of this process and, consequently, also compatible with its purposes.

• author: Nilsson, Carolina
• supervisor: Vilhelm Persson
• organization: Department of Law
• alternative title: Lay judges’ participation in general administrative courts and its compatibility with the purposes and function of the Administrative judicial procedure
• course: JURM02 20132
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, administrative law, offentlig rätt, nämndemannainstitutet, nämndemän, allmän förvaltningsdomstol, förvaltningsprocess
• language: Swedish
• id: 4238687
• date added to LUP: 2014-01-24 11:00:14
• date last changed: 2014-01-24 11:00:14