Uppdrag jämställdhet - en studie av gymnasielärares tankar kring värdegrundsarbetet
(2014) SOCK01 20132Sociology
- Abstract (Swedish)
- Det är snart fyrtio år sedan jämställdhetsfrågorna dök upp i styrdokumenten för den svenska skolan. Trots det finns det en uppsjö av rapporter som visar på att varken skola eller det omgivande samhället är (tillräckligt) jämställt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter ett utvalt antal lärare har av sitt uppdrag som gestaltare, förmedlare och förankrare av jämställdhet mellan kvinnor och män. Problemformuleringarna lyder: Hur tolkar fem gymnasielärare sitt och sin skolas uppdrag som gestaltare, förmedlare och förankrare av jämställdhet mellan kvinnor och män, så som den formuleras i värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan? Vilka erfarenheter har lärarna av implementeringen av jämställdhet mellan kvinnor och män... (More)
- Det är snart fyrtio år sedan jämställdhetsfrågorna dök upp i styrdokumenten för den svenska skolan. Trots det finns det en uppsjö av rapporter som visar på att varken skola eller det omgivande samhället är (tillräckligt) jämställt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter ett utvalt antal lärare har av sitt uppdrag som gestaltare, förmedlare och förankrare av jämställdhet mellan kvinnor och män. Problemformuleringarna lyder: Hur tolkar fem gymnasielärare sitt och sin skolas uppdrag som gestaltare, förmedlare och förankrare av jämställdhet mellan kvinnor och män, så som den formuleras i värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan? Vilka erfarenheter har lärarna av implementeringen av jämställdhet mellan kvinnor och män på sin/sina arbetsplatser?
Genom kvalitativa intervjuer har lärarna delat med sig av sina upplevelser av skolans och sitt eget arbete med jämställdhet mellan kvinnor och män. Deras åsikter och erfarenheter har kopplats till och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven om sociala representationer, som de presenteras av Serge Moscovici, samt Pierre Bourdieus teori om reproduktionen av den rådande samhällsordningen.
Som helhet finner denna studie att samtliga intervjuade lärare anser att arbetet med jämställdhetsfrågor är mycket angeläget samt att de enligt lag är skyldiga att utföra detta arbete. Trots detta finns det inget systematiskt jämställdhetsarbete på de skolor som respondenterna arbetar på. Anledningarna till detta uppges vara flera. De berättar om hög arbetsbelastning, tidsbrist och skolledningar som prioriterar annat. Flera respondenter lyfter upp mängden uppgifter, värden och parametrar som läraren har att förhålla sig till; från bedömning och betyg till omlokaliseringar och marknadsmässighet, som ett hinder för jämställdhetsarbetet. Respondenterna berättar om varierande engagemang, om utmanare och normbrytare samt om skillnader mellan olika grupper - både bland elever och personal. Samtidigt som blandningen av människor med olika bakgrunder ibland upplevs som ett problem anses det av flertalet respondenter ge de bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4250963
- author
- Lennartsdotter Ward, Jenny LU
- supervisor
-
- Eva Kärfve LU
- organization
- course
- SOCK01 20132
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- värdegrund, gymnasieskola, jämställdhet, jämställdhetsarbete, sociala representationer, reproduktion
- language
- Swedish
- id
- 4250963
- date added to LUP
- 2014-01-29 08:48:19
- date last changed
- 2014-01-29 08:48:19
@misc{4250963,
abstract = {{Det är snart fyrtio år sedan jämställdhetsfrågorna dök upp i styrdokumenten för den svenska skolan. Trots det finns det en uppsjö av rapporter som visar på att varken skola eller det omgivande samhället är (tillräckligt) jämställt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter ett utvalt antal lärare har av sitt uppdrag som gestaltare, förmedlare och förankrare av jämställdhet mellan kvinnor och män. Problemformuleringarna lyder: Hur tolkar fem gymnasielärare sitt och sin skolas uppdrag som gestaltare, förmedlare och förankrare av jämställdhet mellan kvinnor och män, så som den formuleras i värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan? Vilka erfarenheter har lärarna av implementeringen av jämställdhet mellan kvinnor och män på sin/sina arbetsplatser?
Genom kvalitativa intervjuer har lärarna delat med sig av sina upplevelser av skolans och sitt eget arbete med jämställdhet mellan kvinnor och män. Deras åsikter och erfarenheter har kopplats till och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven om sociala representationer, som de presenteras av Serge Moscovici, samt Pierre Bourdieus teori om reproduktionen av den rådande samhällsordningen.
Som helhet finner denna studie att samtliga intervjuade lärare anser att arbetet med jämställdhetsfrågor är mycket angeläget samt att de enligt lag är skyldiga att utföra detta arbete. Trots detta finns det inget systematiskt jämställdhetsarbete på de skolor som respondenterna arbetar på. Anledningarna till detta uppges vara flera. De berättar om hög arbetsbelastning, tidsbrist och skolledningar som prioriterar annat. Flera respondenter lyfter upp mängden uppgifter, värden och parametrar som läraren har att förhålla sig till; från bedömning och betyg till omlokaliseringar och marknadsmässighet, som ett hinder för jämställdhetsarbetet. Respondenterna berättar om varierande engagemang, om utmanare och normbrytare samt om skillnader mellan olika grupper - både bland elever och personal. Samtidigt som blandningen av människor med olika bakgrunder ibland upplevs som ett problem anses det av flertalet respondenter ge de bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.}},
author = {{Lennartsdotter Ward, Jenny}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppdrag jämställdhet - en studie av gymnasielärares tankar kring värdegrundsarbetet}},
year = {{2014}},
}